NO-kravet när labbarna tas bort från NP
Nationella prov
Skolverkets bedömningsmaterial för laborationer måste vara obligatoriskt, anser Ulrika Wedding, ordförande i Biologilärarnas förening.
– Min och många andra lärares uppfattning är att eleverna ska laborera varje vecka, säger hon.
Beskedet från Skolverket att laborationer avskaffas i de nationella proven väcker både oro och hurrarop (se kommentarerna under artikeln) bland NO-lärarna. Vissa menar att laborationsdelen tagit väldigt mycket tid i anspråk i förhållande till vad den har gett, medan andra menar att nationella prov i NO-ämnen utan praktiska moment kan bli en signal om att laborationer inte är viktiga i undervisningen.
– Det finns också en risk att skolhuvudmän och arbetsgivare inte förstår vikten av att lägga resurser på laborationer och fältstudier, säger Ulrika Wedding, ordförande i Biologilärarnas förening.
Oavsett hur man ser på Skolverkets beslut är lärarna rörande överens om att det vore illa om det leder till att det görs färre labbar ute i skolorna. För att möta oron planerar Skolverket att ta fram ett antal laborationer som skolorna kan genomföra när de vill. De ska ha ett formativt syfte och är tänkta som ett bedömningsstöd för lärarna.
”Måste vara obligatoriskt”
Ulrika Wedding välkomnar Skolverkets löfte om bedömningsmaterial i form av laborationer, men efterlyser tydlighet om att de måste användas.
– Det måste vara obligatoriskt för skolorna att bedöma elevernas laborativa kunskaper och förmåga att göra naturvetenskapliga undersökningar. Vi vet ju att det finns brister i elevernas kunskaper, säger hon.
Varför är det viktigt att ha laborationer i NO-ämnen?
– När kunskaper inom naturvetenskap växer fram görs det genom att använda experiment. Det behöver eleverna få en insikt om, de behöver förstå hur kunskap formas.
Det finns också pedagogiska och didaktiska fördelar, framhåller Ulrika Wedding, som själv är lärare i biologi, kemi och bioteknik på Rudbecksgymnasiet i Örebro.
– Laborationer kan vara ett sätt att öka intresset för NO-ämnet. Många elever tycker att laborativa moment är en rolig del av undervisningen.
Till skillnad från sina kollegor i fysik och kemi behöver biologilärare göra fältstudier, något som också poängteras i ämnets styrdokument.
– För oss är det viktigt att jobba med levande material, det är det biologi handlar om. Det krävs förberedelser och när det är ont om resurser och lärarnas arbetstid är dyrbar kan det vara något som arbetsgivaren vill spara in på, säger Ulrika Wedding.
Kommer undan med lite material
Jenny Olander, föreståndare för Kemilärarnas resurscentrum (KRC), ser de laborativa momenten i nationella provet som en viktig påminnelse om att kemi både är ett praktiskt och teoretiskt skolämne.
– Det finns ingen lista som visar vad alla skolor måste ha för kemikalier och utrustning för att få bedriva kemiundervisning. En del skolor kommer därför undan med väldigt lite material. Det laborativa inslaget i nationella proven har medfört att skolorna har varit tvungna att köpa in något konkret, exempelvis termometrar eller litiumklorid, säger hon.
När laborationer ingår i provet blir det också en tydlig signal till både skolan och eleverna, att förmågan att genomföra systematiska undersökningar är en viktig del av kemin och de andra naturvetenskapliga ämnena, menar Jenny Olander.
– Det som står om laborationer i kursplanen i kemi kan tolkas på olika sätt. Här sätts ändå en lägstanivå som alla måste genomföra och då blir det av.
KRC, som hör till Stockholms universitet, är ett nationellt resurscentrum som ger råd i kemisäkerhetsfrågor och stöder kemilärare i både grundskolan och gymnasiet.
”Skolverket borde ha väntat”
Jenny Olander är positiv till att Skolverket ser över möjligheterna att ta fram ett alternativt bedömningsstöd för laborativt arbete, men önskar att samordningen hade varit bättre.
– Skolverket borde ha väntat med att ta bort de laborativa delarna i proven tills det finns ett bedömningsstöd på plats, säger hon.
När det gäller utformningen av bedömningsstödet i kemi skulle Jenny Olander gärna se att Skolverket tar fram minst ett tiotal upplägg för laborativa prov i kemi, enligt samma upplägg som tidigare praktiska moment i nationella provet. En möjlighet kan vara att tillgängliggöra befintliga praktiska nationella prov och bygga på med fler exempel. Ett sådant material skulle lärarna kunna använda både som en del i sin undervisning och som bedömningsstöd.
– Om ett större antal provliknande upplägg finns tillgängliga skulle det inte vara lika problematiskt om de sprids på internet, säger Jenny Olander.
Fler lärarreaktioner på Skolverkets beslut
Många NO-lärare har reagerat på vår artikel om Skolverkets beslut att ta bort laborationerna från de nationella proven. Här är några kommentarer från Facebook:
- ”Om lärare endast gör laborationer i syfte att förbereda eleverna för NP så är det stora fel i undervisningen. En kvalificerad NO-lärare skippar inga laborationer även om momentet försvinner från NP. Och jag är övertygad om att NO-lärare drar en suck av lättnad. Det är enormt meckigt att få ihop dessa labbar under en viss tid.”
- ”Delen gav oerhört få poäng men var bra just för att visa huvudmän att det är en viktig del av undervisningen. Tråkigt men det var också en tuff del att genomföra som lärare.”
- ”Det är för krångligt och svårt att bedöma laborativ förmåga genom prov. Däremot ska man ju ha återkommande laborationer, och då har man ju alla möjligheter att bedöma elevers laborativa förmåga, åtminstone om gruppstorleken är rimlig. Skolinspektionen borde kontrollera om skolor följer läroplanen och faktiskt erbjuder laborationer!”
- ”Jättebra att den plockas bort. Väldigt mycket jobb för otroligt lite (eller ingen) användbar information vid betygssättning. Kvaliteten på labbarna tycker jag också ofta varit undermåliga. Låt skolorna ägna sig åt bra och mer utvecklande labbar än labbar där det viktiga är att titta på äpplen i lupp eller tarera en våg. Bra labbar behövs för att skapa förståelse och intresse, men i den kategorin hamnar inte någon av de NP-labbar jag tvingats genomföra.”
- ”Jättebra att NO-labdelen försvinner från NP. Det momentet har ju varit dömt att misslyckas sedan det började införas på NP. Sättet det skall genomföras på öppnar ju vida dörrar för de som vill fuska, då man genomför det under en utspridd period och det är väldigt svårbedömt. Senast visste alla mina elever exakt vad NP-laborationen gick ut på och vad de skulle svara för att "få A". Ingen kritik mot personerna som skapat NP-lab-uppgifterna, labbarna är ibland ganska bra och finurliga. Att NP haft en lab-del upplever jag bidragit till att en del lärare alltför mycket sett den laborativa förmågan som en separat del (förstärkt av matrishysterin, som äntligen verkar vara på väg att dö ut). Det är såklart jätteviktigt att bibehålla och till och med utöka lab/demo-grejen ute på vanliga lektioner, för att, precis som det är tänkt, fördjupa/berika/befästa/exemplifiera den teoretiska delen. Få elever förstår/njuter/upplever genom att bara läsa...men har de en gång hållit i en kopparstav och en järnstav in i brännarens låga, kommer de för alltid ihåg att kopparstaven först kändes varm och kan implementera det i sin kunskapsbildning."
LÄS ÄVEN
Oro när NO-laborationerna försvinner från nationella proven
Allvarliga brister i NO-sal upptäcktes vid granskning
