Målrelaterade betyg slår hårt mot de svagaste eleverna
Betyg Övergången till målrelaterade betyg slog extra hårt mot elever med föräldrar som har den lägsta utbildningsnivån. Det slår forskare vid Linköpings universitet fast i en ny studie.
När målrelaterade betyg infördes i mitten av 1990-talet ersatte de den tidigare femgradiga relativa betygsskalan. Samtidigt utfärdades betygskriterier som grund för vad eleven ska ha uppnått för att få betygen Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG).
– Målrelaterade betyg missgynnar särskilt elever som kommer från hem med socialekonomiskt svaga, lågutbildade föräldrar. Underläget för de här eleverna ökade i förhållande till andra elever, säger Erik Rosenqvist, forskare vid Linköpings universitet.
Annat än kunskap som spelar in
Tillsammans med några forskarkollegor har han undersökt hur förändringen av betygssystemet påverkade olika elevgrupper. I studien använder forskarna registeruppgifter som omfattar alla barn som genomgått grundskoleutbildning i Sverige från 1990 till 2000.
– Det finns mycket forskning som visar att elever med större socioekonomiskt kapital är bättre på att kommunicera med lärarna och lättare kan få högre betyg, säger Erik Rosenqvist.
Forskarna undersökte också om de kunde se skillnader mellan pojkar och flickor i hur de påverkas av målrelaterade betyg.
– Flickor tenderar att få högre betyg, men om man skulle jämföra provresultat är deras kunskapsresultat inte lika goda. Här kan det vara annat än just kunskap som spelar in, säger Erik Rosenqvist.
Han framhåller att flickor generellt har en bättre förmåga än pojkar att kommunicera med sina lärare, men konstaterar samtidigt att det inte är något han och hans kollegor kunnat se i sitt material.
– Vad vi ser är att pojkarna gynnas mer av betygsreformen än vad flickorna gör.
Diskvalificerar elever från vidareutbildning
Erik Rosenqvist och hans kollegor lyfter särskilt fram att de funnit bevis på en ökad betydelse av föräldrarnas utbildningsbakgrund i ett utbildningssystem som är inriktat på att ge eleverna lika möjligheter till lärande.
– Det får oss att tro att liknande forskning, i andra länder med mindre jämlika utbildningssystem, kan avslöja ännu starkare effekter av att ändra betygssätt än de vi kommit fram till.
Att en elev får ett lägre eller högre betyg än de skulle ha med ett annat betygssystem får konsekvenser.
– Det kan kvalificera eller diskvalificera eleven från vidareutbildning eller hindra den från att komma in på de mest attraktiva skolorna. Det kan ändra vilka framtida möjligheter eleverna har för utbildning och förvärra den ojämlikhet som råder inom dagens utbildningssystem, säger Erik Rosenqvist.
LÄS ÄVEN
Forskare: Skolan förstärker elevernas ojämlika förutsättningar
Andelen nior som får betyget A skenar
Ny granskning: Så mycket vanligare är betyget A i friskolorna
