Matteläraren Louis Collier förväntar sig att alla elever på skolan brinner för hans ämne.
Spetsskola får mattetalangerna att frodas
Eleverna på King’s Maths School kommer från alla delar av London.
Reportage
Mattetalanger med vitt skilda bakgrunder får draghjälp av varandra – och av lärare med tillgång till stora resurser.
– Det är härligt att kunna ha mogna samtal om matte och fysik med sina elever, säger Louis Collier, lärare på King’s Maths School i centrala London.
Entusiasmen i klassrummet överröstar ljudet från biltrafiken på Kennington Road några kvarter söder om Waterloo station i centrala London. Innanför roströda tegelväggar leder Louis Collier en lektion i problemlösning med utgångspunkt i elevernas vardag.
– Mitt fokus är att de ska samarbeta när de löser uppgifterna, säger han.
Hur skiljer sig lärarjobbet här jämfört med på en vanlig statlig skola?
– Större frihet. Både för mig och för eleverna som har goda möjligheter att välja vad de vill arbeta med. Som lärare kan jag förvänta mig att de brinner för matematik, säger Louis Collier som arbetet två år på King’s Maths School.
Han lyfter också fram det ständiga pedagogiska samtalet mellan kollegorna.
– Vi har bra resurser. Det skapar en stabil bas, men vi kan också frångå den och ägna oss åt mer spännande uppgifter.
Skolan, som drivs i samarbete med statliga King’s College London University, var den första specialiserade matematikskolan i Storbritannien när den öppnade i september 2014. King’s Maths School har ett 30-tal anställda (varav cirka 20 lärare) och vänder sig till elever i åldrarna 16–19 år. Skolan, som är statlig och avgiftsfri, har även utåtriktade verksamheter för yngre elever i syfte att väcka deras intresse för avancerad matteundervisning.
”Ett alternativ för ungdomar som gillar matte”
På sin hemsida berättar skolan att förre konservative premiärministern Boris Johnson kom på besök för några år sedan i samband med att han tillkännagav en satsning på 300 miljoner pund på avancerad matematikforskning. Johnson passade på att understryka vikten av matematikkunskaper som en nyckelfaktor för framsteg inom brittisk vetenskap och teknik.
King’s Maths School i London
- King’s Maths School i London och ett tiotal liknande matteskolor i Storbritannien är inriktade på avancerad utbildning av 16–19-åringar i STEM-ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
- Undervisningen har stort fokus på samarbete och problemlösning. Utrymmet för individuellt stöd är stort.
- King’s Maths School har en utökad läroplan som syftar till att utveckla en bredare uppsättning färdigheter hos eleverna. Ett exempel är det projektarbete alla elever genomför i slutet av utbildningen i nära samverkan med näringsliv och akademiker från universitetet King’s College London.
Sedan i somras har Storbritannien en ny Labourregering som även den – och i likhet med den svenska regeringen – framhåller att det behövs fler skolelever och högskolestudenter med gedigna kunskaper i STEM-ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.
Den övertygelsen har även Dan Abramson, som grundade King’s Maths School och var rektor fram till september 2023.
– Att vi finns beror på att den dåvarande regeringen såg att unga mattetalanger slösades bort. Lagstiftningen tillåter att man kan öppna skolor med specialinriktning från och med att elever fyller 16 år. Vi blev ett alternativ för ungdomar som gillar matte, vill utveckla sin talang och möta andra med samma intresse.
Målet är att öppna fler matematikskolor
Nu driver han nätverket U-Maths med målet att få fler matematikskolor att öppna i nära samarbete med brittiska universitet runt om i landet. I dag ingår totalt elva specialinriktade skolor i nätverket.
– U-Maths gör det lättare att få kontakt med beslutsfattare, finansiärer och olika delar av utbildnings- och matematiksektorn, säger Dan Abramson.
Skolans grundare och Dan Abramson och Timothy Bateup, lärare och rektor på skolan. ”Det viktigt att ha kvar en fot i klassrummet” säger han om den ovanliga kombinationen.
Han framhåller att många vanliga statliga skolor gör ett bra jobb utifrån sina resurser, men inte klarar att möta de bästa elevernas behov.
– Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.
Så vill de reformera matematikundervisningen
- Royal Society, Storbritanniens främsta vetenskapliga organ, föreslog i början av september en reformering av matematikundervisningen. I en rapport beskriver organisationen det brittiska skolsystemet som en ”märklig avvikare” genom den långtgående specialiseringen av skolämnen under de sista två åren och att det är möjligt för elever att välja bort matematik när de är 16 år.
- Royal Society anser att skolan måste bli bättre på att förbereda unga människor för de växande behoven av kunskaper inom bland annat digital kunskap och datavetenskap.
Skolans nuvarande rektor Timothy Bateup understryker att King’s Maths School ingår i det brittiska skolsystemet på samma sätt som övriga skolor. Den omfattande undervisningen i matematik bygger på att brittiska elever i gymnasieåldern, till skillnad från i Sverige, bara har några få ämnen på schemat.
– Här kan vi ge en utmanande och djuplodande matteundervisning. Eleverna kommer med erfarenheter från olika lärare. De kan introducera varandra i olika sätt att tänka och närma sig problem.
De brittiska mattelärarnas fem bästa tips
- Få eleverna att arbeta tillsammans med utmanande, intressanta problem. Whiteboards fungerar bra för detta eftersom de uppmuntrar till samarbete och en känsla av att man kan skissa idéer även om de ännu inte är så genomtänkta.
- Ge utrymme för elevernas egen drivkraft och nyfikenhet. När de inte behöver följa en förutbestämd plan ökar ofta motivationen. Avsluta gärna lektionerna med exempel på utmanande problemlösning.
- Skapa ibland en undervisningssituation som påminner om den studenter möter på universitetet. Det kan vara inspirerande och ökar elevernas förståelse för hur det är att studera avancerad matematik.
- Visa entusiasm i din undervisning! Elever älskar att ta itu med ett problem tillsammans med sina lärare och att se lärare gå in i samtal om matematik för att de själva är intresserade.
- Träna eleverna i att samtala om matematik även i helklass eller större grupper. Ett syfte med det är att alla i gruppen tar sitt individuella ansvar för att både själv förstå ett matematiskt problem och att även de andra i gruppen förstår.
Vill nå socioekonomiskt svaga – och flickor
Skolan bedriver även ett aktivt arbete för att nå elever från socioekonomiskt svaga områden i London. De som klarar inträdestest och intervju kan räkna med visst finansiellt stöd, bland annat till dagliga resor till och från skolan, måltider och inköp av bärbar dator.
Är det inte risk att skolor med svagare elevunderlag blir lidande när deras starkaste elever flyttar till er?
– Tog vi bort alla talanger skulle det bli ett problem, men i vårt fall handlar det om 75 elever per år och det finns 600 skolor i London. I praktiken har det väldigt lite betydelse. Vi måste tänka på individerna, inte institutionerna. Om ett barn får bättre möjligheter i en annan skola är det viktigast, säger Timothy Bateup.
King’s Maths School har även en ambition att få fler unga tjejer att välja matte. När Ämnesläraren besöker skolan finns tidigare eleven Sophie Doyle på plats som hjälplärare under en veckas sommarskola för tjejer.
– Många tjejer väljer att inte studera vidare inom matte eller fysik eftersom de inte ser andra tjejer göra det. Det får dem att känna sig exkluderade. Men om de ser andra tjejer fortsätta ökar sannolikheten att de själva vill prova, säger 21-åriga Sophie Doyle, som nu studerar matematik på University of Bath.
Forskaren: Få skolor har de här resurserna
Matteskolorna är ett undantag. På de flesta skolor i England finns inte samma möjligheter att ge begåvade elever extra utmaningar, konstaterar Åsa Melander, svensk skolforskare i London.
Under drygt tio år arbetade Åsa Melander med planeringen av skolplatser i Hackney i nordöstra London. Efter några år blev hon chef för verksamheten.
– Vägledande för skolorna i kommunen var att alla elever skulle få stimulans och stöd, säger hon.
Hade de möjlighet att ge det stödet?
– Det varierade från skola till skola. Ambitionen fanns, men kanske inte de praktiska möjligheterna.
I dag är Åsa Melander doktorand vid University of Roehampton i London. I sitt avhandlingsarbete har hon intervjuat rektorer från både Sverige och Storbritannien om hur skolor kan bli bättre på att stödja begåvade elever.
– King’s Maths School och andra matteskolor hittar talanger och utbildar dem, säkert på ett alldeles utmärkt sätt. Men man kan inte jämföra det de har möjlighet att göra med det en vanlig skola kan göra. Eleverna är inte ett tvärsnitt av eleverna i England, säger
Åsa Melander.
Så fungerar skolan i Storbritannien
- Det brittiska skolsystemet är indelat i flera steg: primary school (5–11 år), secondary school (11–16 år), och sixth form (16–18 år).
- De examensprov (GCSE) som de flesta elever avlägger vid 16 års ålder berättigar till mer avancerad utbildning. Efter ytterligare två års studier väntar studentexamen (A-level).
- Skolan är obligatorisk för barn mellan 5 och 18 år och statliga skolor är kostnadsfria. I England, Wales och Nordirland måste alla skolor följa den nationella läroplanen, medan Skottland har en egen.
- De flesta barn går i statliga skolor. Privatskolor (varav en del är internatskolor) har en lång tradition och skolgången där finansieras av föräldrarna. Det finns även friskolor, som också får statliga anslag och är mer fria i hur de utformar sin undervisning. På senare år har det vuxit fram en rad nya alternativ inom det statliga systemet, vilka till viss del finansieras av privata aktörer.
- I takt med en försämrad offentlig ekonomi har det blivit vanligt att statliga skolor ombildas till akademier, en mer fristående form där skolan drivs av en stiftelse och lyder under en egen styrelse. Akademier finansieras med statliga pengar, men kan också ta emot sponsorpengar från bland annat näringsliv och kyrkor. De får inte vara vinstdrivande.
LÄS ÄVEN
Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva
Lennart, 83, har skrivit 300 matte- och fysikböcker
Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte
