Tre lärare om bästa labbarna

Sam Edgecombe, Jennar Lindberg och Andreas Ekblad.

Laborationer är en viktig del av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena, men vilken utrustning uppskattas mest och vad krävs för att eleverna ska få labba mer? Vi frågade tre lärare.

Andreas Ekblad

Andreas Ekblad, lärare i matematik, NO och teknik i årskurs 7–9 på Aggarpsskolan i Svedala.

Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?

Våra NO-salar behöver en bra grundutrustning. Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna, när vi visar på fenomen från vardagen. Sedan finns det utrustning som impo­nerar på alla elever. I fysiken är Van de Graaff-generatorn mycket spännande och uppskattad av elever i alla åldrar.

Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?

För att vara säker på att eleverna lär sig något måste laborationerna ha syfte och teori med en tydlig koppling till var­dagen. Jag vill alltid att eleverna skriver en utvärdering, en laborations­rapport eller exit-ticket där jag kan se att de har förstått vad vi arbetat med.

Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?

Det är två saker som behövs: 1. Mer pengar. Vi får hela tiden prioritera vad vi ska köpa in. 2. Resurser i klass­rummet. Att genomföra laborationer ensam med 25 elever är aldrig optimalt och vissa laborationer går helt enkelt inte att genomföra på ett säkert sätt. Då väljer jag att inte göra dessa.

Jennar Lindberg

Jennar Lindberg, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Spånga grundskola i Stockholm.

Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?

Våra NO-salar behöver en bra grundutrustning. Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna, när vi visar på fenomen från vardagen. Sedan finns det utrustning som impo­nerar på alla elever. I fysiken är Van de Graaff-generatorn mycket spännande och uppskattad av elever i alla åldrar.

Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?

För att vara säker på att eleverna lär sig något måste laborationerna ha syfte och teori med en tydlig koppling till var­dagen. Jag vill alltid att eleverna skriver en utvärdering, en laborations­rapport eller exit-ticket där jag kan se att de har förstått vad vi arbetat med.

Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?

Det är två saker som behövs: 1. Mer pengar. Vi får hela tiden prioritera vad vi ska köpa in. 2. Resurser i klass­rummet. Att genomföra laborationer ensam med 25 elever är aldrig optimalt och vissa laborationer går helt enkelt inte att genomföra på ett säkert sätt. Då väljer jag att inte göra dessa.

Sam Edgecombe

Sam Edgecombe, gymnasielärare i fysik och matematik på IB-programmet på Malmö Borgarskola.

Vilket är ditt mest uppskattade laborationsmaterial?

Våra NO-salar behöver en bra grundutrustning. Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna, när vi visar på fenomen från vardagen. Sedan finns det utrustning som impo­nerar på alla elever. I fysiken är Van de Graaff-generatorn mycket spännande och uppskattad av elever i alla åldrar.

Hur säkerställer du att eleverna lär sig något av laborationerna?

För att vara säker på att eleverna lär sig något måste laborationerna ha syfte och teori med en tydlig koppling till var­dagen. Jag vill alltid att eleverna skriver en utvärdering, en laborations­rapport eller exit-ticket där jag kan se att de har förstått vad vi arbetat med.

Vad hade du behövt för att kunna göra fler laborationer?

Det är två saker som behövs: 1. Mer pengar. Vi får hela tiden prioritera vad vi ska köpa in. 2. Resurser i klass­rummet. Att genomföra laborationer ensam med 25 elever är aldrig optimalt och vissa laborationer går helt enkelt inte att genomföra på ett säkert sätt. Då väljer jag att inte göra dessa.

LÄS ÄVEN

Tre lärare om naturämnenas särart

Tre mattelärare om sin utbildning

Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt

Tre lärare om hur de stämmer av elevernas kunskapsnivå

Tre lärare om utvecklande misstag

Tre lärare om hur de får igång diskussioner på matten