Ulla Hamilton om att friskolorna sätter så många A
Betyg
Betygssystemet behöver kvalitetssäkras, anser Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
– Vi måste komma bort från debatten om glädjebetyg och sluta peka finger mot varandra, säger hon.
Bland eleverna i årskurs nio är betyget A nästan 50 procent vanligare i friskolor än i kommunala skolor, visar Ämneslärarens granskning. Samtidigt ökar betygsinflationen kraftigt även i de kommunala skolorna.
– Ökningen i de kommunala skolorna visar att det här är ett generellt problem, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
Flera forskare som kommenterat Ämneslärarens undersökning ser en förklaring i det starka marknadsinslaget i svensk skola.
– Det är de fristående skolorna som driver utvecklingen. Systemet med marknadsstyrning är djupt problematiskt, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i den här artikeln.
"Har hamnat i ett moment 22"
Ulla Hamilton håller inte med. Att andelen toppbetyg är så mycket högre i fristående skolorna kan istället bero på att de attraherar elever med högre kunskaper, menar hon.
Som stöd för att friskoleelever klarar skolarbetet bättre hänvisar Ulla Hamilton till Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). I en rapport som Svensk Näringsliv gav ut i november 2021 kommer han fram till att elever i fristående skolor presterade bättre i Pisa 2018 än elever i kommunala skolor, även när man justerar för elevernas bakgrund.
Som förklaring lyfter Gabriel Heller Sahlgren fram att eleverna i friskolor får mer anpassad undervisning och feedback än elever i kommunala skolor. De använder oftare digitala hjälpmedel i klassrummet och har ett bättre studieklimat.
Ulla Hamilton och Friskolornas riksförbund pekar på en rad problem med dagens betygssystem som leder till skenande betyg: Otydliga kunskapskrav öppnar för olika tolkningar, konsten att bedöma kunskaper och sätta betyg får för lite utrymme i lärarutbildningen, införandet av digitala nationella prov går för långsamt.
– Därför är vi inte förvånade över att dagens betygssystem inte lever upp till de kvalitetskrav som vi tycker att det borde ha. Det här är inte bra.
Varför är det inte bra?
– Om inte betygen överensstämmer med faktiska kunskapskrav är det illa, men problemet är att man inte kan bedöma det idag eftersom kraven tolkas så olika. Betygssystemet har hamnat i ett moment 22.
Måste kvalitetssäkra betygssytemet
Ulla Hamilton välkomnar det arbete Skolverket gör för att komma till rätta med bristerna i det nuvarande betygsystemet. I slutet av 2020 presenterade myndigheten fyra modeller som underlag för fortsatta undersökningar av om det går att göra betygen mer likvärdiga.
Friskolornas riksförbund efterlyser ett mått som visar vilka skolor som är bra på att höja elevernas kunskapsnivå.
– Tyvärr är det ingen av Skolverkets modeller som har med ett sådant mått. I utformandet av ett nytt betygsystem är det också viktigt att hitta en balans mellan lärarnas möjligheter att utöva sitt yrke och behovet att få ha rättvisande information om betygen.
Hur då balans?
– I två av de modeller Skolverket tittar på kombineras lärarbedömningen med en central bedömning av resultaten på de nationella proven. De verkar intressanta och kan skapa balans och förhoppningsvis bidra till att kvalitetssäkra betygssystemet.
Tydliga kriterier för kunskapskraven är också viktiga för kvalitetssäkringen, framhåller Ulla Hamilton.
– Att bedöma elevens kunskapsnivå och sätta betyg är viktiga delar i lärarens profession. Synen på läraryrket och yrkets attraktivitet riskerar att påverkas negativt om det saknas tillit till deras professionella bedömning, säger hon.
LÄS ÄVEN
Ny granskning: Så mycket vanligare är betyget A i friskolorna
Andelen nior som får betyget A skenar
Pisachefen oroas över betygsinflationen i Sverige
Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg
Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven
Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell
Fyra förslag på nya betygsmodeller
Fyra skolprofiler om betygsinflationen
