Till startsidan
Betyg Rättningen av de nationella proven skiljer sig mest i ämnet svenska. Skolinspektionen återkopplar resultaten av sina ombedömningar till skolorna, men de kan inte användas som bevis för att skolan har brister i sitt arbete med bedömning och betyg.
Likvärdigheten fortsätter vara ett problem när Skolinspektionen gör sin ombedömning av de nationella proven, visar en ny rapport. I över hälften av fallen gör inspektionen en annan bedömning än den lärare som först rättat provet.
– Det är sällan vi kan använda resultaten för att säga något specifikt, men vi använder dem som ett av många underlag i våra diskussioner med skolorna, säger Helena Olivestam Torold, verksamhetsutvecklare på Skolinspektionen.
Störst är skillnaden i ämnet svenska, där inspektionens bedömare (som är legitimerade lärare) gör en annan bedömning i totalt 60 procent av proven. I engelska och NO är skillnaderna något lägre, cirka 55 procent.
I svenska och engelska är ett av delproven att skriva en text. Båda ämnena har lika mycket fokus på färdigheten, men i svenska skriver eleverna längre och därmed blir det också längre fritextsvar att bedöma.
– I bedömningen av fritextsvar finns det mer utrymme för subjektivitet, säger Helena Olivestam Torold.
Läraren som gjort den ursprungliga bedömningen är oftast mest generös – i svenska sker det i 39 procent av fallen. När bedömningen skiljer sig handlar det oftast om ett betygssteg, men ibland skiljer det två steg.
I svenska ligger den bedömning skolans lärare gör minst två steg högre i 11 procent av fallen i årskurs sex. I gymnasiet är motsvarande andel 9 procent och i årskurs nio 8 procent. I engelska sätter skolans lärare minst två steg högre betyg i 4 procent av fallen och i NO-ämnena är motsvarande siffra 3 procent.
I sina utvärderingar ser Skolinspektionen att skillnaderna blir mindre när lärare har sambedömt och avidentifierat proven.
– Bedömning blir inte så bra om man gör den själv och man vet vem det är man bedömer. Det ser vi ganska tydligt.
Betyg och bedömning är kvalitetskriterier. Återkopplingen till skolorna sker därför framför allt i samband med de regelbundna kvalitetsgranskningar myndigheten gör.
– När ombedömningen visar att en skola har stor avvikelse blir den prioriterad för kvalitetsgranskning. Om vi ser att bedömningen behöver utvecklas, till exempel att lärarna behöver samarbeta mer, måste skolan återrapportera hur den tar sig an området.
Däremot behöver skolan inte rapportera hur den hanterat själva ombedömningsresultatet.
– När vi för diskussioner utifrån resultaten så tenderar skolorna att tycka att det handlar om enstaka lärare och inte om kulturen på skolan. Läraren kanske är ny, då har rektor satt in åtgärder.
Ofta är förklaringen trovärdig och blir ett bra underlag för diskussion.
– Däremot kan inte resultaten användas som bevis för att skolan har gjort en felbedömning.
Då det i fritextsvar finns stort utrymme för subjektivitet är det inget som säger att ombedömaren nödvändigtvis har mer rätt än den lärare som gjorde den första bedömningen, framhåller Helena Olivestam Torold.
– Den som gjort ombedömningen har en mer begränsad bild av det som eleven kan och förstår än vad elevens lärare har. Eleven kan ju också ha haft en ovanligt dålig dag när provet gjordes, säger hon.
Rektorer som arbetar aktivt med att utveckla lärarnas bedömarkompetens uppger ibland att de riskerar att få sina lärare emot sig.
– Lärarna kan tycka att rektor försöker påverka dem att sätta högre betyg. Vi ser också att lärare, särskilt i storstadsområden, upplever att det finns ett starkt tryck från vårdnadshavare att de ska sätta höga betyg.
En anledning att inspektionen främst använder sina kvalitetsgranskningar för att peka på skillnader i bedömningen är att myndigheten inte kan överpröva betygssättningen.
– När vi gör en tillsyn tittar vi alltid på hur det ser ut med avvikelser mot de nationella proven om man fått en ombedömning. Men tillsynen är inriktad på om man lever upp till lagens krav eller inte. Det finns inga lagkrav för till exempel sambedömning, så vi kan aldrig slå fast att det finns en brist när det inte sker. Skolan kan inte få ett föreläggande, säger Helena Olivestam Torold.
Skolinspektionens ombedömare har i 60 procent av delproven i svenska gjort en annan bedömning än den lärare som först bedömde svaret. I 39 procent av fallen har skolans bedömare gjort en generösare bedömning. I 21 procent av fallen har skolan istället gjort en striktare bedömning än ombedömaren. I 40 procent har samma bedömning gjorts. Andelen generösare bedömningar är större för årskurs sex jämfört med årskurs nio och gymnasiet. Källa: Skolinspektionen
Andelen delprov i engelska där skolans lärare och ombedömarna gjort olika bedömningar är 55 procent. I 32 procent av fallen har skolan gjort en generösare bedömning. I 23 procent av fallen har skolan istället gjort en striktare bedömning än ombedömaren. I 45 procent av fallen har samma bedömning gjorts. Andelen avvikelser är liknande för samtliga årskurser och gymnasiet. Källa: Skolinspektionen
Ombedömaren har i 55 procent av fallen gjort en annan bedömning av elevernas svar än läraren som först bedömde delprovet. I 33 procent av fallen har skolans bedömning varit generösare än ombedömarens. I 20 procent har skolans bedömningar istället varit striktare. 45 procent av elevlösningarna fick samma bedömning. Där olika bedömningar gjorts skiljer det oftast ett betygssteg. Mönstret är ungefär detsamma för de olika NO-ämnena. Källa: Skolinspektionen
LÄS ÄVEN
Rapport: Nytt betyg på över hälften av alla omrättade NP
2 av 3 killar läser bara om de måste
Fokus ”Tonåringar som äter chips till frukost kan inte bestämma vad vi ska göra på lektionerna.”
Fokus ”Alla är förlorare på detta, precis alla.”
Fokus ”Det är en myt att eleverna har ett stort behov av inflytande.”
Fokus Lärarnas egna vittnesmål om det skenande elevinflytandet i skolan.
Fokus ”Det måste vara tydligt att läraren är ledaren i klassrummet.”
Fokus Lotta Edholm (L): ”Eleverna ska inte ha något inflytande över undervisningen.”
Krönika Redaktören har stor respekt för lärarna som vågar larma.
Läsning Lektorn: Vimlar av högkvalitativa författare, verk och texter.
Quiz Hur många klassiska talesätt kan dina elever?
Forskning ”I framtiden kommer elever arbeta med två typer av texter samtidigt.”
Läsning ”Läraryrket gav henne bekräftelse och inspiration, långt bortom att vara lagom.”
Krönika ”Det är inte det huvudsakliga syftet med VFU men det är en trevlig bieffekt.”
Krönika ”Jag känner livet i mej, när det våras.”
Krönika Så toppar svenskläraren elevernas form inför nationella proven.
Läsning ”Ett sätt att fördjupa reflektionen går via litteraturen.”
Forskning Forskaren: ”Förbluffande hur lite de ens tänkt på ämnet engelska”.
Krönika ”Det är kanske ett stresstest som våra framtida vuxna behöver?”
Läsning Lektorn: Norges främsta författare erbjuder högklassiga romaner om lärare.
Krönika Svenskläraren om roliga inslaget som engagerar eleverna.
Krönika ”Numera får upplevelserna tala mer för sig själva.”
Läsning Så tar de tag i läskrisens bortglömda perspektiv.
Boktips Lektorn: Jag anser att boken fyller ett tomrum.
Krönika ”Hemmen kompenserar för skolans brister istället för tvärtom.”
Undervisning ”Nu undviker jag helt grupparbeten med dem.”
Vfu Experternas fem tips: Så får du samarbetet att funka.
Undervisning Geografilärarens tips öppnar dörren till nya världar – i klassrummet.
Läsning Selma Lagerlöf var en uppskattad lärare, lite disträ, men ”engagerad och egensinnig”.
Fokus Stor granskning: ”Vi jobbar tyvärr mycket med att lära inför provet.”
Fokus Experten: Lärare har blivit inträngda med ett uppdrag som är omöjligt.
Fokus ”Missuppfattning att repetition måste vara tråkig.”
Fokus ”Skulle vara oerhört kraftfullt om det praktiserades i skolan.”
Fokus Tio lärare vittnar om varför repetition blivit en bristvara i skolan.
Fokus Forskarna: Lärare saknar stöd för att arbeta evidensbaserat.
Fokus Forskaren om metoden: Enkel men otroligt effektiv.
Krönika ”Talen som hade så hopplöst svårt att få fäste går nu inte att radera.”
Forskning Forskaren: Den emotionella stöttningen har stor betydelse för nyanlända elever.
Krönika ”Det är tydligt att nedräkningen mot de nationella proven har börjat.”
Forskning Lektorn: ”Eleverna behöver förberedas ordentligt om argumenten ska kunna bli hållbara.”
Debatt Svenskläraren: Fyra skäl till att lyriken bör bli en ledstjärna i klassrummet.
Forskning Så stärker språklärare elevernas muntliga kommunikation.
Krönika ”Läsning kan ta emot men jag känner bara: kom igen!”
Introduktionsprogrammen ”Elevernas språkutveckling är ett ansvar för samtliga lärare.”
Debatt ”Den som inte kan skriva en korrekt svenska ska heller inte uttala sig!”
Debatt ”Låt läsrevolutionen även inkludera vuxenutbildningen.”
Forskning Forskaren: ”Varenda lärare jag talade med betonade bristen på tid.”
Krönika Högstadieläraren om att ”Gen Z” är skeptiska till det politiska systemet.
Krönika ”Att tröskeln är så låg innebär att övningen verkligen kan göra stor skillnad.”
Krönika ”Numera känner jag att jag äger min SO-undervisning.”
Annat ”För väldigt många som läser på SFI innebär provet en stor, energikrävande oro.”
Undervisning Lektorn: Eleverna är väldigt kloka och har bra åsikter.
