Debatt: Skolverkets beslut kommer ge fler godtyckliga betyg

I kurser på gymnasiet som inte har nationella prov finns frivilliga nationella bedömningsstöd. Vi använder delar av dessa i kursen Kemi 1 och stämmer av nivån mellan våra sex parallella klasser i slutet av kursen. I våras kom ett nytt bedömningsstöd. Roligt med nya frågor och särskilt A-uppgifter, men döm om min förvåning att uppgifterna var poängsatta – utan nivåanpassning. På tidigare bedömningsstöd har det angivits om uppgiften är på E-, C- eller A-nivå. Nu finns inte det längre. Varför? Är inte bedömningsstödet till för att hjälpa lärare att avgöra om frågorna är grundläggande eller mer utmanande? Är det inte meningen att uppgifterna ska spegla olika svårighetsgrader och därigenom kunna användas av lärare för mer likvärdig betygsättning? Hur svår är en uppgift som ska lösas av en elev som når E i betyg och hur ser en ”svår uppgift” för ”högre betyg” ut? På vår skola är vi många kemilärare med många års erfarenhet som flitigt diskuterar uppgifter och elevsvar men trots vår erfarenhet är vi mycket behjälpta av bedömningsstödets frågor. För nyexaminerade lärare eller lärare som är ensamma på sina skolor måste borttagandet av nivåangivelsen vara en mycket stor försämring och risken att skillnaden på betygsnivån mellan olika skolor ökar är påtaglig.

Så svarar Skolverket

Frågan om varför nivåangivelsen är borttagen ställdes till Skolverket. De svarade:

”Betygsbeteckningar skrivs inte ut på uppgiftsnivå då det är svårt att på enskilda uppgifter pröva kunskaper på en viss betygsnivå. Proven konstrueras och kravgränssätts så att det totala resultatet ska säga något om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna i ämnet. Det är denna information de nationella proven på ett kvalitetssäkrat sätt kan ge, övrigt underlag behöver läraren samla in på annat sätt.”

Eftersom bedömningsstödet är frivilligt utgår vi från att uppgifter ska kunna användas även om inte provet används i sin helhet. Självklart spelar det roll vilken undervisning man haft för att säga att en uppgift är på en viss nivå men uppgifterna i bedömningsstödet gav ändå en bra fingervisning.

Vår skola har i år fått möjligheten att delta i utprovning av nya frågor till kommande bedömningsstöd. I samband med återkopplingen skickade vi in elevernas kön, annat modersmål än svenska och förväntat kursbetyg. Med den informationen måste provkonstruktörerna kunna ange om en viss uppgift kan förväntas lösas av en elev som förväntas nå ett visst betyg. Alltså en nivåsättning. Om inte de kan förse oss med den hjälpen är det svårt att se var vi ska hitta material där nivåanpassningen är gjord utifrån faktiska elevlösningar.

Skolverket skriver ”övrigt underlag behöver läraren samla in på annat sätt” men det mest tillförlitliga sättet att hitta rätt nivå är via bedömningsstödet som innehåller E-, C- och A-beteckningar.

Varför vill inte Skolverket ge oss den hjälpen? Vem driver på utvecklingen mot en mer ojämlik betygssättning?

Ann-Sofi Johansson, kemilärare, Rudbeckianska gymnasiet Västerås

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Skolverkets omskrivna betygskriterier sänker nivån i kemin

Ny rapport: Prestationsgapet i matte bara växer

Forskare vill stärka djurens rätt i skolan

Sex gymnasielärare om att säga hejdå

Persson: Sluta tvinga yrkeselever räkna matte de inte behöver