Tre böcker att läsa på läslovet
Erik Cardelus tipsar om tre skönlitterära kvalitetsverk med lärare och lärande i fokus. Foto: Nelleke Dorrestijn och Stock Adobe
Böcker Läslovet är snart här – men vad ska vi läsa egentligen? Här tipsar Erik Cardelus om tre ny utgivna kvalitetsböcker, tätt knutna till lärare och lärande.
Vi närmar oss höstlovet. Eller läslovet, som det också kallats. Upprinnelsen finns hos S-regeringen Löfven, som 2016 beslutade om ett namnbyte, från höstlov till läslov, en förändring som inte fått fäste, trots att ropen och rapporterna om nationell läskris har ökat på senare år.
Oavsett om det kallas höstlov eller läslov, finns det skäl att satsa extra på läsning – i skolan, i hemmet och på andra platser. Att släppa skärmen och försjunka i skönlitteratur, kan vara både avstressande och berikande, men peppar också dagens unga till att läsa mer. För det vi gör, räknas mer än det vi säger att vi gör. Rollmodeller behövs.
1. ”Vikarien”
Men vad ska vi läsa? Bokval utgör en guldnyckel till läsning. Här följer tre ny utgivna kvalitetsböcker, tätt knutna till lärare och lärande, men också till livet i stort.
Årets främsta svenska roman med lärartema heter – följaktligen – ”Vikarien”. Författaren David Norlin kombinerar skrivandet med psykologyrket, ett värv som märks i de skickligt gestaltade beteenden som ryms i denna ytterst omfångsrika roman.
Huvudkaraktär är Anna, en skör och vilsen kvinna i trettioårsåldern som arbetar som lärarvikarie. Då hon träffar tvåbarnspappan Thomas öppnas möjligheter till att stärka fästet i tillvaron, att få gemenskap och vara behövd, men livet som bonusmamma är inte lätt. Även här agerar hon vikarie, med mycket ansvar men lite mandat. Är det verkligen så hon vill ha det? Tvivel och passion blandas med en sårigt förflutet hos Anna.
I skolan engagerar sig Anna för den utsatta eleven Cecilia, en utstött tjej med trasig familjebakgrund. Här kan Anna göra skillnad, vara behövd. Men till vilket pris? Med en utbrändhet i bagaget, rör sig Anna i farlig terräng, att vilja mer än man orkar, att kämpa och sjunka samtidigt. Och kommer inte den sårade Cecilia själv att såra och utnyttja?
Kanske kan romanen tyckas vardagsgrå, men dess centrala teman – närhet och distans, brinna och brännas – äger en evig relevans. Bärkraftiga relationer är kärnan i allt mänskligt liv, från klassrum till kärleksliv, i stort och smått, ett predikament som gestaltas med imponerande precision i denna mastodontroman.
2. ”Över gränsen”
Långt mer dramatisk – sett till de yttre händelserna – är den prisbelönta romanen ”Över gränsen” av den nordirländska författaren Louise Kennedy. Dramat utspelar sig i Nordirland år 1975, mitt under den sönderslitande konflikt som går under beteckningen The Troubles. Även här frontar ett kärleksförhållande, präglat av kontraster, klassproblematik och komplikationer. Cushla är en resurssvag katolsk lågstadielärarinna, Michael en betydligt äldre protestantisk advokat, gift, resursstark och med en sofistikerad livsstil. Stark passion men svåra förutsättningar, ett välkänt tema som löper från Romeo och Julia till idag. Här varvas våld och vardaglighet, konflikter och kärlek, i en skildring som gestaltar vad ingrodd bitterhet och misstro kan göra med ett samhälle och dess invånare. Tydligt skildras detta i skolmiljön då Cushla och kollegan Gerry vistas med sina elever:
”Barnen reste sig och ställde sig på led, stod stilla så att Cushla kunde räkna dem. När klassrummet bredvid deras var tömt föste hon ut eleverna framför sig. De gick ut genom de bakre dörrarna. En bil från bombskyddet var på plats. Medan barnen travade in genom den vitmålade smidesgrinden till kyrkan såg hon två poliser från Royal Ulster Constabulary, den ena med skärmmössan i handen, som gick över parkeringen i sakta mak. Riktiga bombhot framfördes som kodmeddelanden. Det här hade antagligen ringts in av en finnig högstadieskolkare i målbrottet.
Kyrkan vibrerade av sorlet från trehundra ungar. Cushlas klass klämde ner sig i de två tomma bänkraderna bakom Gerrys.
De är uppspelta, sa han och ställde sig bredvid henne i gången.
De älskar ju bombhot.
Att leva i ett konfliktfyllt samhälle har ett högt pris, även om eleverna ibland ser det med sin lekfulla blick. Hot och hat grasserar, mörka spiraler som drabbar de två älskande, Cushla och Michael. Det är ett hemligt förhållande i rörelse mot avgrunden.
3. ”Miss Jean Brodies bästa år”
Sist ut kommer den numera klassiska lärarskildringen ”Miss Jean Brodies bästa år”, skriven av den skotska författaren Muriel Spark. Romanen utkom för första gången på engelska 1961 och två år senare på svenska. Sedan dess har det blivit flera nytryck och en påkostad engelsk filmatisering. Det är en föredömligt tunn roman, som ständigt hittat nya läsare. I fokus står Miss Broadie, en lärare långt mer karismatisk än korrekt, för att uttrycka det milt. Lärarauktoriteten använder hon för att självsvåldigt styra en liten klick favoriserade elever, ett maktmissbruk med förödande konsekvenser. Miljön är en flickskola i skotska Edinburgh i mitten av 1930-talet. Andra världskriget har ännu inte inletts, men inbördeskriget i Spanien brutit ut, vilket drabbar en av eleverna i Miss Brodies utvalda krets. Själv dras Miss Broadie till fascismen, mer instinktivt än intellektuellt. Hennes narcissistiska och amoraliska beteende passerar länge under radarn, dolt under tjocka lager av charm och slughet. Stilistiskt skruvad och tematiskt svårfångad är romanen. Här finns både humor, mörker och ambivalens. Ändå framgår betydelsen av lärarens personliga egenskaper, att skolans styrdokument alltid måste åtföljas av en moralisk kompass hos den enskilde läraren. Mest av allt är det en underhållande och förunderlig historia, utan pekpinnar och präktiga påpekanden.
Tre starka berättelser som visar på sorters mänskligt beteende, från vardagligt till extremt. Tre kvinnliga lärare som har trassliga relationer och rör sig i problematisk terräng. Tidsmässigt spänner det mellan 1930-talets Edinburgh, 1970-talets Belfast och en icke-namngiven stad i samtidens Sverige. Krig och konflikter kastar sina mörka skuggor över lärarlivet i två av romanerna, medan romanen ”Vikarien” mest gestaltar smärtan i att sakna fäste i tillvaron, att pendla mellan närhet och distans, att famla sig fram.
Mest av allt finns här en litterär och existentiell spännvidd; många starka gestaltningar som belyser hur förunderligt livet är.
Erik Cardelus är fil. dr i språkdidaktik och legitimerad gymnasielärare i svenska, historia och moderna språk.
LÄS ÄVEN
Fem bra böcker om lärares liv under krig
Fem böcker om lärare som tar dig ut i världen i sommar
