Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven
Betyg Fyra av tio niondeklassare fick högre slutbetyg i matematik än de presterade på de nationella proven våren 2019. Avvikelsen är stor i alla NP-ämnen, både på kommunala och fristående skolor. Men friskolorna utmärker sig negativt – vilket i flera fall blir ännu tydligare i ämnen utan nationella prov.
Betygen som sätts är i väldigt många fall högre än elevernas prestation på de nationella proven. Särskilt i ämnet matematik. Där hade hela 39,3 procent högre betyg än de fick på de nationella proven när de gick ut nian våren 2019. I svenskämnet var motsvarande siffra 27,5 procent.
Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg, har jämfört 81 koncerndrivna skolors slutbetyg med deras resultat på de senaste nationella proven för att ta reda på hur omfattande avvikelserna är på friskolor runt om i landet.
Där fick 96,2 procent av eleverna högre betyg i matematik än resultatet på de nationella proven.
– Ett av extremfallen är skolan Pops Academy i Stockholm. Där fick 96,2 procent av eleverna högre betyg i matematik än resultatet på de nationella proven, säger hon.
Linnea Lindquist.
Skolverkets rapport ”Analyser av likvärdig betygsättning mellan elevgrupper och skolor” från 2019 visar också att skillnaden mellan slut- och NP-betyg har varit stor under lång tid, och allra störst är den på fristående skolor. De stora skillnaderna var också en av anledningarna till att regeringen införde en ny formulering i skollagen 2018 om att nationella prov ”särskilt ska beaktas” vid betygsättningen. Ett av syftena var att dämpa betygsinflationen.
– Det påverkade absolut ingenting. Spridningen i betygsättningen mellan skolor är lika stor som tidigare, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Ekström (S) om luddiga formuleringen
Vissa förlitar sig mycket på de nationella proven, andra betydligt mindre. Utbildningsminister Anna Ekström (S) betonar att det här inte är ett valfritt arbete för lärarna, då formuleringen ”särskilt beaktas” skrivits in som en regel i skollagen.
Anna Ekström. Foto: Kristian Poohl
– Proven är framtagna för att täcka stora delar av kunskapskraven och kan underlätta för lärarna, som kan hänvisa till de nationella proven om någon trycker på, säger Anna Ekström.
Men många lärare tycker att formuleringen ”särskilt beaktas” är väldigt luddig. Vad betyder det, rent konkret?
– Det är läraren som äger betygsättningen. Man ska alltså utgå ifrån sitt eget underlag, men de nationella proven ska finnas med i beräkningen, säger Anna Ekström.
Provresultatet kan inte vara helt avgörande
Andreas Ekblad, lärare i matematik, NO och teknik på den kommunala Aggarpsskolan i Svedala och krönikör på Läraren.se, berättar att många lärare tolkar den nya formuleringen som att de nationella proven ska styra helt och hållet, särskilt i nian.
Andreas Ekblad.
– Effekten blir att det är det provresultatet som styr om en elev ska komma in på gymnasiet eller inte. Men jag skulle aldrig sänka ett betyg för att en elev har misslyckats på ett nationellt prov. Jag gör små avstämningar varje vecka för att ha koll på var eleverna befinner sig, säger han.
Just nu granskar Skolinspektionen 30 huvudmän som över tid har stuckit ut i statistiken och uppvisat stora skillnader i betyg jämfört med resultaten på de nationella proven. Sju av dem är fristående skolor, 23 är kommunala. Skolinspektionen vill inte avslöja vilka skolor det handlar om, utan meddelar att resultatet av granskningen kommer att publiceras under våren 2022.
Värst i ämnen utan nationella prov
Men en sådan granskning kommer aldrig att komma åt de mest skenande betygen, enligt Linnea Lindquist. De allra värsta glädjebetygen sätts nämligen ofta i ämnen som inte har några nationella prov.
– Och här utmärker sig friskolorna. På den fristående Ebba Braheskolan i Stockholm fick exempelvis alla flickor A i bild i våras. De har även imponerande betygssnitt i idrott och hälsa och teknik. Och ingen elev har F i något ämne, säger hon.
Förra året tog Skolverket, på eget initiativ, fram rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” där det framgår att myndigheten anser att det behövs stora förändringar i dagens betygssystem. I rapporten presenteras fyra tänkbara betygsmodeller som vi går igenom här.
Automaträttning på gång
Men i nuläget har regeringen inga planer på att gå vidare med Skolverkets slutsatser, säger Anna Ekström.
– Vi vill inte stänga några dörrar, men vi vill inte gå fram för snabbt. Först ska vi arbeta med att genomföra de förslag som redan är på gång: nya kunskapskrav, kompensatorisk betygsättning och allt det som central rättning och digitalisering av de nationella proven för med sig. Det här är inga lätta saker att genomföra. Och nu ska Skolverket även titta på hur vi skulle kunna införa automaträttning av de nationella proven i vissa ämnen.
För så länge det är människor som sätter betyg, så kommer vi att ha en betygsättning som kan skilja sig åt, konstaterar Anna Ekström.
– Men en viktig del i att stärka likvärdigheten är att minska marknadsstyrningen, som är den motor som håller i gång betygsinflationen.
Slutbetyg jämfört med NP-betyg
Så här många elever (i procent) fick högre, samma eller lägre slutbetyg än de fick på de nationella proven när de gick ut nian år 2019 – senaste gången proven skrevs.
|
Ämne Matematik Historia Sva Religionskunskap Svenska Fysik Kemi Biologi Geografi Engelska Samhällskunskap |
Högre slutbetyg 39,3% 33,5% 30,6% 29,3% 27,5% 25,6% 24,3% 23,6% 19,9% 12,8% 9,3% |
Samma 59,6% 60,7% 63,1% 66,6% 63,5% 67,9% 68,6% 69,1% 72,2% 74,3% 69,2% |
Lägre 1,0% 5,8% 6,3% 4,1% 9,0% 6,5% 7,1% 7,3% 7,9% 12,9% 21,5% |
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg
Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven
Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell
Fyra förslag på nya betygsmodeller
