Så tar Maria tekniken till högre höjder

När vi kommer in i 8B:s klassrum på Kullaviksskolan återstår en sista finjustering innan eleverna ska redovisa sitt broprojekt. I tio veckor har de varvat teorilektioner med praktiskt brobyggande och fått med sig kunskaper i (häng med nu!) hållbarhet, konstruktion, källkritik, livscykelanalys, hållfasthetslära, rapportskrivande och materiallära. På köpet har de lärt sig mer om samarbete och vikten av reflektion.

– De ska både veta och känna att de kan påverka miljömålen och hur olika val får konsekvenser för djur och natur, säger Maria Lindqvist som är lektor i NO och teknik på Kullaviksskolan, en F–9-skola i Kungsbacka kommun strax söder om Göteborg.

Hon delar sin arbetstid mellan undervisning på högstadiet, undervisning på lärarprogrammet på Göteborgs universitet och som skolutvecklare i Kungsbacka kommun.

”Plus och minus kan omöjligt gå ihop”

Efter tolv år som lärare fick hon en insikt som skulle leda henne hela vägen till en licentiatavhandling i ämnet livscykelanalys – något som sedan också ledde till ett nytt fokus i hennes undervisning.

– Ända sedan min barndom har jag haft med mig en omsorg om naturen och miljön. Men det var en dag i skolan när det plötsligt slog mig hur många saker som går sönder utan att någon egentligen bryr sig. Att det blivit en sådan enorm konsumtion av saker att plus och minus omöjligt kan gå ihop. Och alla råvaror som ska producera alla våra saker ska ju komma någonstans ifrån!

För Maria Lindqvist blev det något av en uppenbarelse att det fanns ett verktyg som kan följa en produkt från vaggan till graven – livscykelanalys.

I kursplanens centrala innehåll för teknik i grundskolan står det till exempel att eleverna ska göra ”teknikval utifrån eko­logiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling”.

Det är precis det åttorna i Maria Lindqvists klassrum fått göra när de arbetat med sina broar genom att arbeta med livscykelanalys.

Bygger hållbara broar

Det har blivit dags för redovisning och eleverna går fram gruppvis och berättar om sina olika broar. Uppgiften de fått är att bygga en bro som ska gå mellan fastlandet och en ö. De ska utgå från de globala hållbarhetsmålen och utifrån dem välja material.

Rebecca Ryfors, Nicole Hedenström och Jonah Ekelöf har byggt en bro som ska gå mellan Sumatra och Malaysia. Deras process började med att de ville hjälpa utrotningshotade djur på något sätt och hittade till slut orangutangerna på Sumatra.

– De behöver ta sig till fastlandet för att få mer plats eftersom mer och mer av ön huggs ner för att ge plats åt palmodlingar. Därför har vi gjort en bro för bilar med en ekodukt ovanpå för att hjälpa orangutangerna att förflytta sig, säger Rebecca Ryfors.

De visar hur bron är byggd av armerad betong, för att klara av att stå i vatten, och hur de byggt ett fackverk på båda sidor av vägbanan för att kraften ska jämnas ut när det kommer tunga bilar.

– Vilka hållbarhetsmål har ert broprojekt uppfyllt? frågar Maria Lindqvist och pekar på de globala målen som sitter på väggen i klassrummet.

Frågan återkommer för varje grupp som redovisar. De vanligaste målen eleverna hänvisar till är mål 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur), 11 (hållbara städer och samhällen), 14 (hav och marina resurser) och 15 (ekosystem och biologisk mångfald). Vi får se hängbroar med fackverk, snedkabelbroar, ekodukter med anlagda ängar, broar med ljuddämpande asfalt och brobelysningar som drivs av solceller. Nästan alla broar står på fundament av armerad betong med argumentet att betongen skyddar stålet från att rosta och att det marina livet kan gynnas genom att snäckor och musslor får fäste och drar till sig fler havsorganismer.

Brobyggandet är också ett bra exempel på hur Maria Lindqvists jobb på universitetet och på högstadiet befruktar varandra. För det var på Göteborgs universitet hon fick inspiration till hur hon skulle bygga in källkritik i projektet i samspel med livs­cykelanalys.

– Våra elever är morgondagens beslutsfattare och skolans undervisning ska rusta dem för att kunna fatta kunskapsbaserade beslut, säger Maria Lindqvist.

Hon har sedan länge utbildat både studenter och personal i kommunen inom hållbar utveckling och AI och visste att hon ville ha med analys av både AI-genererade texter och bilder tillsammans med trovärdiga källor.

– Eleverna ska se och förstå vad de ska tro på och vad de inte ska tro på. De vet nu att det ska finnas en ansvarig utgivare, ett datum och trovärdiga argument, säger Maria Lindqvist.

Får eleverna att tänka ett varv extra

Men för att komma djupare fick hon idén från en kollega på universitetet att det bör finnas en intressekonflikt inbyggd i upp­giften för att på så vis få eleverna att tänka ett varv extra. För inte alla vill ha en bro mellan ön och fastlandet. För vems skull bygger man en bro? För vilka invånare? För djurens skull? För havets eller älvens skull?

Eleverna fick läsa texter om intressekonflikter från tidigare broprojekt och kritiskt granska deras trovärdighet samtidigt som de kunde hitta argument som talade för deras val, men också blev varse hur olika mål kan komma i konflikt med varandra. Som att trafiken till öarna ökar när de får en bro, men också att fler människor har möjlighet att bo kvar och hålla ö-samhällena levande. Eller att ett brobygge alltid blir ett ingrepp i naturen, samtidigt som det kan gynna utrotningshotade djur eller pollinerare (en av grupperna anlade en äng på en ekodukt).

– Allt är ju tankar som genom­syrar samhället just nu, med teknisk utveckling och innovation i kombination med hållbarhet. Det är precis så jag vill jobba i skolan, med att utveckla undervisningen i takt med samtiden, säger Maria Lindqvist.

Vad tycker du om broprojektet?

Nicole Hedenström, 8B

”Det var bra att vi hade lite genomgångar innan vi började bygga. Att få lära sig mer om för- och nackdelar med olika material och tekniker. Jag lärde mig mycket om orangutanger på köpet, eftersom vi gjorde en ekodukt på vår bro. Det var också bra att lära sig vilka källor man kan lita på när man läser texter och tittar på bilder.”

Mohammad Nao, 8B

”Det har varit roligt att samarbeta med andra och roligt att höra hur de tänkte kring bro­arbetet. Efter en gemensam diskussion gjorde vi var sin skiss och sedan kopplade vi ihop våra idéer. Det blev en hållbar, stabil och miljövänlig bro. Det var också bra att varva med teori och få en bild av olika dilemman kring hållbarhet.”

Rebecca Ryfors, 8B

”Det var roligt att se det vi lärt oss i teorin bli något konkret. Det gör att det blir lättare att komma ihåg. Jag gillar inte teknik egentligen, men för att vara teknik var det ganska roligt. Det var bra att varva teori med själva byggandet.”

LÄS ÄVEN

Studiebesöken som gör tekniken verklig

Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter

Könsstereotyper får tjejer att välja bort teknik

Efter problemen – nu vänder det för tekniken

Debatt: Teknik – ett viktigt men bortprioriterat ämne