Matte och språk kan få eget betygssystem

Om betygsutredningens förslag klubbas igenom kommer ämnesbetyg att ersätta kursbetyg. Det innebär att betyg sätts efter varje avklarad nivå i ett ämne för att sedan ersättas med ett nytt betyg på nästa nivå.

Men valbara, avancerade nivåer i gymnasieämnena moderna språk, engelska, matematik och teckenspråk för hörande kan undantas från det systemet. I stället föreslår utredningen en egen modell i de här ämnena som innebär att man ”låser sitt” betyg efter en viss nivå, innan man går vidare till nästa.

– I alla andra ämnen får du ett slutbetyg, alltså det högsta betyg du når i ämnet. Men i matematik och språk föreslår vi ett antal säkerhetsnivåer. När du har fått ett betyg på en viss nivå så vet du att det kommer att stå i slutbetyget. Med andra ord kan du få flera ämnesbetyg i matematik och språk. Undantaget innebär i princip att vi behåller "kursbetyg" i vissa ämnen, säger Jörgen Tholin som har lett arbetet med betygsutredningen.

Han berättar att utredarna själva är tveksamma till undantaget.

– Det vore ett olyckligt avsteg från principen med ämnesbetyg. Just de här ämnena är särskilt lämpade för ämnes­betyg eftersom de har en så väldigt tydlig progression. Men vi har följt regeringens beställning som handlar om att få elever att våga välja svårare kurser i de här ämnena, utan att riskera sitt goda betyg, säger han.

Av samma skäl kommer även meritpoängssystemet att finnas kvar.

– Jag, personligen, är en kraftig motståndare till systemet, säger Jörgen Tholin.

Han menar att det inte är ovanligt att elever läser avancerade kurser i språk eller matematik med ambitionen att få ett E, eftersom alla godkända betyg ger lika många meritpoäng.

– Man ”sitter av” en kurs, helt enkelt. Att läsa ett meritpoängsämne ger väldigt många fler poäng i jämförelse med vad du får om du höjer ditt betyg ett snäpp i ett annat ämne. Enligt mig blir det en felaktig incitamentsstruktur, säger Jörgen Tholin.

Han konstaterar dessutom att meritpoängssystemet inte har bidragit till ett ökat intresse vare sig för språk eller matematik sedan de infördes för tio år sedan.

– Det är ju inte så att språkkurserna på universitetet helt plötsligt har fyllts upp med elever. Om vi verkligen vill att fler elever ska fördjupa sina kun­skaper i språk och matematik så bör vi göra de ämnena obligatoriska, precis som tidigare, säger Jörgen Tholin.

LÄS MER: Betygsutredningen klar: "Betyg ska inte sättas utifrån elevernas sämsta prestation"

LÄS MER: Skolprofilernas reaktioner på betygsutredningen