Naturens rockstjärna räddar urskogar med sina elever

När gymnasieläraren Mats Karström och hans fyra elever går in i Talvatisskogen har vintern gett naturen en vackert vit skrud. Nu väntar ett par lektioner av miljökunskap för de fyra eleverna som alla går tredje året på det naturvetenskapliga programmet på Lapplands gymnasium.

I hela 16 år har den nu 65-årige biologiläraren, som själv kallats ”en rockstar i Naturvårdssverige”, tagit med sig sina elever hit till Talvatisskogen för att bedriva undervisning.

– Just den här kursen heter ”Politik och hållbar utveckling” och dagens övning handlar om att få ta del av skog och miljö, på riktigt. Här finns ingen lärobok. Jag vill bidra med kunskaper om naturskyddet i Jokkmokk genom att låta dem besöka regionens urskogar och ängar, säger Mats Karström.

I arbetet ingår att samla på sig och dokumentera olika arter: insekter, djur eller växter av alla möjliga slag. Slutligen får eleverna göra faktahäften samt en utställning där vernissagen inleds med att de stolta eleverna berättar om sina nyförvärvade kunskaper om närområdets naturliv.

Under vinterhalvåret ger de sig ut i skogen för att ta hand om den fina och på flera sätt unika fågelmatningen.

– Man längtar efter att komma hit. Det är jättekul. Och man lär sig så mycket mer här än av att vara i klassrummet och bara kolla på bilder på fåglar, säger Linnéa Lundmark och berättar att hon tycker att det är magiskt att ta del av naturen på det här sättet.

"Vissa år har de blivit riktigt, riktigt tama"

Eleverna har med sig knappt 20 kilo fågelfrön samt talg, margarin och några extra goda nötter den här dagen. Linnéa Lundmark och Saga Strömberg hjälps åt med att fylla på mer fågelfrö, visslar lite och det dröjer inte många sekunder innan den första lavskrikan visar sig.

– Vissa år har de blivit riktigt, riktigt tama. Som mest har vi haft sex olika fågelarter som har hämtat mat ur händerna. Så det är kanske den plats i världen som har flest handtama fågelarter, säger Mats Karström.

– När jag var här för någon vecka sedan fick jag en tofsmes att äta direkt ur handen. Det är lika häftigt varje gång som det händer, säger Paul Kim och ler stort.

– Skogens punkrockare. Med sin frisyr. Tofsmesen har en otrolig attityd men är ändå lite rädd, inflikar Mats Karström.

Han har, parallellt med sitt arbete som lärare, vigt stora delar av sitt vuxna liv åt att kartlägga ur- och naturskogar. Förutom att han är en uppskattad lärare är han också en kunnig biolog som arbetar ideellt med att bedöma gammelskogars naturvärden. Och det är den kunskapen han vill att eleverna ska få ta del av.

– De har fått vara med och söka rödlistade arter och se hur det går till. Det var bland annat genom tidigare elevers arbete vi faktiskt kunde rädda Talvatisskogen undan avverkning, säger han.

"Flera underbara skogar har kalavverkats"

I dag har han också utvecklat ett gott samarbete med skogsbolagen och i höstas kunde han, tillsammans med representanter från skogsindustrin, presentera 25 skogar som alla har skyddats från avverkning. Skolan och eleverna har hela tiden varit en källa till inspiration och kraft för Mats Karström i det arbetet.

– Eleverna är så fina. Och de ger så mycket tillbaka. Den nyfikenhet och glädje som de visar för att lära sig mer om naturen gör mig glad på riktigt. Det har varit en tuff kamp med att försöka skydda gammelskogar. Men alla har inte räddats. Vid flera tillfällen har jag fått se underbara skogar, som man har arbetat med att skydda, kalavverkas. Sådant gör ont i själen, säger han.

I stort sett samtliga klasser på skolan har fått följa med ut i naturen. Under ljusare årstider blir det inte mycket tid i klassrummet.

Vid ett tillfälle höll Mats Karström i en universitetskurs i naturvärdesbedömning, där elevernas inventeringar skulle utföras i redan skyddade skogar.

– Men när jag arbetade med mina elever på högstadiet i orten Vuollerim valde jag att ta ut dem i oskyddade skogar, så att de skulle få vara med om att hitta något unikt. Och som kanske till och med gör skillnad. Jag menar, de som inte får ta del av oskyddade skogar när de går på universitetet kommer aldrig att förstå skillnaden. Att hitta olika arter i ett naturreservat gör ju inte någon skillnad och det är därför inte lika kul. Det är mer givande att försöka hitta något unikt på en ny plats. Man kanske till och med kan hitta något för första gången i världen. Tänk att ha med dig det när du sedan går ut i vuxenlivet, säger Mats Karström och fortsätter:

– Det har faktiskt hänt att vi har hittat växter och djur som ingen annan har sett och kartlagt tidigare i Norrbotten. När man upptäcker nya fåglar, svampar eller växter och får ett namn på dem. Ja, då är det som att få en ny vän. Och en historia. Och de här historierna och de här vännerna gör alla berörda.

Det handlar också om att visa naturen med allt det fina som den kan erbjuda en ung människa, menar Mats Karström och berättar om en gammal elev som var inne i en mycket tung fas i livet.

– Jag såg henne lycklig en gång. Och det var när vi var på fågelmatningen och hon hade tofsmesen i handen. För du tappar allt annat och du är bara där i skogen. Helt kravlöst. Det är viktigare än någonsin, inte minst med tanke på att så många unga mår dåligt i dag. Att då få vara lärare och hjälpa dem att upptäcka naturen och hitta en plats där de mår bra, där de känner sig delaktiga. Det känns för mig som lärare väldigt meningsfullt, säger Mats Karström.

"Kan uppleva att man tappar kontrollen"

Han tror tyvärr att många lärare är rädda för att flytta ut sin undervisning i naturen.

– Man kan uppleva att man tappar kontrollen. Och har man en stor klass kan jag förstå det. Du vet ju inte vilka fåglar som dyker upp och du vet heller inte vad eleverna kommer att fråga. Ibland kan man nog vilja ha den kontrollen och vara den som kan svara på alla frågor och det riskerar du att tappa lite när du lämnar klassrummet, säger han och fortsätter:

– Men tar jag med mig eleverna ut för att bedöma naturvärdet i en skog så behöver man inte kunna alla tusen arterna. Eleverna kan lära sig fem naturvårdsarter som verkligen visar att du befinner dig i en skog med höga naturvärden. Det finns ju en metodik där man letar efter dem som finns högst upp i värdepyramiden. Hittar man just de arterna så vet man med säkerhet att det handlar om en gammelskog. Arter långt upp i värdepyramiden indikerar att det är en skog som bör skyddas.

Det är eleverna som är framtiden. De ska få känna stolthet och vara med och upptäcka naturen.

Det är 15 år sedan Talvatisskogen, som de befinner sig i, räddades undan avverkning och Jokkmokks kommun har nu lovat att det ska bildas ett naturreservat här.

– Det är eleverna som är framtiden. De ska få känna stolthet och vara med och upptäcka naturen. Det här är en av Sveriges finaste tätortsnära skogar alldeles i utkanten av Jokkmokk. Och det är eleverna och deras föregångare som har upptäckt den. Och det är jättegrymt, säger Mats Karström.

LÄS ÄVEN

Han gör matten levande för ekonomieleverna

Därför kräver mattelärare att eleverna skriver för hand

Ekblad: Därför är det fel att ta bort labbarna från de nationella proven

Lärarens iskalla uppdrag: Vakta isbjörnar på Nordpolen