Prisad lärare om viktiga nycklar i matteundervisningen

Med åren har rädslan för att misslyckas med en lektion försvunnit. ”Det finns ju värre motgångar i livet än att inte ha en fulländad ­lektion i matematik", säger Anders Nyberg. Foto: Henrik Hansson

Jobba i lag, situationsanpassa ledarskapet och alltid ha en vilja att se alla elever. Det är tre viktiga nycklar på jobbet för Anders Nyberg, prisbelönt gymnasielärare i matematik.

Från entrén på Leksands gymnasium till klassrummet – en sträcka kortare än 50 meter – hinner Anders Nyberg stanna till fyra gånger och prata med elever.

– Det är viktigt att försöka se alla, säger han.

Känslan av att bli sedda framhöll Anders Nybergs elever när de nominerade honom till ”Sveriges Bästa Lärare” 2021 – även om han hellre pratar om kollegor och elever än om priset.

Anders Nyberg

Ålder: 39 år.
Bor: Leksand.
Gör: Lärare i matematik och fysik på Leksands gymnasium där han också lägger schemat varje termin.
Därför blev jag lärare: ”Jag läste en kombinerad utbildning till ingenjör och lärare på KTH och fick erbjudande om att arbeta som lärare innan examen och sedan blev jag kvar i yrket, så slump helt enkelt.”

Biträdande rektorn, Marko Sandelin, skrattar till när han hör det.

– Det där känner jag igen. Jag minns så väl när Anders ansökte om att ta ledigt och jag undrade varför. Motvilligt kröp det fram, liksom lite så där i förbifarten, att det var något med Sydsvenska Handelskammaren och att det gällde något slags pris …

Marko Sandelin tycker att juryn gjorde ett utmärkt val.

– Enda gången jag kan gnälla lite är när jag säger ”Snälla, Anders. Du kan ju inte hålla på och hjälpa eleverna precis hela tiden. Du måste prioritera dina egna för­beredelser inför lektionerna också.” Men han grejar det utan att det bekommer honom. Han har det i sig. Han är född till lärare, så det är bara att skatta sig lycklig för att han är på vår skola och för att han inte jobbar som ingenjör, säger Marko Sandelin.

”Dålig på siffror”

För det var ingenjör Anders Nyberg drömde om att bli när studierna lossnade för honom på högstadiet.

– Men än i dag kan jag vara dålig på siffror. Portkoder och årtal är inte min grej. Siffrorna måste bli en del i ett matematiskt språk för att väcka mitt intresse, säger han.

Anders Nyberg hjälper eleverna Ida Pjonsgården, till vänster, och Ida Verhoeven, till höger.

Anders Nyberg tog examen från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som civilingenjör och lärare.

– Jag skulle göra mitt exjobb på Scania i Södertälje mitt under finanskrisen 2008, då de bestämde sig för att spara in på ingenjörer. Det fick bli Trafikverket i Borlänge i stället. Annars är det nog möjligt att jag blivit kvar på Scania som ingenjör, säger han.

För utbildningen till trots ser Anders Nyberg det som en slump att han började jobba som lärare.

– Jag tyckte mer att det var praktiskt att utbilda mig till två yrken på en gång. Särskilt när det blev lärarbehörighet i mina favoritämnen matte och fysik, men en kompis till mig jobbade på Jensens i Stockholm och rekommenderade mig dit och jag stortrivdes verkligen – även om det inte var så stor åldersskillnad till gymnasieeleverna, säger Anders Nyberg.

En rolig uppgift alla kan klara av

Anders Nyberg tipsar om en uppgift som går att lösa oberoende om eleverna använder sig av matematik på lätt, medel eller svår nivå. Under en fysiklektion bad han eleverna bestämma höjden på Leksandsbron. ”Jag gav dem inga andra instruktioner än så – men det resulterade i flera olika lösningsmetoder.”

  1. Några släppte en sten och mätte den tid det tog för stenen att falla fritt och räknade därefter ut höjden på bron.
  2. En annan grupp använde sig av likformiga trianglar och uppskattade höjden på det sättet.
  3. En tredje grupp tog helt enkelt ett långt snöre, såg när det tog i vattnet, drog upp och mätte det.

Anders Nybergs kommentar:
I klassrummet efteråt blev det bra diskussioner om de olika metodernas för- och nackdelar samt om resultatens giltighet och felmarginal. Sådana här uppgifter och diskussioner hjälper mig som lärare att se var en elev befinner sig och hur den tänker och förstår matematik. Samtidigt är det ju kul också! Jag försöker verkligen ha koll på vilken nivå en elev ligger på för att kunna anpassa undervisningen individuellt i en klass. Men det skulle vara så mycket svårare att klara det utan att jobba i lag. Så jag stämmer ofta av med mina kollegor i matematik – Peter Junevik, Mattias Bergstrand, Claes Gyll, Andreas Lassas och Stina Thulén – på Leksands gymnasium.

2012 flyttade han och frun hem till Leksand igen. Närmare bestämt till Källberget, eller ”lärar-ghettot” som det kallas i folkmun.

– Min gymnasielärare Mats Hedberg bor nära mig, han undervisade i svenska och historia – och svenska var en utmaning för mig. Jag brukar tänka på det: att vi alla har mer eller mindre svårt för olika saker. Därför är dialogen och relationen med eleven så otroligt viktig. Jag måste få förståelse för elevens svårigheter och utmaningar för att kunna hjälpa till att övervinna dem, säger Anders Nyberg.

”Belyser vikten av matematik”

Samspelet med andra lärare är en annan framgångsfaktor.

– Det är kollegorna i programlaget som jag träffar varje dag som stöttar mig och gör mig till en bättre lärare. Ulrika Hedblom, Axel Agnas Doyle, Jenny Bergman Högberg, Täpp Ida Almlöf, Emilia Sennström, Niklas Karlsson, Malin Knuts och jag är verkligen ett lag som hjälps åt för att eleven ska lyckas oavsett vad, säger han.

På vilket sätt hjälps ni åt – och hur märks det på en lektion?

– Det kan vara enkla saker som att byta lektioner eller täcka upp för varandra. Men det kan också vara att ändra ett teoretiskt prov i artkunskap till att ta med eleverna ut i skogen på en vandring där arterna examineras praktiskt. När eleverna får energi och blir mer motiverade av något annat kan jag lättare hålla mina mindre roliga och mer traditionella lektioner i klassrummet den dagen. Sedan är det ju bra om jag kan fånga upp något från ett annat ämne som det går att räkna på.

Samarbetet med kollegorna (bland andra Axel Agnas Doyle och Jenny Bergman Högberg på bilden) och undervisningen betyder allt för Anders Nyberg vid sidan om familjen. Så det var ingen slump att prispengarna på 10 000 kronor använts till att bjuda kollegorna på lunch, eleverna på glass och tårta och frun på en finare middag.

Det är ju så svårt att identifiera vilken nivå en elev i matematik befinner sig på – och sedan anpassa undervisningen i klassrummet efter det. Hur bär du dig åt för att greja det?

– Det går väl tillbaka till relationsbyggandet och att få eleven att känna sig trygg i klassrummet och att våga visa att han eller hon inte förstår. Samtidigt måste jag acceptera att alla inte tycker matematik är det roligaste som finns.

Och hur agerar du när elever inte tycker att matematik är roligt?

– Om jag kan tydliggöra för eleven, att han eller hon kommer behöva använda matematik i sin framtida yrkesroll så kanske det gör eleven mer motiverad att studera matematik. Till exempel hur hantverkaren kan räkna på materialåtgång och virkeskostnad eller hur en programmerare behöver kunna räkna på gravitation för att få ett spel att uppfattas som verkligt. Jag vet inte om det ökar elevens intresse för matematik, men det belyser vikten av matematik, säger Anders Nyberg.

Det här med att du känner av hur eleverna mår, kan det få dig att ändra en lektion i sista stund?

– Det händer absolut att jag då och då planerar om en lektion i sista stund även om det inte hör till vanligheterna. Det går nog att säga att delar av min undervisning är situationsanpassad. Är det många prov i andra ämnen en vecka, så kanske det inte är läge att gå igenom något nytt. Då får vi repetera i stället.

Har du nytta av din ingenjörsutbildning som lärare?

– Jag vill tro att min ingenjörsutbildning har gett mig en bredd och förståelse för mer än bara ämnet jag undervisar i, vilket helt klart har hjälpt mig i min yrkesroll som lärare, säger Anders Nyberg.

Det går inte att besöka Leksand utan att prata ishockey. Så vad betyder Anders Nyberg för Leksands IF?

– Mer än ni anar! Han är ju lärare på lite tyngre utbildningar, men några av spelarna på hockeygymnasiet har studerat för honom och strött lovord över honom som mattelärare. Men han lägger ju också schemat för alla på skolan och jag fattar helt enkelt inte hur han får ihop det. Leksands IF har precis som alla andra bara gott att säga om Anders Nyberg, säger Jesper Ollas som är ansvarig för juniorverksamheten.

Civilingenjör och lärare – mer om utbildningen

Varje år utbildas cirka 60 personer till civilingenjör och lärare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Programmet ges i samarbete med Stockholms universitet och i årskurs två får eleverna välja en av fyra inriktningar:

  • Matematik och fysik
  • Matematik och kemi
  • Matematik och teknik med specialisering mot energi och miljö
  • Matematik och teknik med specialisering mot datateknik

Den här dubbelexamensutbildningen har funnits i 20 år och det är uppskattningsvis lika många som jobbar som lärare och ingenjörer. ”Men det är också vanligt att de genom åren byter mellan att vara ämneslärare och civilingenjör”, säger vice programansvariga Annica Hofberg.

LÄS ÄVEN

Forskare: Därför når inte elever sin fulla potential i matte

Samarbetet som ger mattelärarna nya perspektiv

Ny satsning rustar elever för gymnasiematten

Tre lärare om hur de stämmer av elevernas kunskapsnivå

Forskaren: Elever lyckas inte tillämpa matten i slöjden

Ny studie: Sämre resultat för elever med fortbildade lärare