
Ebba Åhlberg och Clara och Ellen Cederholm har varit med i projektet ”Rena Viggsjön” ända sedan starten, för fyra år sedan. Viggsjön en betydelsefull plats för dem. Foto: Oskar Omne
Reportage Utan eleverna på Kilbo skola skulle det fortfarande inte gå att bada i Viggsjön utanför Sala. I fyra år har de fördjupat sig i vad som krävs för att rena en sjö. Och inte minst: hjälpt till att göra det.
Varför enbart arbeta med miljöproblemen i Östersjön när man har en egen liten sjö som det inte går att bada i längre? Det frågade sig eleverna på Kilbo skola, utanför Sala, under en lektion i naturkunskap för snart fyra år sedan. Sedan inleddes ett målinriktat arbete och två år senare kunde barnen återigen kasta sig i vattnet från bryggan.
Klassläraren Helena Hedberg, som brinner lite extra för naturvetenskap, berättar att det här projektet är elevernas initiativ.
Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engagemanget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.
– Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engagemanget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.
Just i dag är det dags att lägga i halmkassetter – nätsäckar fyllda med kornhalm – i sjön. De bidrar till att bryta ner algblomningen. De yngre eleverna är peppade och börjar ivrigt springa runt på sjöns enda badplats, medan de äldre eleverna som går i femman, sexan och på högstadiet går runt i mindre grupper. Snart ropar Helena Hedberg att de ska samlas för att se på när ”Halm-Johan” åker ut med sin båt för att placera halmkassetterna.
Ebba Åhlberg och Clara och Ellen Cederholm har varit med i projektet ”Rena Viggsjön” ända sedan starten, för fyra år sedan. Viggsjön en betydelsefull plats för dem. Foto: Oskar Omne
När det är gjort delas håvar och vattenkikare ut och eleverna börjar undersöka vilka insekter och fiskar som numera lever i sjön – för att kontrollera om djurbeståndet förändrats tack vare den nya levnadsmiljön.
Helena Hedberg förklarar hur projektet ”Rena Viggsjön” inleddes.
– Vi bjöd in vår kommunekolog som berättade om algblomning och den kraftiga förökningen av växtplankton och andra tänkbara orsaker till obalansen i sjön. Sedan började vi fundera över hur vi kunde lägga upp arbetet för att skapa en ämnesövergripande undervisning.
Eleverna fick ta vattenprover som skickades till ett laboratorium för analys, ta fram fakta om insektslivet i sjön, dissekera, väga och mäta olika fisktyper och föra över uppgifterna till diagram.
”Man måste även få springa av sig lite”, konstaterar lärarna skämtsamt. Foto: Oskar Omne
För att kunna finansiera vattenproverna och andra åtgärder ansökte lärarna om bidrag från kommunen – som satsade 200 000 kronor på projektet. Därefter började eleverna arbeta med uteslutningsmetoden. Berodde algblomningen på att åkrarna som omgärdar sjön släppte ut gödningsmedel? Nej, visade det sig. Berodde det på den låga vattenomsättningen? Eller på de fiskar som dumpades vid någons akvarietömning i sjön och som vanligtvis inte lever där? Eller på hur syresättningen påverkas av vintern? Ja, troligen.
– Det visade sig att det var en mängd småproblem som ledde till en obalans i sjön, säger Clara Cederholm.
Hon, Ebba Åhlberg och Ellen Cederholm var med när projektet drog igång för fyra år sedan. Numera går de på högstadiet, men är i dag på plats för att ta reda på hur det hela har fortlöpt.
– Det kändes häftigt att få arbeta med något som verkligen betydde något för oss, säger Ebba Åhlberg.
Moa Antonsson (iklädd mössa) berättar att de har fått många nyfikna frågor från människor i bygden om vad som händer i sjön och varför. Eleverna har blivit experter. Foto: Oskar Omne
Dessutom har de märkt att de har fått insikter i hur naturen fungerar, vilket de har haft nytta av i NO-undervisningen på högstadiet.
Ebba Åhlberg tror att projektet är en av anledningarna till att hon planerar att arbeta med djur och natur i framtiden. Hon gillar att vara utomhus och upptäcka nya saker.
I takt med att projektet fortskridit har ryktet om skolans insatser spridit sig i trakten. Eleverna har fått göra powerpoints och öva på presentationsteknik och har nu föreläst om sjöns hälsa både för bygdens invånare och på Sala Heby energi.
Helena Hedberg beskriver hur eleverna sakta men säkert börjat inse vilka kunskaper de har.
– De trodde att alla kunde sådana här saker. Men nu förstår eleverna att de faktiskt har blivit experter.
Eller som Alva Kullinger, som går i sexan, uttrycker det:
Arbetet är ämnesövergripande. Att skriva loggbok om sina upplevelser under besöken vid sjön är en viktig del av projektet. Foto: Oskar Omne
– Det gick inte bara att googla fram svaren, det fanns inte så mycket på nätet om det här. Vi är Google, säger hon.
En förutsättning för att genomföra ett projekt av det här slaget är att eleverna inte förlorar intresset, poängterar Helena Hedberg.
– Annars hade vi inte fortsatt. Eleverna är otroligt intresserade, så det har verkligen varit värt det här hårda arbetet. Nu hoppas vi att alla ska kunna fortsätta bada i Viggsjön.
Betyg 6 av 10 lyckas inte höja sitt F i matematik.
Undervisning ”Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna.”
Pedagogiska tips Så guidar de sina elever till kloka antibiotikabeslut.
Forskning ”Eleverna utvecklar en djupare förståelse för ämnet.”
Debatt Matteläraren: Modellen ger eleverna en bättre självbild och får dem att växa.
Debatt Matteläraren: Många av mina elever förväntar sig att jag ska lösa uppgifterna åt dem.
Matematik no teknik Matteläraren: Man tar fasta på en ytterst begränsad del av kognitionsforskningen.
Debatt Matteläraren: Galet stor andel vill se någon form av grupperingar.
Forskning Ny studie identifierar flera hinder för metoden.
Lärarpriser Så väcker de elevernas intresse för matematik och naturvetenskap.
Krönika Matteläraren: Risken är att vår fascination leder oss lite fel.
Matematik Två av tre elever negativt inställda till matematik.
Undervisning NO-läraren: ”Jag håller på att fasa ut skriftliga prov”.
Reportage Så får de intensivmatten att fungera i praktiken.
Teknik ”Elever rycker i dörren för att få komma in till lektionen.”
Forskning Forskaren: Vissa elever riskerar att få en orealistisk bild av sin prestation.
Matematik no teknik Skolinspektionen: ”Vi kan inte ge en generell bild av hur det ser ut.”
Matematik no teknik ”Svårt att utveckla sin förmåga att arbeta laborativt om man bara får labba en gång per kurs.”
Forskning Forskaren: De klarar inte av att använda proportionalitet i verkliga sammanhang.
Debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.