Till startsidan
Betyg Rättningen av de nationella proven skiljer sig mest i ämnet svenska. Skolinspektionen återkopplar resultaten av sina ombedömningar till skolorna, men de kan inte användas som bevis för att skolan har brister i sitt arbete med bedömning och betyg.
Likvärdigheten fortsätter vara ett problem när Skolinspektionen gör sin ombedömning av de nationella proven, visar en ny rapport. I över hälften av fallen gör inspektionen en annan bedömning än den lärare som först rättat provet.
– Det är sällan vi kan använda resultaten för att säga något specifikt, men vi använder dem som ett av många underlag i våra diskussioner med skolorna, säger Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen.
Störst är skillnaden i ämnet svenska, där inspektionens bedömare (som är legitimerade lärare) gör en annan bedömning i totalt 60 procent av proven. I engelska och NO är skillnaderna något lägre, cirka 55 procent.
I svenska och engelska är ett av delproven att skriva en text. Båda ämnena har lika mycket fokus på färdigheten, men i svenska skriver eleverna längre och därmed blir det också längre fritextsvar att bedöma.
– I bedömningen av fritextsvar finns det mer utrymme för subjektivitet, säger Helena Olivestam Torold.
Läraren som gjort den ursprungliga bedömningen är oftast mest generös – i svenska sker det i 39 procent av fallen. När bedömningen skiljer sig handlar det oftast om ett betygssteg, men ibland skiljer det två steg.
I svenska ligger den bedömning skolans lärare gör minst två steg högre i 11 procent av fallen i årskurs sex. I gymnasiet är motsvarande andel 9 procent och i årskurs nio 8 procent. I engelska sätter skolans lärare minst två steg högre betyg i 4 procent av fallen och i NO-ämnena är motsvarande siffra 3 procent.
I sina utvärderingar ser Skolinspektionen att skillnaderna blir mindre när lärare har sambedömt och avidentifierat proven.
– Bedömning blir inte så bra om man gör den själv och man vet vem det är man bedömer. Det ser vi ganska tydligt.
Betyg och bedömning är kvalitetskriterier. Återkopplingen till skolorna sker därför framför allt i samband med de regelbundna kvalitetsgranskningar myndigheten gör.
– När ombedömningen visar att en skola har stor avvikelse blir den prioriterad för kvalitetsgranskning. Om vi ser att bedömningen behöver utvecklas, till exempel att lärarna behöver samarbeta mer, måste skolan återrapportera hur den tar sig an området.
Däremot behöver skolan inte rapportera hur den hanterat själva ombedömningsresultatet.
– När vi för diskussioner utifrån resultaten så tenderar skolorna att tycka att det handlar om enstaka lärare och inte om kulturen på skolan. Läraren kanske är ny, då har rektor satt in åtgärder.
Ofta är förklaringen trovärdig och blir ett bra underlag för diskussion.
– Däremot kan inte resultaten användas som bevis för att skolan har gjort en felbedömning.
Då det i fritextsvar finns stort utrymme för subjektivitet är det inget som säger att ombedömaren nödvändigtvis har mer rätt än den lärare som gjorde den första bedömningen, framhåller Helena Olivestam Torold.
– Den som gjort ombedömningen har en mer begränsad bild av det som eleven kan och förstår än vad elevens lärare har. Eleven kan ju också ha haft en ovanligt dålig dag när provet gjordes, säger hon.
Rektorer som arbetar aktivt med att utveckla lärarnas bedömarkompetens uppger ibland att de riskerar att få sina lärare emot sig.
– Lärarna kan tycka att rektor försöker påverka dem att sätta högre betyg. Vi ser också att lärare, särskilt i storstadsområden, upplever att det finns ett starkt tryck från vårdnadshavare att de ska sätta höga betyg.
En anledning att inspektionen främst använder sina kvalitetsgranskningar för att peka på skillnader i bedömningen är att myndigheten inte kan överpröva betygssättningen.
– När vi gör en tillsyn tittar vi alltid på hur det ser ut med avvikelser mot de nationella proven om man fått en ombedömning. Men tillsynen är inriktad på om man lever upp till lagens krav eller inte. Det finns inga lagkrav för till exempel sambedömning, så vi kan aldrig slå fast att det finns en brist när det inte sker. Skolan kan inte få ett föreläggande, säger Helena Olivestam Torold.
Skolinspektionens ombedömare har i 60 procent av delproven i svenska gjort en annan bedömning än den lärare som först bedömde svaret. I 39 procent av fallen har skolans bedömare gjort en generösare bedömning. I 21 procent av fallen har skolan istället gjort en striktare bedömning än ombedömaren. I 40 procent har samma bedömning gjorts. Andelen generösare bedömningar är större för årskurs sex jämfört med årskurs nio och gymnasiet. Källa: Skolinspektionen
Andelen delprov i engelska där skolans lärare och ombedömarna gjort olika bedömningar är 55 procent. I 32 procent av fallen har skolan gjort en generösare bedömning. I 23 procent av fallen har skolan istället gjort en striktare bedömning än ombedömaren. I 45 procent av fallen har samma bedömning gjorts. Andelen avvikelser är liknande för samtliga årskurser och gymnasiet. Källa: Skolinspektionen
Ombedömaren har i 55 procent av fallen gjort en annan bedömning av elevernas svar än läraren som först bedömde delprovet. I 33 procent av fallen har skolans bedömning varit generösare än ombedömarens. I 20 procent har skolans bedömningar istället varit striktare. 45 procent av elevlösningarna fick samma bedömning. Där olika bedömningar gjorts skiljer det oftast ett betygssteg. Mönstret är ungefär detsamma för de olika NO-ämnena. Källa: Skolinspektionen
LÄS ÄVEN
Rapport: Nytt betyg på över hälften av alla omrättade NP
2 av 3 killar läser bara om de måste
Krönika ”Det är allas vårt ansvar att vända den här hemska krisen.”
Lyssneläsning Skolministern: ”Granskningen uppmärksammar en mytbildning som är väldigt skadlig.”
Lyssneläsning Läraren: Jag är medberoende i ett havererat system.
Lyssneläsning Agneta Gulz: De här eleverna får sina livsmöjligheter kraftigt begränsade.
Lyssneläsning ”Lyssneläsning har blivit ett ’billigt’ alternativ till att sätta in stödinsatser”
Lyssneläsning Högstadieläraren om varför elever får lyssneläsa i skolan.
Lyssneläsning ”Läsning är lösningen – det finns ingen genväg.”
Lyssneläsning Skolverket: Att lyssna är inte ett fullgott alternativ till att läsa.
Lyssneläsning ”Att vi fokuserar så mycket på läsning har inneburit att lyssningen har fallit bort.”
Krönika ”Det många tagit för givet sker innanför skolans väggar är uppenbarligen inte alls självklart längre.”
Krönika ”Det är en chans/risk på 25 procent att eleven lottas till ett specifikt ämne.”
Forskning Forskaren: I Sverige har ämnet inte ägnats något större intresse.
Forskning Forskaren: Finns en risk att vi sviker eleverna.
Moderna språk ”De väljer inte bort tyskan av ointresse.”
Modersmålsundervisning ”Jag vill att eleverna ska känna stolthet över sitt modersmål.”
Moderna språk Tyskläraren: Vi har inte minskat gruppen som väljer tyska.
Böcker Forskaren tipsar om kvalitetslitteratur med lärare och lärande i centrum.
Betyg Svenskläraren: Svensk skola har i hög grad fasat ut både läsandet och skrivandet.
Moderna språk Forskaren: Vissa elever piggnar till när de får syssla med grammatik.
Skolbibliotek ”Eleven ser bestämd ut när han ställer frågan.”
Krönika ”En text, ett papper, en färgad penna och vi tvärstannar.”
Läromedel SO-läraren: ”I ett större perspektiv är det så klart sorgligt.”
Krönika SO-läraren om varför hennes åsikter är överflödiga.
Lektionstipset Prisade läraren om virala filmerna som både underhåller och allmänbildar.
Svenska som andraspråk ”Måste göras mycket mer för att höja sva-kompetensen på våra skolor.”
Krönika ”Elever som läser och skriver mindre omger sig alltmer med talspråk.”
Gymnasieskola ”Antalet elever som väljer högsta nivån kan minska kraftigt.”
Fackböcker Forskaren: Sverige är det land som har flest elever i ordinarie klassrum.
Krönika Svenskläraren: Nu lägger jag ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga.
Forskning ”Alla förstår inte hur man kan använda tekniken.”
Reportage Hanna Garberg: Situationen är mer dramatisk än vi hade trott.
Krönika Läraren: Skolverkets syn på ämnesbehörighet krockar med verkligheten.
Extra anpassningar Skolverket: ”Läraren själv beslutar om anpassningar.”
Stoffträngseln Varannan lärare: Våra ämnen lider av stoffträngsel.
Stoffträngseln Forskaren: Skolan har blivit en kvalificeringsarena.
Stoffträngseln Här är lärarnas egna vittnesmål.
Stoffträngseln Skolverket om hur reformen ska fungera i praktiken.
Stoffträngseln ”Jag tror att det kan hjälpa, men frågan är större än så.”
Vi lärare debatt Gymnasielärarens vädjan: Reducera innehållet kraftigt.
Läsning Forskaren: En viktig väg till fördjupad förståelse går via berättelser
Forskning Forskaren: Se till att alla lär sig de viktigaste orden i ett tidigt skede.
Krönika Redaktören: Inte skolans ansvar att lära barnen hundvett.
Krönika Svenskläraren: Lärare som inte ger upp ska hyllas – inte beskyllas för att vara funkofober.
Forskning Forskaren: Kursplanen är svårgreppad.
Sfi-undervisning Läraren: Sångerna gör det lättare att lära sig svenska ord och uttal.
Lärarpriser Därför prisas Ingemar Wiklund som Årets geografilärare.
Krönika Svenskläraren: Stundtals lite slagsida mot elände och problem i den litteratur som eleverna möter i skolan.
Krönika ”Det kvider i mitt eget läshjärta av blotta tanken.”
Krönika Svenskläraren: Ryggradsreflexen är att slå bakut.
Böcker ”Skönlitteraturen ger oss möjligheten att färdas fritt och flödande.”
