Nu utreds hårdare betygskrav på ämneslärare
Lärarutbildningar
Höjda betygskrav på ämneslärar-studenter. Det kan bli resultatet av ett nytt regeringsbeslut.
– Jag är medveten om farhågorna, säger Roger Haddad, Liberalerna.
I januariöverenskommelsens skolkatalog finns Liberalernas förslag om höjda meritkrav på lärarutbildningarna. Nu har regeringen gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att utreda vad Liberalernas förslag om ett krav på C på alla ämneslärarstudenter skulle innebära.
– Idag finns inget sådant krav. Det här har utretts förut, och man har landat i att det kan få
konsekvenser för antalet sökande och behöriga, säger Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiska talesperson, till Lärarnas tidning.
Hans förhoppning är att ett sådant krav skulle innebära att fler motiverade studenter söker till ämneslärarutbildningarna. Idag råder stor lärarbrist, och ämneslärarområdet tillhör de mest drabbade.
– Jag är medveten om farhågorna, men vi måste ta beslutet i alla fall om vi ska lösa problemet med lärarbristen på lång sikt. Att fler söker löser inte problemet, vi vill att genomströmningen ökar. Att fler stannar kvar och att fler slutför sin utbildning och tar lärarexamen, säger Roger Haddad.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande på Lärarförbundet, anser att det är bra att det kommer ett brett beslutsunderlag i frågan.
– Ämneslärarutbildningen bygger på att man har gedigna kunskaper och ett stort intresse för ämnet. Vi vet att studenter med låga meritpoäng generellt får tuffare att
genomföra utbildningen. Däremot vet vi inte om det här är rätt väg att gå. Är det en viktig faktor i avhopp, att man inte har ett C i det specifika ämnet? Studenterna får också möjligheten att utveckla sina kunskaper under utbildningen, säger hon.
Men är det rimligt att man går in i en ämneslärarutbildning med ett E i betyg?
– Det rimliga är väl att vill man bli ämneslärare så har man ett stort intresse i ämnet i fråga – jag tror att det är väldigt få, om ens några, som blir ämneslärare för att själva få lära sig ämnet. Det talar mot sig själv. Det viktiga är att vi får fram konsekvenserna av ett sådant beslut, både positiva och negativa – och särskilt vilken påverkan det riskerar få på lärarbristen, säger Johanna Jaara Åstrand.
UHR:s utredning ska presenteras i februari 2021.
