Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Ämneslärarens sammanställning av Skolverkets statistik visar att betygssnittet ökat i alla skolans ämnen de senaste sju åren. I flera ämnen är ökningen närmare fem procent. Detta trots att andelen underkända elever samtidigt ökar i nästan alla ämnen. Betygsinflationen är ett faktum, liksom att betygsklyftan mellan de bästa och sämsta eleverna växer i snabb takt. 

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att de senaste årens betygsinflation inte har något med den faktiska kunskapsutvecklingen att göra. 

– Ett exempel som tydliggör det är att betygen steg även när Pisa-resultaten föll. Det har helt enkelt skett en generell höjning av betygen utan motsvarande ökning av det som betygen ska mäta, säger Jonas Vlachos.

Vanligare med glädjebetyg i friskolor

Han konstaterar att fristående skolor är särskilt betygsgenerösa i ämnen utan nationella prov och sätter glädjebetyg i större utsträckning än de kommunala.

Alla blir glada: eleverna, föräldrarna och skolchefen, och man slipper bråka med någon.

I en rapport från Skolverket 2019 framgick det att elever i fristående skolor, det vill säga omkring 20 procent av landets elever i årskurs 9, fick i snitt 2,5 betygspoäng högre slutbetyg än vad de hade presterat på de nationella proven. Men det är ändå inte konkurrensen från friskolorna som driver på betygsinflationen, enligt Jonas Vlachos.

– Det finns bara en svag sådan effekt. Skillnaden i hur betygen sätts är stor på både kommunala och fristående skolor vilket har att göra med att betygen inte är kopplade till några objektiva kunskapsmätningar, säger han.

Den allt generösare betygsättningen orsakas snarare av starka krafter på lokal nivå, menar Jonas Vlachos.

– Starka krafter på lokal nivå verkar för att lärarna ska sätta högre betyg och här finns det tydliga incitament. Alla blir glada: eleverna, föräldrarna och skolchefen, och man slipper bråka med någon. De enda som håller emot är lärarnas professionella etos.

"Marknadiseringen är boven"

Linnea Lindquist, rektor på kommunala Hammarkullsskolan i Göteborg, menar däremot att krafterna bakom betygsinflationen är en direkt konsekvens av marknadiseringen av skolsystemet som innebär att betygen tillåts vara ett konkurrensmedel för börsnoterade företag samtidigt som betygsättning är en myndighetsutövning.

– Aktiebolagslagen och skollagen är olika lagar och bör inte verka parallellt, säger hon. 

Enligt henne har skolkonkurrensen även bidragit till att öka klyftan mellan elever med lågutbildade föräldrar – vars meritpoäng i princip har legat helt stilla sedan 2015 – och vidareutbildade föräldrar – vars meritpoäng har ökat kraftigt. 

– Skolan blir alltmer segregerad. Föräldrar och elever vet var de kan få bäst betyg samtidigt som friskolorna vill ha studiestarka elever från akademiska hem. Den här fördelningen ökar för varje år och eftersom de kommunala skolorna har flest elever som inte har föräldrar med eftergymnasial utbildning så försämras våra förutsättningar för varje år, säger Linnea Lindquist.

Elever får inte rätt förutsättningar

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, menar att orsaken till att betygsklyftan växer, och att många elever inte lyckas prestera, knappast bara beror på deras prestationsförmåga.

– I dag är det mer krasst. Elever behöver ha de rätta förutsättningarna och dagens skola klarar inte av det. Här spelar även lärarsegregationen en stor roll. Legitimerade lärare väljer oftast att söka sig till skolor med högpresterande elever.

Det står bortom allt rimligt tvivel att det krävs något annat, men det verkar politikerna ganska ointresserade av.

Jonas Vlachos understryker att det målrelaterade betygssystemet, som saknar tydlig förankring i jämförbara kunskapstester, är den troligaste förklaringen till dagens betygsinflation. Och att en centralrättning av de nationella proven knappast kommer att lösa den problematiken. 

– Det står bortom allt rimligt tvivel att det krävs något annat, men det verkar politikerna ganska ointresserade av. Det vi behöver är en strikt numerär förankring. Både för att minska betygsökningen, och ännu viktigare – för att få mer likvärdighet i bedömningen. Utan en sådan förankring kommer betygen att fortsätta dra i väg.

SIFFROR: RAKETBETYGEN – SÅ MYCKET HAR DE STIGIT

LÄS ÄVEN

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg