Så räddade eleverna sin egen badsjö

Hur står det till med djurlivet i sjön, just nu? Det är en av dagens frågeställningar. Foto: Oskar Omne
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Utan eleverna på Kilbo skola skulle det fortfarande inte gå att bada i Viggsjön utanför Sala. I fyra år har de ­fördjupat sig i vad som krävs för att rena en sjö. Och inte minst: hjälpt till att göra det.

Varför enbart arbeta med miljöproblemen i Östersjön när man har en egen liten sjö som det inte går att bada i längre? Det frågade sig eleverna på Kilbo skola, utanför Sala, under en lektion i naturkunskap för snart fyra år sedan. Sedan inleddes ett målinriktat arbete och två år senare kunde barnen återigen kasta sig i vattnet från bryggan.

Klassläraren Helena Hedberg, som brinner lite extra för naturvetenskap, berättar att det här projektet är elevernas initiativ.

Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engage­manget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.

– Här träffas man för att umgås, bada och grilla och jag tror att engage­manget beror mycket på just det, att Viggsjön är traktens mötesplats.

Just i dag är det dags att lägga i halmkassetter – nätsäckar fyllda med kornhalm – i sjön. De bidrar till att bryta ner algblomningen. De yngre eleverna är peppade och börjar ivrigt springa runt på sjöns enda badplats, medan de äldre eleverna som går i femman, sexan och på högstadiet går runt i mindre grupper. Snart ropar Helena Hedberg att de ska samlas för att se på när ”Halm-Johan” åker ut med sin båt för att placera halmkassetterna.

Ebba Åhlberg och Clara och Ellen Cederholm har varit med i projektet ”Rena Viggsjön” ända sedan starten, för fyra år sedan. Viggsjön en betydelsefull plats för dem. Foto: Oskar Omne

När det är gjort delas håvar och vattenkikare ut och eleverna börjar under­söka vilka insekter och fiskar som numera lever i sjön – för att kontrollera om djurbeståndet förändrats tack vare den nya levnadsmiljön.

Helena Hedberg förklarar hur projektet ”Rena Viggsjön” inleddes.

– Vi bjöd in vår kommunekolog som berättade om algblomning och den kraftiga förökningen av växtplankton och andra tänkbara orsaker till obalansen i sjön. Sedan började vi fundera över hur vi kunde lägga upp arbetet för att skapa en ämnesövergripande undervisning.

Eleverna fick ta vattenprover som skickades till ett laboratorium för analys, ta fram fakta om insektslivet i sjön, dissekera, väga och mäta olika fisktyper och föra över uppgifterna till diagram.

”Man måste även få springa av sig lite”, konstaterar lärarna skämtsamt. Foto: Oskar Omne

För att kunna finansiera vattenproverna och andra åtgärder ansökte lärarna om bidrag från kommunen – som satsade 200 000 kronor på projektet. Därefter började eleverna arbeta med uteslutningsmetoden. Berodde algblomningen på att åkrarna som omgärdar sjön släppte ut gödnings­medel? Nej, visade det sig. Berodde det på den låga vattenomsättningen? Eller på de fiskar som dumpades vid någons akvarietömning i sjön och som vanligtvis inte lever där? Eller på hur syresättningen påverkas av vintern? Ja, troligen. 

– Det visade sig att det var en mängd småproblem som ledde till en obalans i sjön, säger Clara Cederholm.

Hon, Ebba Åhlberg och Ellen Cederholm var med när projektet drog igång för fyra år sedan. Numera går de på högstadiet, men är i dag på plats för att ta reda på hur det hela har fortlöpt.

– Det kändes häftigt att få arbeta med något som verkligen betydde något för oss, säger Ebba Åhlberg.

Moa Antonsson (iklädd mössa) berättar att de har fått många nyfikna frågor från människor i bygden om vad som händer i sjön och varför. Eleverna har blivit experter. Foto: Oskar Omne

Dessutom har de märkt att de har fått insikter i hur naturen fungerar, vilket de har haft nytta av i NO-undervisningen på högstadiet.

Ebba Åhlberg tror att projektet är en av anledningarna till att hon planerar att arbeta med djur och natur i framtiden. Hon gillar att vara utomhus och upptäcka nya saker.

I takt med att projektet fortskridit har ryktet om skolans insatser spridit sig i trakten. Eleverna har fått göra powerpoints och öva på presentationsteknik och har nu föreläst om sjöns hälsa både för bygdens invånare och på Sala Heby energi.

Helena Hedberg beskriver hur eleverna sakta men säkert börjat inse vilka kunskaper de har. 

– De trodde att alla kunde sådana här saker. Men nu förstår eleverna att de faktiskt har blivit experter. 

Eller som Alva Kullinger, som går i sexan, uttrycker det:

Arbetet är ämnes­övergripande. Att skriva loggbok om sina upplevelser under besöken vid sjön är en viktig del av projektet. Foto: Oskar Omne

– Det gick inte bara att googla fram svaren, det fanns inte så mycket på nätet om det här. Vi är Google, säger hon.

En förutsättning för att genomföra ett projekt av det här slaget är att eleverna inte förlorar intresset, poängterar Helena Hedberg.

– Annars hade vi inte fortsatt. Eleverna är otroligt intresserade, så det har verkligen varit värt det här hårda arbetet. Nu hoppas vi att alla ska kunna fortsätta bada i Viggsjön.

5 tips inför ett miljöprojekt

  1. Lyssna in eleverna och välj en plats eller ett projekt som de själva har en relation till.
  2. Sök fakta, sammanställ frågeställningar och avancera steg för steg.
  3. Var inte rädd för att visa din okunskap. Bjud in experter. Kanske vill de fortsätta att bidra, vägleda och stötta.
  4. Låt eleverna berätta om sitt projekt för utom­stående; kommunen, föräldrar eller företag. Det ökar elevernas känsla att det är ”på riktigt” samt möjlig­heten att få hjälp med praktiskt arbete eller ekonomiskt bidrag.
  5. Elever är bra på olika saker. Hitta ett sätt där alla kan bidra.