Intensiv kamp för att göra matten begriplig

Skoldagen har ännu inte börjat när tre elever i årskurs sju trotsar vintermörkret och tar sig till Pettersbergsskolan, en F–9-skola med cirka 400 elever i nordvästra Västerås. De samlas i mattekorridoren en trappa upp för att få en halvtimmes extra undervisning i bråk, ett av flera områden i matematiken som de har svårt med.

– Vi börjar en kvart före skoltid och sedan får de komma en kvart sent till sin första lektion. Halv åtta skulle jag aldrig få hit dem, det är svårt nog 7.45, säger Martina Kulläng, speciallärare med många års erfarenhet som klasslärare i matematik.

Börjar med en screening

Poängen med arbetet i intensivgruppen är att låta det ta den tid som behövs för att eleverna ska förstå, understryker hon.

– I vissa grupper går en del moment väldigt fort och sedan kan andra ta lång tid. Om man bara går vidare är det inget som fastnar.

Martina Kulläng samarbetar med två mattelärare, som båda undervisar i helklass. En gång i veckan har de en gemensam ämneskonferens.

– Vi börjar alltid terminen med att göra en screening för att få en bild av vilka elever som ligger i riskzonen för att inte klara matten.

En del av de elever som Martina Kulläng och hennes kollegor bedömer behöver vara med i intensivundervisningen har med sig betyget F från sexan, andra fick godkänt i sexan men presterar ändå mycket dåligt på screeningen.

– Vi försöker fånga upp dem innan de får ett F-betyg i sjuan.

Många har svårt för bråk

Screeningen bygger på ett taluppfattningstest som alla sjundeklassare i Västerås får göra. Det visar vilka områden i matten som eleverna har störst problem med. Testen har gjorts flera år i rad och det går därför att jämföra prestationerna tillbaka i tiden.

– Bråk är ett område som många elever har problem med varje år, säger Martina Kulläng.

För att göra täljare, nämnare och andra delar av bråktalen lättare att begripa har hon samlat remsor, färgade pappersbitar, saxar och andra föremål i en låda. Med hjälp av dem skapar barnen fjärdedelar, åttondelar och andra matematiska begrepp. Under halvtimmen lyfter Martina Kulläng på locket flera gånger för att fördela hjälpmedlen.

– Det blir roligare och enklare att fatta när vi får använda händerna, säger en flicka som vill bli läkare när hon blir stor, men ändå hoppas att hon inte ska behöva lära sig så mycket krånglig matematik på vägen dit, säger hon.

Eleverna som är med i intensivmatten deltar i ordinarie undervisning i matematik på samma sätt som sina klasskamrater. De träffas en halvtimme varje morgon så länge Martina Kulläng och matematiklärarna bedömer att de behöver. Den förra gruppen hade hon under sju veckor, den nuvarande har just börjat.

Tar tid att utveckla ämnet

Statistiken från barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås visar att matematiken fortsätter att vara ett bekymmer för många av eleverna i skolorna i kommunen. Sedan intensiv­matten infördes har resultaten blivit lite bättre, men det kan variera en del mellan årskullarna.

– På skolnivå är kunskaperna i matte ganska statiska. Om det ska ske en utveckling i ämnet i en skola är tre år ofta för lite, det kan behövas fem år, säger Martina Kulläng.

För att få intensivmatte i grupper att fungera är det viktigt att noga tänka igenom hur undervisningen kan få plats i den övriga organisationen, framhåller hon. 

– Utan en genomtänkt schema­läggning kan det vara svårt att spränga in intensivmatten. På högstadiet kan man inte plocka ut elever från deras bildlektion i sju veckor för då får de inget betyg i bild.

Spänningar mellan kollegor och mellan elever

Risken för gruff bland kollegor i andra ämnen finns där, men minskar då intensivgruppen träffas innan skoldagen börjat. Insikten att möjligheten till ökat självförtroende i matte även kan gagna andra ämne har också en helande effekt.

– Jag upplever att kollegorna på skolan tycker att det här är en bra insats, säger Martina Kulläng.

Pontus Andersson, en av de två klasslärarna i matematik, ser intensivmatte som en stor fördel.

– Det känns mycket bra att elever får möjlighet att intensivläsa det de har missat under lektionstid. För mig som klasslärare är det extremt svårt att hinna fylla deras luckor under lektionerna. Hos Martina får de chansen att förstå på riktigt, säger han.

Kan det bli några spänningar mellan elever som går intensivmatte och de som inte gör det?

– Nej, det som händer är att en del elever som inte är med i intensivgruppen säger att de också vill gå. De tycker att det verkar spännande. Då säger jag att de inte har behov av intensivmatten, men att det kan bli så vid något annat tillfälle, säger Pontus Andersson.

Den screening som inleder varje läsår gör det lättare att motivera varför vissa elever får gå i intensiv­gruppen och andra inte, menar Martina Kulläng. Det gör det också enklare att argumentera med vårdnadshavarna, om någon till exempel skulle vara missnöjd med att deras barn inte får den extra undervisningen.

– Utifrån screeningen har vi sett vilka som har behovet. Det är fakta och bygger inte på några värderingar.

Martina Kulläng packar ihop bråklådan för den här morgonen och hälsar de tre eleverna tillbaka nästa morgon.

– Här får de någon som lyssnar på dem och som ser dem på nära håll. För en del elever är det en jätteviktig ingrediens. Den här insatsen ges till viss del i fyran, femman och sexan i Pettersbergsskolan, men inte lika systematiskt och frekvent som i sjuan, och i vissa perioder inte alls. Jag önskar att den utökas i års­kurserna 4–6.

LÄS ÄVEN

Mattemissionär ligger steget före

Inger stärker eleverna och höjer matteresultaten

Tro på sig själv är inte nog i matte

Persson: Hur gör vi när elever varken kan, vill eller orkar?