Lektorn: Nio bra julklappsböcker med lärare i centrum

Julen närmar sig, med julklappar och andra julbestyr. För många av oss är stillheten under mellandagarna julens höjdpunkt. Då ges tid att läsa några av de goda böckerna som getts ut under de senaste åren. Att några av dessa böcker dessutom handlar om lärare kan ge en extra dimension åt läsningen och fungera som tips när det vankas julklappsinköp. Lärare är landets största yrkeskollektiv och alla har vi någon gång gått i skolan. Frågan är dock hur ofta lärare står i skönlitteraturens förgrund som huvudkaraktärer. Under några år undersökte jag och en forskarkollega denna fråga, vilket resulterade i boken Lärarliv i litteraturen. Genom undersökningarna står det klart att det finns många högklassiga svenska romaner där lärare utgör huvudkaraktärer, i tid och rum.

1. ”Händelser vid vatten” – Kerstin Ekman

Under året har Kerstin Ekmans mångfaldigt prisbelönta roman Händelser vid vatten gjort stor succé som tv-serie. Romanen har kommenterats flitigt, men sällan med att bokens huvudkaraktär – Annie Raft – är lärare och arbetar på en byskola uppe i Jämtland. Här upplever hon läraryrkets upp- och nedgångar, men också mord och mysterier.

2. ”Sveas son – en berättelse om folkhemmet” – Lena Andersson

Lena Andersson är en annan stor svensk författare som gör en lärare till huvudkaraktär. I romanen Sveas son heter han Ragnar och arbetar som slöjdlärare i den välkända folkhemsförorten Vällingby. Ragnars liv fungerar som en allegori över folkhemmets utveckling, från heltäckande kollektiva lösningar till dagens mer spretiga individinriktade samhälle.

3. ”Min skolfröken skall vara ett frimärke” – Björn Ranelid

Vårt lands mest uttalade lärarskildrare är utan tvekan Björn Ranelid. I Min skolfröken skall vara ett frimärke, utgiven förra året, återvänder Ranelid till ett av sina vanligaste teman, kampen mellan ont och gott speglad i en enskild människas livsgärning. Här heter hon Anna Jensen, en enastående skolfröken i efterkrigstidens Malmö. Berättare är Ranelid själv, eller ett alter ego. Berättelsen börjar på Anna Jensens begravning, där Ranelid sätter tonen med sin bildrika stil. Som en reaktion på prästens tafatta griftetal, tar berättaren över ordet: ”Alla Malmös kyrkklockor skulle ha dånat och bokstäverna i det svenska alfabetet borde ha nigit och bockat när vi hade samlats för att ta farväl av skrivkonstens drottning Anna Jensen på den gamla begravningsplatsen. Kärleken till denna kvinna hade hittat dit även med en bindel för ögonen.” (s.7)

4. ”Valentin och Ketty” – Karin Alfredsson

Från Ranelids Skåne till Västerbotten är det geografiska avståndet långt. Likafullt finns här en episkt rik lärarskildring som sätter Norrlands inland på kartan. Den välkända författaren Karin Alfredsson har tidigare skrivit många framgångsrika spänningsromaner, men under året har hon gett ut Valentin och Ketty, den tredje boken om folkskolelärarinnan Vajlett. Här tas läsaren med till Granträskåsen, en västerbottnisk by på 1950-talet. Miljön är präglad av hårt slit och sträng religiositet, men också av en närhet mellan människor, på gott och ont. En huvudkonflikt rör sig kring att Vajlett är lesbisk i en strängt religiös omgivning, men kärleken till byinvånaren Rut får Vajlett hemlighålla. Men hur länge kan och orkar de smussla? I denna senaste del kommer två fanatiska predikanter söderifrån. De ska driva ut synden från byn. Parallellt med Vajlett kärlekskris gestaltas livet i byn och skolan på medryckande sätt.

5, 6 och 7. ”Störst av allt”, ”Bara ett barn” och ”I dina händer” – Malin Persson Giolito

Även inom den svenska krimgenren träder lärarna och skolan fram. Naturligtvis kan det tolkas som ett dystert tecken, att skolan idag har blivit allt mer utsatt för våld, hat och hot. Men litteraturen och livet speglar varandra. Och att ha en verklighetsfrånvänd litteratur vore varken logisk eller önskvärt. Litteraturen bidrar till fördjupad förståelse av samtiden. Bland dagens stora krimförfattare intar Malin Persson Giolito en särställning som skildrare av skolmiljön som brottsplats och elever som offer och förövare. I succéromanen Störst av allt kretsar handlingen kring vad som ledde fram till en skolmassaker i ett överklassområde.

I Bara ett barn möter läsaren Axel Andersson, ett vanvårdat barn inblandad i ett svårt brottsfall. Redan i romanens inledande rader signaleras att hans lärare kommer att spela en huvudroll i dramat: ”Det är något fel på den där ungen. Karin Lidstrand, lågstadielärare i Bergaskolan, satt i lärarrummet och tuggade på innehållet i dagens lunchlåda.”  

Kanske allra mest hjärtskärande är den senaste romanen I dina händer. Här möter vi två utsatta killar från skilda sociala bakgrunder – Billy och Dogge. Deras vänskap är stark, men den leder mot katastrofen i en samtid präglad av gängvåld och otillräckliga samhällsinsatser.

8 och 9. ”Skolan” – Karin Wik och ”Skuggland” – Marcus Dunberg

Även två andra aktuella krimromaner ställer skolan, elever och lärare i fokus: Skolan och Skuggland. Gemensamt är att de båda skildrar elitskolor på ett illusionslöst sätt. Skolan, skriven av Karin Wik, utspelar sig på en internatskola i Värmland, medan Skuggland, som författats av Marcus Dunberg, beskriver en friskola på norra Djurgården i Stockholm. Tempot är högt och spänningen hålls på topp, så känner man sig trött efter en krävande termin ges det fartfylld avkoppling här.

Det sägs att litteraturen ger oss den unika möjligheten att resa i tid och rum. Genom läsningen stöter och blöter vi våra egna erfarenheter mot andras liv. Erfarenhet och empati går i armkrok. Det må vara brottsdrabbade överklasskolor i dagens Stockholm eller strängt religiösa byskolor i 1950-talets Västerbotten. Att dagens svenska litteratur allt mer riktar sökarljuset mot skolan kan tyckas vara ett tidens tecken. För det som händer i skolan angår oss alla. Och att lärare är ett viktigt yrke visste vi redan.

Erik Cardelús, lektor vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet

LÄS ÄVEN

Så öppnar de nya världar – med skönlitteratur

Frågan: Censurerar du när du högläser för dina elever?

Herlitz: Våga tänk om – gör läsningen central i skolan!

Herlitz: Utan böcker kommer eleverna inte att läsa