Fyra skolprofiler om betygsinflationen

Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet:

– Lärarna sätter betyg ensamma vilket gör det svårt att veta om de betygsätter för hårt eller för snällt. De har även ett stort ansvar. Enligt dagens krav behöver en elev ett visst antal godkända betyg för att vara behörig till gymnasieskolan och då kan ett F få allvarliga följder och påverka elevens livschanser.

Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund: 

– Elever och föräldrar väljer inte skola utifrån var de tror att man kan få högst betyg. Valet görs snarare utifrån vad som är bäst för barnet. Och de elever som gör ett aktivt val är ofta motiverade och jobbar lite hårdare, oavsett vilken bakgrund de har.

Linnea Lindquist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg:

– Vi har en skollagstiftning som säger att betygsättningen ska vara likvärdig. Det krockar med aktiebolagslagen och skapar incitament för skolföretag att sätta generösare betyg än vad eleverna förtjänar.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet: 

– Syftet med det nya betygssystemet var att eleverna skulle veta vad som förväntas av dem för att få ett visst betyg. Men i själva verket har de otydligt formulerade betygskriterierna lett till att det blivit lättare att sätta press på lärarna, vilket innebär att många nog ger med sig och sätter ett A, om det är nära ett A. I dag är det svårare att argumentera emot.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Så mycket ökar betygen – i alla ämnen

Fem lärare vittnar: Så pressas vi att ge elever glädjebetyg

Slutbetygen skenar – jämfört med de nationella proven

Lärarförbundets krav – en helt ny betygsmodell

Fyra förslag på nya betygsmodeller

Anonymiserade prov ger mer rättvisa betyg