Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”

I Pisamätningen 2018 presterade 19 procent av eleverna på lägsta nivån i matteprovet, i år var motsvarande andel 27 procent.

– Ju svårare elever har att lära sig desto mer beroende är de av att få en bra undervisning. För högpresterande elever spelar det inte så stor roll hur man undervisar för de kommer lära sig ändå, säger Per Berggren, ordförande i Sveriges matematiklärarförening.

Att undervisningen under pandemin var bristfällig och ibland uteblev ser han som en förklaring. Men nedgången är också ett resultat av bristen på behöriga lärare.

– I socioekonomiskt utsatta områden är det ganska stor personaltäthet men det är en lägre andel behöriga lärare. Man kan inte nog understryka vikten av att ha behöriga lärare. Det här ger verkligen anledning att diskutera hur segregationen fortsätter öka och tänka mer kring vårt skolsystem. Hur har vi det med friskolor, det fria skolvalet och hur påverkar det likvärdigheten och den utjämnande effekt som skolan ska ha?

Väcker frågor om vårt betygssystem

Jämförelsen med andra länder är också problematisk, menar Per Berggren.

– Jag ser en stor fara i att vi ser Pisa som en tävling mellan länder istället för att fundera över det faktiska resultatet. Jag känner också en oro över att det här resultatet kan bli ett politiskt verktyg för att genomföra reformer som inte är genomtänkta. Nu behöver vi sitta still i båten och fundera över hur vi kan ge våra elever en bra undervisning.

Per Berggren anser att Pisaresultaten även väcker frågor om hur väl det svenska betygsystemet fungerar.

– Får eleverna höga betyg trots att de i den här mätningen har tappat såpass mycket kunskap? Det kan bli en del i den viktiga diskussionen om betygsinflation, säger han.

Forskaren: Visst är det oroande

Samuel Sollerman, forskare vid Stockholms universitet och ansvarig forskare för matematiken i Pisa i Sverige, pekar på pandemin som förklaring till tappet i 15-åringarnas matteresultat.

– De här eleverna utmanades av pandemin under hela sin högstadietid. Jag hade räknat med försämrade resultat. Att det blev sämre i nästan alla andra länder stärker idén om att pandemin är förklaringen, säger han.

Men jämfört med många andra länder hade ju Sverige en öppnare grundskola under pandemin?

– Ja, så var det ju och jag hade nog förväntat mig vissa skillnader i resultatförändringar kontra hur man behandlade skolan under pandemin. Men sådana generella förändringar går inte att se och det är också svårt att veta vilka insatser man gjort i olika länder.

Är det inte risk att bli tillbakalutad när man lägger så mycket av förklaringen på pandemin? Tappet var kanske inte så farligt ändå?

– Jo, men pandemin överskuggar andra förklaringar. Det är svårt att säga vad det annars skulle vara. Men vi har inte varit nöjda med de resultatnivåer vi haft tidigare heller. Lärarna gjorde ett strålande jobb under pandemin och nu behöver vi ge dem utrymme att jobba ännu mer med undervisningen.

27 procent av eleverna presterar på lägsta nivån i matteprovet, jämfört med 19 procent för fyra år sedan. Är inte det oroande?

– Vi har ett lägre kunskapsläge nu och då blir naturligt att fler elever presterar på en lägre nivå. Det blir fler på lägsta nivån. Visst är det oroande. Här behöver vi sätta in extra stöd.

Hur hänger resultaten i matematik ihop med nedgången i läsförståelse?

– Så klart att det är en ganska hög korrelation mellan resultaten i matematik och läsförståelse. Läsning är en viktig komponent för att ta sig an matematiken. Särskilt i Pisa som vill att deras matteuppgifter ska finnas i ett sammanhang. Provet, även mattedelen, är väldigt texttungt.

Nu försvaras tappet bland svenska elever delvis med att det ser likadant ut i andra länder. Varför jämföra med andra, varför inte ta fasta på nedgången för svenska elever?

– Det jag tycker man ska fokusera på är den egna trenden. Det Pisa visar i matematik är inte exakt det vi i Sverige tycker är matte. Alla länder måste vara överens om ett innehåll och då blir det smalt.

I år var mattedelen i Pisa för första gången adaptiv, vilket innebär att eleverna fick frågor utifrån hur de lyckas på frågorna innan. Enligt Samuel Sollerman är det fortfarande osäkert om det har påverkat resultatnivån.

– Den här gången är matematiska resonemang en viktig del av provet. Det är en förändring som ligger i linje med intentionerna i våra styrdokument. Våra 15-åringar hade relativt bra resultat på den delen och det var ändå något positivt, säger han.

LÄS ÄVEN

Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning

Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin

Läskrisen: 9 av 10 lärare oroas över elevernas brister

Körling om Pisa-raset: Skapar ett helvetesgap att inte kunna läsa