34 inspirerande böcker om läs- och skrivundervisning

Skrivutveckling med grammatiska redskap

Katarina Lundin

(Studentlitteratur)

Här presenteras hur grammatiska redskap och satsschemat kan användas när lärare i svenska tillsammans med sina elever tar sig an ett skrivutvecklingsarbete. Skrivundervisningen har även ett likvärdighetsperspektiv, att både svagare som starkare elever ska få hjälp i sitt skrivande. Katarina Lundin lyfter vad man kan ta fasta på i skrivutvecklingsarbetet beroende på elevers olika skrivförmågor – med samma grammatiska redskap som utgångspunkt. I boken finns också ett kapitel som grundligt behandlar grammatikdidaktik och tips på hur man kan väva in grammatik i skrivundervisningen. Författaren är professor i språkdidaktik och docent i nordiska språk.

Tid för skrivutveckling – vid läs- och skrivsvårigheter

Ulrika Örtenberg

(Studentlitteratur)

”Grunden till en lyckad skolgång är att kunna ta till sig den kunskap som ges. Att läsa med flyt och förståelse är en förutsättning för att kunna göra det”, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Ulrika Örtenberg. Det här är en handbok i hur man kan tänka och agera som lärare i mötet med elever som har funktionsnedsättningen läs- och skrivsvårigheter. Boken utgår från aktuell forskning. Örtenberg tar här upp identifiering av barn i riskzon, kartläggning av läs- och skrivförmåga, alternativa verktyg i lärandet, framgångsfaktorer, språkhandledning, NPF, tvåspråkighet och akademiskt skrivande. Boken riktar sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och högskola.

Skrivundervisningens praktiker

Eva Hultin, Karin Jönsson (red)

(Gleerups)

Den här antologin handlar om skrivundervisning och skrivande i skolan. Författarna ser tre olika perspektiv i sin bok – det historiska perspektivet på skrivande, skrivundervisning ur ett lärarperspektiv och skrivundervisning ur ett elevperspektiv. Läraren har en avgörande roll för elevernas skrivutveckling, de tolkar läroplaner och kursplaner och omsätter till undervisning, och skapar villkoren för skrivandet i klassrummet. Men elevernas initiativ och deltagande är också viktiga när praktiken blir till. När elever skriver i olika ämnen befinner de sig i någon av skolans många skriftspråkspraktiker med olika förväntningar och krav på hur de skrivna texterna ska vara. Kapitlen berör både elever i låg- och mellanstadiet och elever i högstadiet och gymnasiet. Förhoppningen är att innehållet ska väcka tankar, samtal och reflektion och utveckla lärares skrivdidaktiska arbete.

Kommunikativa klassrumspraktiker – tidig läs- och skrivundervisning

Catarina Schmidt

(Studentlitteratur)

I den här boken presenteras metodik som hjälper yngre elever att lära sig läsa, skriva och att använda texter som kombinerar bild, skrift och ljud. Syftet är att ge didaktiska verktyg för det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i tidig läs- och skrivundervisning. I kapitlen behandlas barns tidiga utforskande av språkljud, tecken och symboler, att lära sig bokstäver och ord, språkliga variationer, skrivande och läsning tillsammans och på egen hand, barnlitteraturens potential, platsbaserad undervisning och att dra slutsatser, tänka och ifrågasätta. Författarens utgångspunkt är att undervisningen organiseras och planeras för att möjliggöra för eleverna att visa kunskap på delvis olika nivåer men inom ett gemensamt sammanhang. Boken riktar sig främst till lärare i förskoleklass och årskurs 1–3.

Skrivundervisningens grunder

Karin Forsling, Catharina Tjernberg (red)

(Gleerups)

En gedigen antologi av skriv- och läsforskare, lärare, specialpedagoger och lärarutbildare som här tar ett samlat grepp på den tidiga skrivundervisningens betydelse. Boken ger en bred översikt över aktuell forskning om att lära sig skriva. Texterna är klassrumsnära och väver samman teori och praktik. Läs om skrivandets hantverk, att skriva i förskoleklass, kreativ grammatikundervisning, multimodal textproduktion, bedömning och respons, flerspråkighet, ordförråd, dyslexi och skrivsvårigheter. Här finns även gott om praktiska övningar och förslag på diskussionsfrågor att arbeta med. Redaktörer för boken är Karin Forsling och Catharina Tjernberg forskare vid Karlstad universitet.

Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov

Diana von Börtzell-Szuch, Sari Vuorenpää

(Gleerups)

Vad kan lärare göra när läs- och skrivutvecklingen inte går som vi önskar för alla elever? Hur kan man anpassa sin undervisning för att möta elevers varierade språkliga behov? Boken ger olika perspektiv på vad språkliga utmaningar kan innebära, hur de kan upptäckas och hur undervisningen kan anpassas så att den inkluderar alla elever. Här diskuteras också bedömning och kartläggning av den tidiga läs- och skrivutvecklingen, flerspråkiga elevers skrivande på svenska och att använda assisterande teknik i undervisningen. Boken behandlar även läs- och skrivsvårigheter i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och dyslexi.

Ordkunskap i förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år

Boel De Geer

(Natur & Kultur)

Boel De Geer, docent i svenska, lyfter i sin nya bok ordförrådets demokratiska värde och att barn i förskola och skola måste få uppleva att ordkunskapsarbetet är meningsfullt, lekfullt och användbart. Var en språklig förebild, förenkla varken språk eller tanke, öppna nya språkliga världar för barnen genom att uppmärksamma språkliga frågor och fenomen och ta vara på alla samtal, både vardagliga och kunskapsrelaterade, är några av hennes tips. Här presenteras konkreta och forskningsbaserade exempel på hur man kan arbeta med ordkunskap med stöd av ordkunskapens olika delar – struktur, betydelse och användning. Upptäck och smaka på orden tillsammans med barnen; vakthund och hundvakt, bilfri och billös, se in och inse …

Skriv för livet – kreativt skrivande i svenskundervisningen

Malin Larsson

(Gothia)

Malin Larsson, lärare i svenska, välkomnar oss till sitt klassrum där hon jobbar med kreativt skrivande i sin undervisning. Här berättar hon vilka uppgifter, utmaningar, frågor och strategier som kan kicka igång elevernas kreativitet. Hjälp eleverna att testa att skapa något operfekt, lita på sig själva och våga höras i olika typer av texter – noveller, debattartiklar och brev. Larsson beskriver vilka verktyg hon använder i klassrummet och de pedagogiska tankarna bakom dem, hur hon jobbar med feedback, återkoppling och kamratrespons, stödstrukturer och äkta uppgifter som är elevnära. Gott om smakprover på texter som hennes elever skrivit.

Skriva för livet – explicit skrivundervisning i F–6 och fritidshem

Maria Heimer

(Studentlitteratur)

En framgångsfaktor för att utveckla elevers skrivkunnighet är att de får skriva ofta. Om förskoleklass, fritidshem och skola samarbetar kring elevernas skrivande kan de ges ökade möjligheter till fler timmars skrivträning. Att få utveckla ett funktionellt skriftspråk är en nyckelkompetens och en demokratisk rättighet. I den här boken beskriver Maria Heimer hur förskoleklass, grundskola och fritidshem tillsammans kan undervisa eleverna genom att ge stöd och handledning i skrivandets alla faser. Här finns konkreta exempel på hur skrivande och läsande kan kombineras i undervisningen. Boken baseras på forskning och praktisk erfarenhet. Läs om skriftspråksutveckling, skrivundervisning, digitalt och analogt skrivande, kamratrespons, genrepedagogik, språkriktighet och processkrivande. Författaren är lärare och prisbelönad skolbibliotekarie med fokus på läsfrämjande insatser.

Undervisa med skönlitteratur – 99 aktiviteter

Fredrik Sandström

(Liber)

”Jag undervisar textnära för att eleverna ska tillägna sig ord, kunskap och ett rikt språk, men lika mycket för att de ska uppleva något nytt”, säger Fredrik Sandström, lärare i svenska. I sin nya bok ”Undervisa med skönlitteratur” har han samlat mängder med aktiviteter som kan användas i samband med elevers läsande, skrivande och samtalande i grundskolans alla årskurser. Övningarna syftar till att rikta elevernas fokus mot orden och meningarna. Bokens innehåll är uppdelat i tre delar; Före läsning, Under läsning och Efter läsning. Här bjuds på många olika lektionsplaneringar som kan kombineras på olika sätt och variera undervisningen i läs- och skrivprojekt. Som att jobba med sångtexter, bilderböcker, samla på okända ord, tankar om bokens omslag, beskriva och rita detaljer på platsen, intervju med huvudpersonen och skriv ett alternativt slut. Sandström har skrivit flera läromedel, är redaktör för Lektionsbanken och krönikör i tidningen Ämnesläraren S.

Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling

Tarja Alatalo

(Studentlitteratur)

Fördelarna och nyttan av högläsning är redan välbekant för lärare. Den här boken är för dig som vill snäppa upp dina högläsningsstunder ytterligare och utveckla arbetssätten och metoderna att läsa med och inte för barnen. Innehållet fungerar som en bro mellan vetenskapliga forskningsrön om barns språkutveckling och lärarens praktiska arbete i klassrummet. Författaren ger gott om exempel och beskriver hur en väl genomtänkt högläsning kan utformas. Varje kapitel avslutas med förslag på aktiviteter att pröva och reflektera över. Läs om språkutvecklande miljöer, planering för engagerande högläsning, ordförrådsutveckling, högläsning av faktaböcker, undervisning i läsförståelse, högläsning på skärm, visuell läsning och kritisk läsning av texter. Tarja Alatalo är docent och universitetslektor vid Högskolan Dalarna.

Skönlitteratur i undervisningen

Karin Herlitz

(Whip Media)

”I den här boken vill jag slå ett slag för läsning under lektionstid”, säger läraren och författaren Karin Herlitz. Bokens första del diskuterar elevers attityder till läsning, varför vi behöver flytta in läsningen till det gemensamma klassrummet och vem ska välja vilka böcker som ska läsas. I del två finns konkreta upplägg för olika litteratur- och läsprojekt. Praktiska exempel på introduktioner, muntliga övningar, berättarperspektiv, karaktärsbeskrivningar, språket, skriftliga övningar, Chambersinspirerad snabbkoll, brevskrivning, intervjuer, respons och avslutningsvis olika sätt att examinera. Herlitz är lärare i svenska och engelska och fick 2019 Helgepriset för sitt arbete med ungdomars läsning. Boken vänder sig till lärare i högstadiet och gymnasiet.

Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg

Jenny Edvardsson

Studentlitteratur

Jenny Edvardsson, lärare i svenska och historia, har alltid varit intresserad av att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. I den här boken delar hon med sig av de modeller och arbetssätt som hon tycker gör skillnad. Konkret om planering, uppgifter, läsloggar och stödstrukturer, och flera exempel på hur du kan knyta den digitala tekniken till litteraturundervisningen. Fyra olika modeller för boksamtal presenteras, till exempel Chambers modell och Sokratiska samtal. Praktisk handbok som tar avstamp i forskning och styrdokument.

Novelläsning i praktiken – samtala och skriva om noveller i skolan

Carl Johan Markstedt

(Gothia)

”Med en novell hinner du läsa ett helt verk på en lektion. Det ger helt andra möjligheter till närläsning och omläsning än en roman. Då kan lärare också välja mer avancerade texter och upptäcka utmanande författarskap att arbeta med”, säger Carl Johan Markstedt. Här ger han konkreta råd kring hur lärare kan lägga upp undervisningen enligt en trestegsmodell. I boken varvas teoretiska resonemang med praktiska exempel på övningar och skrivuppgifter. Med förhoppningen att det ska ge underlag för spännande samtal, utveckla elevernas analytiska förmåga, språkutveckling och förmåga att uttrycka sig. Läsning av noveller i svenskundervisningen kan bidra till att ge eleverna möjlighet att upptäcka litteratur och världar de annars kanske inte skulle ha mött. Markstedt är gymnasielärare i svenska och historia.

Allomorferna

Sara Lövestam, Marcus-Gunnar Pettersson

(Lilla Piratförlaget)

En högläsningsbok som passar 7–10-åringar där Sara Lövestam lyckas väva in grammatik på ett finurligt vis i berättelsen. Bojan ligger sjuk hemma i sängen och stirrar ut genom fönstret. Plötsligt får han syn på en rufsig liten varelse i tallen. En allomorf! Men vips kommer en kråka och tar den lilla allomorfen – nu måste Bojan gripa in. Det här är en äventyrssaga med humor där kunskap om substantiv, verb och adjektiv bokstavligen är på liv och död. Bojan får olika uppdrag i boken kopplade till grammatik. Har du koll på vad allomorfer är inom lingvistiken? 

Riddar Kasus hjärta och andra sagor om grammatik

Sara Lövestam

(Piratförlaget)

Språkvetaren Sara Lövestam har även skrivit en sagobok för språknördar. Här bjuds på 14 sagor om substantiv, satsflätor, kasus, interjektioner och predikatsfyllnad. Efter varje kapitel finns en kort förklaring av grammatiken man behöver känna till för att förstå sagan fullt ut. ”Det var en gång ett subjekt vid namn Expletivt Subjekt, som ingen brydde sig nämnvärt om...” Författaren har tidigare skrivit böckerna Grejen med verb och Grejen med ordföljd.

Reading Power – aktivera elevernas tänkande när de läser

Adrienne Gear

(Natur & Kultur)

Adrienne Gear är lärare och lärarutbildare i Kanada och har skrivit flera böcker om läsförståelse och lässtrategier. Gears intresse väcktes för mer än 15 år sedan när resultat visade att hennes elever kunde grammatik och stavning, men att läsförståelsen låg i botten. I boken Reading power beskriver hon sin undervisningsmetod där man fokuserar på elevens tankeprocess vid lästillfället och att man arbetar med barn- och ungdomslitteratur i undervisningen. Att lära barnen att tänka, visualisera och reflektera över sammanhangen i texten. Innehåller praktiska lektionsupplägg och förslag på skönlitteratur att utgå ifrån.

Väck läslusten i skolan

Anne-Marie Körling

(En bok för alla)

”Att läsa handlar om kontakt, gemenskap och samtal. Barnet behöver en relation till en läsande för att etablera en kontakt med böcker. Barnet behöver också böcker för att komma i kontakt med böcker. Det gäller såväl små barn som tonåringar på högstadiet”, skriver Anne-Marie Körling, lärare och tidigare läsambassadör. Hon delar här med sig av sina erfarenheter om läsning i skolan, lärarrollen och litteraturen. Här finns kapitel om högläsningens kraft, stadieövergångar, bedömning och utvärdering – hur påverkar det. Mixat med exempel från skolan och inflikningar från forskare och andra läsfrämjare. Avslutningsvis finns ett matigt kapitel med konkreta tips och råd hur du kan jobba för att väcka läslusten i din skola. Körling beskriver också hur läsning faktiskt kan bidra till ”ordning och reda” i skolan.

Klaras läsprepp – att främja läsning bland barn och unga

Klara Önnerfält

(BTJ Förlag)

”Här har jag samlat mina bästa metoder, tips och knep om hur vi ger barn förutsättningar att bli läsare”, säger Klara Önnerfält som har lång erfarenhet av att jobba läsfrämjande med elever i åldern 6–19 år. Hon tar avstamp i Gambrells sju regler för läsmotivation och varje regel har fått ett eget kapitel – relevans, utbud, tid, val, interaktion, framgång och incitament. Gott om konkreta tips som högläsningsfrukostar, parläsning, läsborgarmärket, bokattacker, tematisk läsning, bli din egen ”booktuber” och boktwittra. Klara Önnerfält gör även podden ”Flödet läser” – en podd om skolbibliotek.

Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik

Cecilia Pettersson

(Apell Förlag)

Kan vi må bättre av att läsa? Har böcker en läkande kraft? Vilken litteratur ska man läsa? Hur läser man hälsofrämjande? Boken presenterar forskning om biblioterapi och ger konkreta råd om hur man kan läsa hälsofrämjande i grupp eller individuellt.

Literacy – i familj, förskola och skola

Carina Fast

(Studentlitteratur)

Här beskrivs de textvärldar, inte minst från populärkultur och nya medier, som barn kommer i kontakt med och själva praktiserar. Bygg vidare på barnens egna erfarenheter om texter, läsande och skrivande för att skapa en kontinuitet i lärandet.

Mötet med texten – inkluderande läsundervisning

Jenny Edvardsson

(Lärarförlaget)

Författaren som är förstelärare brinner för att väcka intresset för läsning hos läsovana ungdomar. Här beskriver hon sin inkluderande och digitala undervisning som gett eleverna förbättrad läsförståelse och läshastighet.

Litteratursamtalets pedagogik

Ulrika Bergmark, Sara Viklund

(Gleerups)

Bokens utgångspunkt är ett aktionsforskningsprojekt i litteratursamtal med lyckat resultat. Konkreta råd varvas med teoretiska resonemang som fördjupar förståelsen för litteratursamtalens roll och plats i svenskundervisningen i grund- och gymnasieskolan.

Lärande genom skönlitteratur

Mary Ingemansson

(Studentlittertur)

Djupläsning, förståelse och kunskap – här lyfts skönlitteraturens roll i lärande och kunskapsutveckling fram. Klassrumsnära exempel på strukturerade textsamtal, omläsning och återkoppling. Reviderad nyutgåva med nya kapitel.

Bokstavskamp: Essäer om läsning, litteratur och klass

Frank Jimmy Vulovic

(Epikos media)

”Litteratur kan förändra liv” skriver litteraturvetaren Frank Jimmy Vulovic i sin bok. Han har samlat 13 essäer om sin egen och Sveriges väg till läsandet. Boken passar både i undervisningssammanhang och för dig som vill utforska litteraturens utvecklande kraft.

Dyslexi i skolan – se hela bilden

Susanna Cederquist

(Sanoma)

”Det är viktigt att se hela bilden av dyslexi, att arbeta med både svårigheterna och dyslexistyrkorna, och att ge eleverna verktyg för framtiden”, skriver Susanna Cederquist i sin bok. Hon är lärare och arbetar sedan 15 år med att vidga och förändra synen på dyslexi. Här vill hon förmedla dyslektikernas perspektiv och upplevelser. Boken innehåller en mängd fallbeskrivningar och korta berättelser om olika situationer dyslektiker kan hamna i, med råd kopplade till hur lärare kan agera och arbeta. Innehållet riktar sig främst till yrkesverksamma lärare i alla ämnen, från förskoleklass till gymnasiet, som vill öka sin kunskap och förståelse för dyslexi. Det går att lyssna på boken, texten är tillgänglig via lyssningskoder som finns i den tryckta boken.

Om dyslexi

Tove Ekelund

(Studentlitteratur)

I bokens första del behandlas läsning, språklig medvetenhet, lässtrategier och hur dyslexi utreds. I del två tas skolans skyldigheter upp och vad extra anpassningar och särskilt stöd innebär. I sista delen ligger fokus på pedagogiska planering och undervisning, hur differentierade och språkligt tillgängliga lärmiljöer kan skapas och olika språkutvecklande arbetssätt. Läs om tidiga insatser, dyslexi och matematik, olika insatsnivåer, en dyslexivänlig skola, språkstörning, rätt till stöd utan diagnos, prov och läxor och dokumentationens betydelse. Författaren går också igenom assisterande teknik med digitala verktyg. Via QR-koder får du tillgång till tydliga instruktionsfilmer. Tove Ekelund är logoped, lärare och specialpedagog.

Hållbar skolbiblioteksutveckling

Maria Schedvin

(Gleerups) 

Hur kan skolbibliotek användas för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens? Bokens författare Maria Schedvin, skolbiblioteksutvecklare i Malmö, har lång erfarenhet av att bygga upp en skolbiblioteksverksamhet från grunden som en aktiv och given del i skolans vardag och utveckling. Här ges både teoretiska perspektiv och konkreta exempel på hur man kan organisera skolbiblioteket för störst effekt och avtryck i verksamheten. Genom att se skolbibliotekets verksamhet som en självklar del av det systematiska kvalitetsarbetet blir det också hållbart i längden. Efter varje kapitel finns diskussionsfrågor som med fördel kan användas i utvecklingsarbetet tillsammans med lärare, rektor och skolbibliotekarier.

Skapa nya vägar – så kan lärare och skolbibliotekarier samarbeta

Sofia Malmberg

(BTJ Förlag)

Hur kan lärare och skolbibliotekarier utveckla ett effektivt samarbete? Vilka utmaningar och möjligheter finns? Sofia Malmberg har lång erfarenhet som skolbibliotekarie och samordnare för skolbibliotek och har skrivit flera böcker i ämnet. Hennes förhoppning med boken är att den ska fungera som en gemensam plattform för lärare och skolbibliotekarier att bli pedagogiska samarbetspartners i undervisningen. I bokens första del behandlas det pedagogiska uppdraget, språkutveckling, medie- och informationskunnighet, professionsrollerna, att samarbeta, det kompensatoriska uppdraget, fysiska och digitala böcker. I del två presenteras metoder och konkreta exempel på undervisningsprojekt som passar från förskoleklass upp till årskurs nio. Här finns lektionstips i samhällskunskap, svenska, hem- och konsumentkunskap, geografi, matematik, historia och bild.

Mot samma mål – skolbibliotek i undervisningen

Monika Staub Halling, Maria Heimer

(Studentlitteratur)

Författarna är skolbibliotekarier med lång erfarenhet av att samarbeta med lärare och pedagoger i förskoleklass och fritidshem. Skolbibliotekets två huvuduppdrag är att verka läsfrämjande och utveckla elevers medie- och informationskunnighet. Hur får man till ett framgångsrikt samarbete med skolans bibliotek? Här bjuder Staub Halling och Heimer in oss till sina praktiker i två F – 6-skolor i Skåne och berättar om sina samarbeten med utgångspunkt i läroplan, forskning och beprövad erfarenhet. Läs om bokprat och bokattacker, strukturer för att nå alla elever, lägga grunden för MIK, omvänd källkritik, nätvett, högläsning med äldre elever och samarbete med förskoleklasser. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor.

Det rutiga klassrummet – serier, multimodalitet och litteracitet

Lars Wallner

(Studentlitteratur)

Lars Wallner, forskare vid Linköpings universitet, har i sin forskning bland annat undersökt hur fiktion kan användas i skolans undervisning. I boken ger han grundläggande kunskaper om serietidningar och serier ur ett skolperspektiv och redogör för forskning som gjorts om serier i skolan. Här beskrivs hur lärare i svenska, bild och naturvetenskap kan använda serieläsning i undervisningen och även låta eleverna skapa egna serier för att lära. Läs om serielitteracitet, ljudeffekter som berättandeverktyg, elevens serieläsning, pratbubblan som verktyg för dialog, att läsa bubblor, att strukturera en serieberättelse tillsammans och serier som bild- och textkombinationer. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor och lästips.

Temaskafferiet – barnböcker i teman för förskolan och de första skolåren

Hanna Melén, Susanne Sandström

(BTJ Förlag)

Rejäl tegelsten på 440 sidor att hämta bokinspiration ur för förskolan och de första åren i grundskolan. Här finns ett varierat utbud av aktuella faktaböcker, serieberättelser, bilderböcker, pekböcker, kapitel- och börja-läsa böcker indelade i över 60 olika teman. Temaförslag med bred spännvidd från kroppen, yrken, husdjur, staden, demokrati, dans, väder till olika känslor. Längst bak i boken finns både ett person- och ett boktitelregister. Bokurvalet och temasammanställningen är gjord av två barn- och ungdomsbibliotekarier verksamma i Göteborg. Deras förhoppning är ”att Temaskafferiet ska leda till många utvecklande och spännande läsupplevelser för både barn och vuxna”.

Dikter för unga – älskad poesi från Predikaren till Johannes Anyuru

(Ordalaget)

En diktsamling med över 80 dikter där det bjuds på både klassisk och samtidspoesi. Här finns orden och stroferna som berör kärlekens kval, drömmar och hård verklighet, de stora besluten och de små, vänskap och etik. Läsning för tröst, förståelse och igenkänning. Dikterna är samlade i olika teman som vardag, natur och miljö, samhälle, smärta och kärlek. I bokens formgivning har man använt många olika typsnitt och storlekar och blandat korta och långa dikter. Några av författarna är Daniel Boyacioglu, Nina Hemmingsson, Bruno K Öijer, Sonja Åkesson, Ylva Eggehorn, Solja Krapu, Stig Dagerman, Erik Johan Stagnelius och Edith Södergran. ”Jag har varit med om dig. Jag kan aldrig förlora dig.”/Jacques Werup

En djungel av lättläst

Staffan Engstrand

(BTJ Förlag)

Bibliotekarien Staffan Engstrand guidar oss i djungeln av lättlästa böcker för barn upp till 13 år. Den lättlästa litteraturen kan fungera som ett redskap och stöd för barn med dyslexi, för nyanlända som ska lära sig svenska och naturligtvis för alla nybörjarläsare. Bokens kapitel presenterar en mängd förlag och deras författare. Sen följer boktips med korta beskrivningar av handlingen, typ av lättlästnivå och från vilken ålder boken passar. Här finns böcker om hästar, sport, deckarhistorier, att tappa tänder, pirater och att vara kär. ”Lättläst litteratur är viktig och en demokratisk rättighet”, avslutar författaren.

LÄS ÄVEN

Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen

Så blir undervisningen i grammatik mer levande

Debattören: Allt fokus på lust leder skolan fel

Hjärnforskaren: Gammellärare, kom tillbaka!

Forskaren: Elever måste lästränas hela sin skolgång