Så blir sexualundervisningen mer relevant
Tidigare var frågor om preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar och reproduktion i fokus. Nu inkluderar vi frågor om genus, jämställdhet och makt, säger Sara Planting-Bergloo.
Sexualundervisning
För att få till en bredare och djupare sexualundervisning behöver lärare tid att diskutera och planera tillsammans både inom och över ämnesgränserna, anser forskaren och läraren Sara Planting-Bergloo.
– Lärare har ofta den kompetens som behövs men de behöver ha tillit till sin egen förmåga, säger hon.
Sara Planting-Bergloo vet hur svårt det kan vara att stå framför en klass och försöka göra undervisningen om sexualkunskap engagerande och begriplig. Som forskare vid Stockholms universitet pekar hon på hur det kan gå till, i sina nya jobb som lärarutbildare och biologilärare på Globala gymnasiet i Stockholm omsätter hon sina teorier i praktiken.
– I klassrummet finns ofta olika synsätt på vad sexualitet och relationer kan innebära. Som lärare har vi ett uppdrag som styr vad undervisningen ska syfta till. Det kan lätt bli en spänning mellan elevernas egna intressen, erfarenheter och perspektiv och det skolan har i uppdrag att förmedla.
Vill bidra med praktiska tips
Sara Planting-Bergloo lade i mars fram sin avhandling om undervisningen i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Den består av fyra olika delstudier, som hon gjort både på gymnasiet och på högstadiet.
Nyligen kompletterades läroplanen med skrivningar som syftar till att stärka undervisningen inom kunskapsområdet. Med utgångspunkt i nya läroplanen hoppas Sara Planting-Bergloo att hennes forskningsresultat ska bidra till ett ökat fokus på hur undervisningen kan fungera i praktiken.
En av slutsatserna i avhandlingen är att elevernas egna frågor kan ligga till grund för en sexualundervisning av mer utforskande karaktär.
– Genom att rita, skriva, läsa, diskutera olika ämnen och situationer, eller undersöka tamponger och preventivmedel, uppstår möjligheter att ställa frågor och söka svar under pågående undervisning. Det jag har visat i min forskning är att lärare behöver lyssna på elevernas föreställningar kring sexualitet och relationer för att kunna möta dem och sedan utmana dem i deras tänkande.
”Mer nyanserade diskussioner”
Sexualundervisningen har traditionellt främst varit en uppgift för lärare i ämnet biologi. Under arbetet med avhandlingen har Sara Planting-Bergloo märkt ett ökat intresse även hos andra ämneslärare.
– Tidigare var frågor om preventivmedel, sexuellt överförbara sjukdomar och reproduktion i fokus. Nu inkluderar vi frågor om genus, jämställdhet och makt.
I en av sina delstudier undersöker hon hur lärare kan stödja eleverna i att utveckla en mer komplex förståelse av begreppet oskuld. En väg är diskussioner om könsmönster, till exempel genom en jämförelse av synen på mäns och kvinnors oskuld.
En annan delstudie handlar om hur undervisningen om pornografi kan se ut. Sara Planting-Bergloo föreslår att den blir en del av diskussioner om till exempel sexualitet, relationer, kommunikation, samtycke och jämställdhet.
– Det skulle kunna leda till mer nyanserade diskussioner.
Många av de elever som Sara Planting-Bergloo intervjuat efterlyser mer djup i undervisningen och tycker att lärare ofta repeterar vad andra lärare redan sagt.
– För att undvika det och istället få till en progression i undervisningen är det viktigt att upprätta en skolövergripande plan där det framgår hur olika skolämnen bidrar med olika perspektiv på vad sexualitet och relationer kan innebära, säger hon.
Här hittar du Sara Planting-Bergloos avhandling.
LÄS ÄVEN
Förvirrat kring skolans nya porruppdrag
Hedersutsatta kritiska mot skolans sexualundervisning
