Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg
Betyg Korruption, skam och rädsla. Så beskriver ett antal högstadielärare de påtryckningar de utsätts för i samband med betygsättning. Vi har pratat med fem lärare som vittnar om att det finns både starka och obehagliga krafter bakom betygsinflationen i Sverige.
Förr hade lärarna full bestämmanderätt över betygen. Det var inte tal om annat, berättar en av de fem anonyma högstadielärare vi har talat med. I dag vill såväl huvudmän som rektorer, föräldrar och elever vara med och bestämma.
Tyvärr är det långt ifrån ovanligt att lärare blir pressade att sätta högre betyg på ett eller annat sätt, berättar en lärare på en kommunal skola. Han vill vara anonym precis som övriga intervjupersoner, tystnadskulturen är utbredd och rädslan för repressalier stor.
– Jag har varit med om att rektorer suckar och himlar med ögonen när jag har flaggat för ett F då vi mentorer diskuterar elevernas resultat. Att inför sina kollegor behöva motivera varför en elev inte når målen kan vara väldigt obehagligt. Det skapar en skam- och skuldkänsla. För det är min undervisning och min bedömning som ifrågasätts, säger han.
"Det värsta är skammen"
I stället hopar sig frågorna: Har du verkligen anpassat din undervisning? Du ställer nog för höga krav? Och kanske – om det är så det ligger till – varför får eleven F i just ditt ämne och inte i de andra?
– Slutligen får man frågan: Vad kan du göra för att den här eleven ska få E? Givetvis resulterar det i en hel del arbete, men det värsta är skammen. Jag har själv satt E bara för att slippa den.
Han berättar om en kollega som aldrig har låtit sig övertalas. Den personen har arbetat som lärare i 20 år, men den erfarenheten syns inte i lönekuvertet.
Rektorn ändrade flera betyg
En annan ämneslärare vi har talat med, som har 40 års erfarenhet av yrket, beskriver att hon har blivit beskylld för att inte vara kompetent nog att sätta betyg.
– Rektor och vårdnadshavare till tre elever tryckte på. De ville att betygen skulle höjas, fast jag hade ordning på min dokumentation och sa nej. Men på avslutningen, när jag trodde att rektorn hade respekterat min betygsättning, så upptäckte jag att elevernas betyg hade ändrats, säger hon och fortsätter:
– Det här är korruption! Betygsättning är ju en myndighetsutövning.
Hon säger att den här typen av rena tjänstefel och obehagliga påtryckningar har blivit vanligare de senaste 20 åren.
– Hela samhället har förändrats och är man en svag rektor som är mån om skolans rykte så kan det bli väldigt svårt.
Aggressiva föräldrar
Lärare i de teoretiska ämnena är mer pressade än lärare i de praktisk-estetiska ämnena, tror en lärare som arbetar på en friskola. Han är lärare i ett estetiskt ämne och brukar bli kontaktad av vårdnadshavare omkring två gånger per termin.
En gång blev jag uppringd av en pappa som sa att jag skulle förstöra hans barns liv om jag inte höjde betyget.
– Många är snällt undrande, andra är mer aggressiva. En gång blev jag uppringd av en pappa som sa att jag skulle förstöra hans barns liv om jag inte höjde betyget. Det är obehagligt förstås, men eftersom jag hade på fötterna så var det inte så svårt att stå emot.
Värre var det när hans mindre erfarna kollega blev anklagad för bristfällig kommunikation och feltolkning av styrdokumenten.
– Då blev det betydligt svårare. Till slut rådde jag min kollega att strunta i den striden: ”Gör det bara, ge eleven ett E.” Slutsatsen är att föräldrar ibland tjänar på att skrika högt. Det är väldigt deprimerande. Men i majoriteten av fallen fungerar inte påtryckningar. Vi lärare har bra koll, och en del yrkesstolthet.
Eviga påtryckningar från huvudmän kan också vara märkbart påfrestande för lärare.
– De ställer ständiga krav på att våra meritvärden måste höjas. Vi har usla betyg i matte i vår kommun och i längden blir man rätt trött på att höra det här. Några lärare kanske tänker att vi bör jobba mer intensivt för att förändra undervisningen, medan andra inte har ork att anstränga sig och väljer att höja betygen i stället, säger en högstadielärare i matematik.
Elever som riskerar F borde få hjälp
”I år ska ingen elev få ett F” är ingen ovanlig kommentar från en rektor, enligt en ämneslärare i svenska och engelska.
– I en idealvärld menar man att skolans elever ska få den hjälp de är i behov av. Men när den här kommentaren upprepas blir det mer i betydelsen att man inte får sätta F.
När hon och hennes kollegor har försökt lyfta den frågan har de inte
fått något gehör.
– Det är tabu att tala om det här. I stället insinuerade rektorn att vi hade en dålig elevsyn och att vi inte skulle se på våra elever på det sättet. Det är nästan ironiskt. Om man inte får tala om att en elev ligger i riskzonen för att få ett F – i vilket skede ska man då ta upp det? En vecka innan de får sitt F? Då är det ju för sent.
LÄS ÄVEN
Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen
Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven
Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell
Fyra förslag på nya betygsmodeller
