Ambulerande lärare får fart på matematiken

Lärare är i mångt och mycket ensamvargar. Trots att de dagligen rör sig i en byggnad fylld av hundratals människor. Och trots att de har relationer både till kollegor och elever. För i klassrummet är det läraren själv som styr, scannar av och kämpar med att hinna hjälpa alla elever, konstaterar Clas Asp, högstadielärare i matematik på Funkaboskolan i Kalmar.

Det är en av flera anledningar till att han uppskattar den timme i veckan då en utomstående matematiklärare tar över ansvaret för hans undervisning. Upplägget är en del av kommunens matematikutvecklande insatser där tre ambulerande matematik­lärare reser runt till Kalmars sex högstadieskolor och löser av de ordinarie lärarna. Arbetet inleddes för fyra år sedan, i samband med att timplanen för matematik utökades, berättar Clas Asp.

– För oss lärare presenterades det hela som en satsning som skulle bidra till mer varierad undervisning, vilket länge har ansetts vara vägen till framgång. Personligen tycker jag att det här är ett fantastiskt projekt.

Mer än bara extra tid till ämnet

En timme innan Clas Asps lektion med en årskurs åtta ska börja kommer tre lärare i samlad trupp in genom dörren till lärarrummet. Alla har en stor plastlåda under armen. Gruppen visar sig vara Kalmars tre ambulerande lärare: Maria Rosengren Thoresson, Anders Gustafsson och Niclas Möller. Och innehållet i deras lådor består av deras veckopackning. Det vill säga allt som krävs för veckans lektioner: Arbetsblad till klasserna, pennor till glömska elever och reservsladdar ifall tekniken skulle strula. Med mera. 

Anders Gustafsson inleder med att ge lite historik till varför det här projektet ansågs angeläget. 

– För några år sedan upptäckte utbildningsförvaltningen att den extra timmen i matematik som hade införts på mellanstadiet inte hade gett någon effekt på elevernas utveckling, den hade snarare stagnerat. Därför ville man göra något annat när timplanen utökades även för högstadiet, i stället för att bara tillföra mer tid, säger han.

Maria Rosengren Thoresson berättar att projektet står på tre ben: att skapa likvärdighet i kommunen, försöka höja måluppfyllelsen och inspirera lärarna på fältet.

”Syftet är inte att komma in och ’ta över’”

Inledningsvis var de lite oroliga över hur de skulle bli mottagna av de ordinarie lärarna – kommer de se oss som ett hot eller en tillgång? berättar hon.

– Vi har försökt att tydliggöra att det här är något som vi gör tillsammans med lärarna. Syftet är verkligen inte att vi ska komma in och ”ta över”. Vår roll är att komplettera med nya idéer, säger Maria Rosengren Thoresson.

De ambulerande lärarna för ständiga diskussioner om vilka uppgifter som kan bidra med något utöver de vanliga. Nästan uteslutande problemlösningsuppgifter. 

– Vi försöker att inte jobba på det vanliga ”läromedelssättet” för det är lärarna själva så otroligt duktiga på. Vårt mål är att hitta en liten tvist på hur ämnesinnehållet kan presenteras, säger Anders Gustafsson och Niclas Möller fortsätter:

– Det kan också vara den typ av uppgifter som ordinarie lärare inte hinner med.

Uppgiften: Stapla pallar

När eleverna kommer in i klassrummet möts de av rubriken ”Jag pallar!” på whiteboarden, en fyndig rubrik, visar det sig en bit in på lektionen. Den ordinarie läraren Clas Asp ställer sig längst bak i rummet när Maria Rosengren Thoresson drar i gång:

– I dag ska vi göra två olika saker. Först ska ni få svara på några snabba frågor med fyra svarsalternativ där ni själva ska försöka lista ut vilket som är det rätta alternativet. Därefter ska ni få jobba i par med en större uppgift.

På tavlan visas en likbent triangel, med måtten på de olika sidorna. Samt frågan ”Hur stor är figurens area?” Med fyra svarsalternativ att välja mellan.

– Upp med en hand, hur många tycker A är rätt? B, C eller D?

Eleverna är engagerade. Nästan alla har kommit fram till ett svar och räcker upp handen.

– Men visst var det väl övervägande alternativ C?! frågar Maria. Var det ett bra resultat Clas? 

– Ja, det tycker jag absolut, säger han och Maria Rosengren Thoresson frågar hur de som kommit fram till svarsalternativ D förmodligen har tänkt. En elev förklarar och Maria Rosengren Thoresson konstaterar att ”det tänket” är ett väldigt klassiskt fel. Att man glömmer att dividera med 2 när areaberäkningen av en triangel utförs.

Nu är det dags för dagens huvuduppgift ”Jag pallar”: En person ska köpa sex pallar, med rabatterbjudandet ”köp tre betala för två”. I uppgiften anges höjden på en pall, radien och hur höga de är när två pallar är staplade på varandra.

Nu ska eleverna svara på fyra frågor, kopplade till uppgiften.

Mer tid att hjälpa eleverna

När pararbetet har kommit i gång berättar eleven Yasmin Aity Persson att hon tycker de här uppgifterna är kreativa.

– Och så är det intressant att höra hur andra har tänkt, och att man kan räkna ut uppgifter på olika sätt, säger hon.

Trish Holmberg tror att det är bra att undervisas av olika lärare.

– De lär ju ut på olika sätt. Dessutom har vi mer diskussioner nu än när vi jobbar med läroböckerna. Och det är kul.

Klassens lärare Clas Asp går hela tiden runt och hjälper till. Flera av eleverna påpekar att en av fördelarna med den här timmen är att han har tid att hjälpa dem mer, vilket även Clas Asp ser som en stor fördel.

– Det underlättar verkligen. Dels har jag möjlighet att följa eleverna på ett sätt som jag inte hinner med annars, dels blir det väldigt påtagligt vad som händer i klass­rummet när man kan stå lite i bakgrunden.

Dessutom lär han sig mycket, berättar han.

– Det mest konkreta är väl hur man kan förklara begrepp. Men också vilket tempo man ska ha vid genomgångar. Jag kan känna mig lite forcerad ibland, eftersom jag vill hinna med så mycket. Nu ser jag vikten av att stanna upp och låta eleverna reflektera eller tänka själva.

”Undervisningen blir mindre snuttifierad”

Clas Asp har svårt att se några nackdelar med det här arbetssättet.

– En annan sak som är bra är att de ambulerande lärarna ofta kommer in på ett helt annat ämnesområde än det vi jobbar med för stunden. På så vis får eleverna använda kunskaper som de lärt sig tidigare och förväntas kunna. Som i dag, då jobbade vi med geometri, det har vi inte gjort sedan förra läsåret.

Anders Gustafsson är av samma uppfattning:

– Eleverna ska ju kunna ”hela matematiken” och jag tror att undervisningen blir lite mindre snuttifierad när man jobbar så här.

LÄS ÄVEN

Förälderns matteklubb skapade dilemma för skolan

Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt

Därför satsar matteläraren på begreppsliga uppgifter

Klassens ”mormor” skapar lugn på skolan

Matteläraren om galet tuffa klassen: ”Var ska jag börja?”