Elever med annat modersmål än svenska bedöms orättvist

– Betyg och bedömning blir inte rättvisa varken för engelsktalande elever eller för nyanlända. Orsaken är att mål och kriterier bygger på att alla elever har goda kunskaper på undervisningsspråket, vilket inte är fallet, säger forskaren Helena Reierstam.

Hon har i en avhandling undersökt ämneslärares förhållningssätt till bedömning och betygsättning av elever med annat modersmål än svenska. Dels i gymnasium med engelska som undervisningsspråk, men också i kommunala högstadie- och gymnasieskolor med nyanlända elever. Resultaten visar i båda fallen att eleverna inte ges samma förutsättningar att lära sig ämneskunskaperna som elever med svenska som modersmål.

– Ämneslärarna går igenom nyckelord och begrepp, inte språket runtomkring. Eleverna förväntas berätta om skeenden och förlopp, i till exempel historia och biologi, på ett språk som de inte lärt sig. Och som de inte heller lär sig på engelsklektionerna. De kan till och med få höra att ”ni får räkna med lägre betyg än om ni gjort det på svenska”, säger Helena Reierstam.

Förutsätts ha språket

Trots att Skolverkets råd är att elever bör få visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, visar Helena Reierstams avhandling att få lärare har en policy för detta vid kunskapsbedömning. Även nyanlända elever förutsätts ha goda kunskaper på undervisningsspråket.

– Gemensamt för de båda elevgrupperna är svårigheten för lärare att veta om eleverna inte har förstått ämnesinnehållet eller om de saknar språket för att beskriva kunskaperna, säger Helena Reierstam.

"Kunskapskraven för krävande"

Hon menar att ämneslärare för de här elevgrupperna nu måste få möjlighet att utveckla sina språk- och bedömarkompetenser och att skolorna organiseras så att lärarna får förutsättningar att samarbeta ämnesövergripande. Dessutom tycker hon att styrdokumenten måste ses över.

– Kunskapskraven är för krävande för att användas som gemensamt mål för elever med så olika förutsättningar. I andra länder har man kursmål som är uppdelade på både språk och innehåll där lärare även kan reflektera över elevers språkkunskaper. I Sverige saknas den jämförbarheten, säger Helena Reierstam och fortsätter:

– Lärare vittnar om att nyanlända elever är vana vid en annan typ av skola med fokus på memorering och rabblande av fakta. Det krockar med den svenska skolans krav på resonemang och analys.