Tre lärare om utvecklande misstag
Andrey Shupliakov, Lorraine Yates och Lukas Isberg.
Undervisning Att våga välja bort det som inte funkar och lära sig av ”misslyckade” lektioner kan vara ett sätt att utvecklas på jobbet. Vi bad tre lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen att berätta vad de har skruvat på i sin undervisning.
Andrey Shupliakov
Andrey Shupliakov, lärare i NO, matematik och teknik i årskurs 4–6 på Nya Elementar i Stockholm.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag håller på att fasa ut skriftliga prov. Särskilt i naturvetenskapliga ämnen har jag märkt att det bara gynnar de elever som är skickliga på att få ner sina resonemang på papper medan nyfikenheten, uppfinningsrikedomen och entusiasmen förblir dold.
Vad satsar du på i stället och varför?
Multimodalt, att eleverna får uttrycka sig i ett annat medium och med andra sinnen. Det kan till exempel handla om att redovisa genom att spela in en podd, filma en laboration eller programmera en animering. Det arbetssättet ger alla möjlighet att uttrycka sig så att deras kunskaper träder fram.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Jag tröstar ofta och ger positiv förstärkning till elever med lågt självförtroende i matematikämnet, vilket sällan hjälper. För att uppmuntra till upptäckarglädje, engagemang och aktivitet behöver eleverna i stället få möjlighet att använda sina tidigare informella kunskaper och lösa problem på kreativa sätt.
Lorraine Yates
Lorraine Yates, ämneslärare i matematik och engelska på Falkenbergs gymnasieskola.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Som lärare i Matematik 1a har jag slutat att sätta ut betygsgränser på prov och uppgifter. Om eleverna vet vad som krävs för att få ett E på en uppgift, så satsar de bara på det och utmanar inte sig själva. Jag ser också att fler elever försöker lösa fler frågor på prov om de inte vet vilka frågor som de måste klara för ett E.
Vad satsar du på i stället och varför?
Jag håller på att utveckla en egen lärobok med tillhörande arbetsbok, eftersom jag inte tycker om de läromedel som finns till Ma1a. De saknar den progression som jag vill arbeta med. Till exempel anser jag att eleverna behöver behärska allt som kan förekomma i ett uttryck innan de börjar med ekvationer.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Många av de elever som jag träffar saknar de grundläggande kunskaper i matematik som vi kan förvänta oss på gymnasiet. Därför har jag fått gå ”back to basics” och lära mig att förklara i små enkla steg och att lära ut på nybörjarnivå.
Lukas Isberg
Lukas Isberg, lärare i matematik och fysik på Sundsgymnasiet i Vellinge.
Vad har du slutat att göra i din undervisning och varför?
Jag har slutat ge korta svar på ”sluta tänka”-frågor som ”är detta rätt svar?” eller ”hur ska man lösa uppgiften?”. Elevens syfte med frågorna är antingen att få bekräftelse att hen fått rätt svar eller att det är okej att sluta tänka. Jag vill befästa att tänkande och resonemang ibland är viktigare än svaret.
Vad satsar du på i stället och varför?
I stället för att svara om något är rätt har jag börjat spegla frågan, ifall det finns något sätt för eleven att säkerställa att svaret är riktigt. Att syssla med matematik förutsätter att man är beredd att tänka, vara kreativ och uthållig. Många elever ger tyvärr upp så fort de tvingas tänka själva.
Har du lärt dig något av en lektion som inte gått som planerat som du har haft nytta av?
Många gånger! Det tror jag att alla lärare har gjort. Experiment som inte gått som jag tänkt, matteuppgifter som varit dåligt formulerade, ogenomtänkta gruppindelningar med mera. Det bästa sättet att se vad som fungerar eller inte är att prova.
LÄS ÄVEN
Intensiv kamp för att göra matten begriplig
Tekniklärarens flodbord får idéerna att flöda
Tro på sig själv är inte nog i matte
