Snäv bild av kognitionsvetenskap kan försämra matteundervisningen

Julia Tsygan undervisar i både matematik och psykologi och har sedan hon började arbeta som lärare för snart 20 år sedan tillämpat kognitionsvetenskap i sin matematikundervisning.

Hon vill lyfta fram de undervisningsmetoder som gynnar långtidsminnet och elevernas möjlighet att förstå begrepp och samband i matematiken.

– Från lärarutbildningen får lärare med sig mer om vad elever ska lära sig än hur de ska lära sig. I den mån lärare lutar sig mot psykologi är det mer allmänt som att skapa kunskap tillsammans genom dialog och samtal.  

Känga mot läroplansutredningen

Kognitionsvetenskap är ett brett forskningsfält, som bland annat tar upp hur människans processar information. Men den bild av kognitionsvetenskap som sprids i debatten om undervisning är väldigt snäv, anser Julia Tsygan, som är lärare på International School of the Stockholm region och doktorerar i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

– I läroplansutredningen har man tagit fasta på en ytterst begränsad del av den forskning som pågått inom kognitionsvetenskap de senaste femtio åren och som är relevant för undervisning och lärande.

Framför allt är hon bekymrad över forskning om långtidsminnet inte får tillräckligt utrymme.

– Det man hänvisar till i utredningen är arbetsminnet och hur man ska jobba mot glömska. Det är jätteviktigt, men risken är att om man bara tar med det så blir det onödiga konflikter mellan utbildningsvetenskapliga forskare och lärarutbildare eftersom forskning på långtidsminnet stämmer mycket bättre med bildningstraditionen.

Måste resonera kring sambanden

Julia Tsygan beskriver långtidsminnet som ett nätverk av informationsbitar, sammankopplade med meningsfulla länkar. Hon tar uppställningar med subtraktion eller multiplikation som exempel på hur det kan fungera i matematikundervisningen.

– Det är en algoritm som många elever gör fel med trots att de fått öva oerhört mycket under flera år. Här behövs ett annat slags lärande där elever får resonera kring de matematiska sambanden som algoritmen bygger på. 

För att elever ska utveckla matematisk förståelse – och därmed ett långvarigt minne – behöver läraren hjälpa dem att relatera nya begrepp och procedurer till det de redan kan, understryker Julia Tsygan.

– Det är också viktigt för att matten ska kännas meningsfullt och kul. Motivationen påverkas av att man förstår.

Ju tidigare elever börjar prata matematik och jobba problemlösande desto bättre, anser Julia Tsygan.

– Att lyssna på någon annans förklaring är inte samma sak som att artikulera ett problem på egen hand. När eleverna varken får öva på att förklara till exempel en algoritm för sig själva eller andra kommer de inte lära sig på djupet. 

Laborativt och förståelseorienterat

För att skapa bestående och meningsfull kunskap med hjälp av långtidsminnet krävs elevaktiva och sociala undervisningsmetoder, framhåller Julia Tsygan.

– Eleverna behöver resonera tillsammans. De behöver jämföra, analysera och behandla på djupet i stället för att bara tillämpa. Jag säger inte att vi ska ha elevaktiva undervisningsmetoder i stället för att lärare styr undervisningen, men vi ska inte tro att elever automatiskt förstår bara för att en lärare förklarar. 

Elever har olika förutsättningar – är det inte risk att klyftorna ökar om de ska nå fram till kunskap genom att använda begrepp och resonera?

– Jag tror inte att elever med svagt stöd hemifrån lär sig bättre av att läraren visar en procedur som de ska efterapa i mängder av uppgifter. Det är jättesvårt att komma ihåg. Jag tror att de lär sig bättre med en mer laborativ och förståelseorienterad undervisning. Det är särskilt viktigt för elever som inte själva hittar till egna meningsskapande strategier, säger Julia Tsygan.  

LÄS ÄVEN

Debatt: Bör vi återinföra allmän och särskild matte?

Dahl: Enstaka misstag får inte väga för tungt i matten

Elevernas inställning allt sämre – ändå höjs matteresultaten

Intensiv kamp för att göra matten begriplig

Tre lärare om utvecklande misstag

Tro på sig själv är inte nog i matte