Med gott humör löser Cornelia Ahlm och Lisa Höckerfelt uppgifterna i matematik. Foto: Maria Östlin
Läxförhör får fler att lyckas med matten
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm
Reportage Många små läxförhör i stället för stora prov är modellen för läraren Helena Kvarnsell. Det gör att fler elever får godkända betyg, säger hon.
– Är förändringen i procent eller i procentenheter? Begreppen kan vara svåra att hålla isär.
I dag är det dags för läxförhör i matematik för åttorna i Björknässkolan i Nacka.
De som har svårast för ämnet är de som gynnas mest av att ha det så här 'strängt'. Jag ser direkt om någon håller på att falla ur, så kan jag rätta till det direkt på nästa lektion.
Klockan 13.00 startar förhöret och sedan ges ett par nya försök under lektionen. Det gäller att ha minst 70 procent rätt för att få godkänt.
– Det är ingen idé att ni tittar på varandra för ni har inte samma siffror i uppgifterna, säger läraren Helena Kvarnsell.
Eleverna tittar koncentrerat på sina datorskärmar och kämpar med uppgifterna men stämningen är avspänd. Klassen är van att ha läxförhör. Det sker varje vecka i matematik och i NO. Helena ser många fördelar med flera mindre förhör än ett stort prov.
– De som har svårast för ämnet är de som gynnas mest av att ha det så här ”strängt”. Jag ser direkt om någon håller på att falla ur, så kan jag rätta till det direkt på nästa lektion.
Helena har arbetat med läxförhör i några år och är övertygad om att det minskar F-skulden, som en del kallar det. Färre elever får betyget F när klassen har täta förhör.
– Det beror nog till stor del på att eleverna jobbar hårt inför varje läxförhör. De sitter tyst och fokuserar på matematik.
Dagens läxförhör klarar nästan alla på det första försöket men ett par elever gör om och når godkänt. Några vill också göra om för att få ännu bättre resultat.
Filip Levrén och Svante Ryman är klara med dagens test i matematik. Deras lärare Helena Kvarnsell kollar läget och ger eleverna nya uppgifter. Foto: Maria Östlin
Förhören i matematik har färdiga uppgifter och är självrättande men i de andra ämnena gör Helena egna frågor till digitala prov.
Även om det går åt en del tid till att utforma frågor så menar hon att det är värt arbetet.
– Jag undviker att i slutet av maj upptäcka att någon elev inte når målen i biologi eller i annat ämne.
När eleverna hade fysik under höstterminen blev det sju förhör med fyra frågor i varje.
– Totalt 28 frågor, det skulle jag aldrig hinna med om jag bara hade ett större prov. Så jag får ett enormt bra bedömningsunderlag.
Enkät:
Svante Ryman, årskurs 8:
”Det är bra att ha många små läxförhör i stället för få men stora prov. Det blir mindre stress och press. Man vet också mer konkret vad man ska plugga på för något till de mindre proven. Jag brukar jobba lite hemma två dagar innan matteförhöret och repetera kort dagen innan.”
Caroline Christensson, årskurs 8:
”Med läxförhör fokuserar man på en bestämd del, då lär man sig bättre och djupare. Men man kan inte få betyget A bara genom att göra läxförhören. För att få A måste man visa problemlösning och resonera på högre nivå under lektionerna.”
En utmaning är att undvika snuttifiering med många korta läxförhör. Eleverna ska komma ihåg det som de lärde sig för flera veckor sedan även om kommande läxförhör handlar om andra områden.
– Jag försöker att konstruera frågorna så att de ger koppling till tidigare moment. Om vi har ett förhör om lungorna kan en fråga vara hur lungorna och hjärta samverkar. Det ger en koppling till kunskap om hjärtat som vi gått igenom tidigare.
Helena har inte tagit del av någon specifik forskning om täta läxförhör.
– Men det finns studier som visar att ju mer koncentrerat en elev jobbar, desto mer lär de sig. Under läxförhören är de väldigt fokuserade. Det behövs också repetitioner i matematik. Övar man mycket så lär man sig mycket och inför läxförhören så övar mina elever.
Procent eller procentenheter? Helena Kvarnsell och hennes elev Ellie Nylund hjälps åt med en uppgift. Foto: Maria Östlin
Egentligen ska man kunna klara läxförhören utan att behöva göra hemuppgifter. Därför menar Helena att det är mer rättvist att kalla läxförhören för kunskapskontroller.
– Följer man med på lektionerna så ska det räcka men vill man nå de högsta betygen så behöver nog de flesta träna hemma. Läxor ska vara av typen att eleven kan göra dem helt utan annan inblandning av någon vuxen
Ett skäl till att Helena började med att ha många läxförhör var att minska stressen som många elever har inför större prov. Förhören blir mer förlåtande.
– Man kan ha dåligt resultat på ett av sju läxförhör men om man har en dålig dag på det enda stora provet så är det värre.
Fullt fokus när Ellie Nylund och Agnes Källqvist räknar procent och procentenheter. Foto: Maria Östlin
Komplicerad problemlösning ingår i matematik men det får man inte in i läxförhör?
– Det är sant men vi har ju andra lektioner där vi arbetar med problemlösning och kommunicerar kring matematik.
Helena Kvarnsell planerar med klassen inför de olika kurserna i matematik.
– Då inser eleverna ganska snart att det måste bli effektivt. Och då tycker de oftast att det är skönt att vi har flera läxförhör.
5 tips kring läxförhören
- Ha med eleverna om varför ni gör det här. Att det är för deras bästa.
- Var tydlig med att ett stort prov inte ger tillräckligt betygsunderlag på ett helt kapitel. Och att det blir mycket stress inför ett sådant prov.
- Utvärdera med klassen efter några veckor. Vilka fördelar och nackdelar finns, vad kan göras bättre?
- Använd digitala system för att underlätta vid rättning. Ha helst förhör som är självrättande.
- Se till så att alla hinner göra och göra om läxförhöret under lektionen. Ha uppgifter förberedda till dem som blir klara först.
Läxor ökar lärandet
Debatten om för och emot läxor och läxförhör är ständigt aktuell. Peter Wall, doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har gjort en forskningsöversikt om läxor.
Hur ska en bra läxa utformas?
– Den bör vara förhållandevis repetitiv. Man ska inte behöva lära sig något nytt komplicerat. Här finns likvärdighetsaspekten med. Forskningen säger att en bra läxa är möjlig att göra hemma utan att ha akademiker till föräldrar.
Är du för eller emot läxor?
– Jag är ganska neutralt inställd, men man ska fundera över vilka slags läxor man ger. Ett argument för läxor i grundskolan är att det förbereder för studier i gymnasiet och högskolan där man tar mycket eget ansvar. Läxor bidrar också till ökat lärande.
Vilka argument finns emot läxor?
– De som vill förbjuda läxor använder ofta två argument. Att man inte lär sig så mycket av läxor och att det är dåligt för likvärdigheten. Men man kan inte säga att man inte lär sig något av läxor och att det är orättvist för att vissa lär sig mer än andra. Man måste i så fall välja ett av argumenten.
Har Sverige mer eller mindre läxor jämfört med andra länder?
– Jag har inte sett några aktuella data på området. I jämförelse med flera östasiatiska länder har vi betydligt mindre läxor. Men skillnaden är också stor mellan skolor i Sverige. Några har helt läxfritt och andra har förhållandevis många läxor.
