Emily Borgeling Linder tar hjälp av Johan Jansson från KTH för att koppla programmeringen bättre till matematikundervisningen.
Här ska kodning bli en naturlig del av matten
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm
Programmering Matteläraren Emily Borgeling Linder tar elevernas vana vid dataspel till hjälp för att väcka deras intresse för programmering. För att leva upp till kursplanens krav försöker lärarna i Torsviks skola lära av varandra.
Sedan programmering kom på schemat 1 juli 2018 har lärarna på mellanstadiet i Torsviks skola på Lidingö brottats med hur de ska integrera det nya kunskapsområdet i ämnet matematik.
– Vi har programmering i flera ämnen, men i matte har det varit svårt att hitta en bra ingång. Ofta hamnar tekniken i förgrunden och många av oss lärare tycker att den är komplicerad, säger Emily Borgeling Linder, förstelärare och lärare i matematik och SO på mellanstadiet.
Bygger på spelifiering
I höstas hörde hon talas om Lidingö stads samarbete med några forskare vid KTH och Stockholms universitet. Forskarna har samlat sina idéer om hur programmering kan läras ut i DigiMat, ett digitalt läromedel som lanseras genom ett företag knutet till KTH.
– Läromedlet bygger på spelifiering och på det viset knyter man an till något som eleverna tycker är lustfyllt och redan gör på sin fritid, säger Emily Borgeling Linder.
Stella Brixer och Edie Mohammed-Coleman är koncentrerade på uppgiften.
En morgon har hon bjudit in Johan Jansson till en lektion med klass 6B. Han är lektor och docent vid KTH och en av forskarna bakom utvecklingen av läromedlet.
Emily berättar för sina elever vad som kommer att hända under lektionen:
– Det här är första gången vi jobbar med algoritmer i matematik. Tidigare har ni ju hållit på med programmering i ämnet teknik. Efter introduktionen ska vi fortsätta prata om hur man bygger upp kedjor av händelser med hjälp av siffror.
"Superroligt sätt att lära sig matematik"
Johan Jansson berättar om läromedlets basnivå, som eleverna nu ska testa. Med hjälp av appen kan de lära sig binär additionsalgoritm och tidsstegning för simulering, bland annat genom att skapa en egen dans.
Klasskamraterna samlas runt datorerna och är snabbt i skapartagen. Genom att välja värden och skriva in siffror bygger de upp rörelser som formar steg i dansen. Med olika handgrepp påverkar de hastigheten.
– Superroligt sätt att lära sig matematik, säger Albert Henning efter lektionen.
– Jag visste inte så mycket om algoritmer förut, men nu har jag börjat förstå, säger Iris Vestlund.
När eleverna försvunnit ut på rast berättar Emily Borgeling Linder om sina iakttagelser.
– Vissa elever vågade mer än andra. Det handlar delvis om förkunskaper, men också om att våga prova nya saker utan att vara rädd. Nu behöver jag prata igenom med eleverna vad vi har lärt oss. Spelet är en del av ett undervisningssätt, men räcker inte i sig.
Behöver ni lärare mycket förkunskap för att undervisa om programmering?
– Ja, det här är något som vi på mellanstadiet inte har i vår utbildning. Det gör att många kollegor säkert tvekar inför att närma sig programmeringen.
Vilka kunskaper behöver man komplettera med?
– En tydligare inriktning på algoritmer – vad det är och hur man som lärare ska tänka kring hur man lär ut algoritmer. Den fortbildning vi erbjuds har ofta en inriktning på genomförandet av programmering, men tar inte upp de bakomliggande delarna som är mer kopplade till matematiken.
Torsviks skola har nästan 900 elever från förskoleklass till årskurs nio. På mellanstadiet finns fyra ämneslärare i matematik.
– Nu var det bara jag som tog del av det här läromedlet, men jag hoppas snart få möjlighet att introducera mina kollegor och att vi kan testa tillsammans. Man kan också tänka sig att jobba ämneslagsvis över alla stadier
för att hitta en progressionstrappa för eleverna.
"Görs inte i en handvändning"
Även för Johan Jansson blev lektionen en bra erfarenhet:
– Vi vill väcka elevernas intresse genom att låta dem leka med interaktiva simuleringar och animationer. På det sättet ser de hur algoritmerna fungerar, säger han.
Iris Vestlund och Julia Idborg hade ingen vidare koll på algoritmer tidigare, men nu förstår de bättre.
Hur ska då lärare och skolledare tänka när de likt Torsviks skola uppvaktas av leverantörer som utvecklar läromedel för programmering?
Peter Frejd, universitetslektor och matematikdidaktiker vid Linköpings universitet, manar till försiktighet.
– Det finns förstås en hel del företag som vill tjäna pengar här. Men det går också att hitta bra och gratis material på nätet, säger han.
Linköpings universitet är ett av flera lärosäten som ordnar fortbildning för lärare i programmering i samarbete med Skolverket.
– Det är viktigt att lärarna får egen erfarenhet av programmering och därför tänker till kring sin fortbildning. Att sätta sig in i programmering är inget man gör i en handvändning.
Kunskaperna behöver lärarna för att klara undervisningen, men också ha för att kunna värdera hur väl eleverna behärskar programmering i förhållande till andra delar av matematikämnet.
– Elever som är intresserade av programmering kan ofta mer än läraren, säger Peter Frejd.
Finns skäl att vara vaksam
Forskningsinstitutet Ifous pekar efter ett treårigt FoU-program på att det är mycket svårare att nå kunskaper i matematik genom programmering om både lärare och elever har bristande kunskaper i programmering i sig.
– Man måste behärska vissa delar innan man kan använda programmeringen som ett verktyg, säger Anette Jahnke, process- och projektledare på Ifous.
Peter Frejd.
I rapporten finns en matris där forskarna visar hur lärare kan arbeta för att öka elevernas förmåga över tid.
– I de lägre årskurserna handlar det om att lära barnen vissa aspekter av att programmera, i de högre att lära dem använda programmering för att stimulera matematiken. Ju äldre barnen blir, desto mer kan man integrera programmering i andra ämnen.
När företag tar kontakt för att saluföra läromedel är det viktigt att veta vad det är för lärande man vill stödja, understryker Anette Jahnke. Fråga också vad som krävs för att kunna använda läromedlet.
Läromedel som utgår från spel kan ge positiva effekter, men det finns skäl att vara vaksam.
– Dels kan det finnas ett genusperspektiv genom att tjejer inte spelar på fritiden i lika stor utsträckning som killar. Dels kan det skilja mellan det eleverna upplever i klassrummet och de erfarenheter de har av spel på fritiden. Om de inte tycker att skolpraktiken är den riktiga skulle det kanske kunna påverka hur de ser på spelet som en del i undervisningen, säger Anette Jahnke.
LÄS ÄVEN
Skolverket: Ge lärarna tid att fortbilda sig
Forskare vill hjälpa mattelärare att bli mer aktiva i klassrummet
