Satsningen stärker matteundervisningen på gymnasiet
Kristian Strid, till vänster, är matematiklärare på S:t Petri skola i Malmö och positiv till matematiksatsningen som han menar fördjupar elevernas intresse för, och kunskaper i, ämnet.
Matematik no teknik
Mer undervisningstid och fler speciallärare som stöttar eleverna på mattelektionerna. Gymnasieskolorna i Malmö har fått varsin påse pengar för att höja måluppfyllelsen.
– Eleverna har både blivit bättre och mer intresserade av ämnet, säger Kristian Strid, matematiklärare på S:t Petri skola.
När Kristian Strid nyligen höll en föreläsning för sina elever om talet pi och cirkelns kvadratur var det en del i Malmös stads arbete för att höja måluppfyllelsen i matematik på de kommunala gymnasieskolorna i Malmö.
– För att få upp intresset för matte vill vi visa det djup och den spännvidd ämnet har, säger Kristian Strid, som är matematiklärare på S:t Petri skola i centrala Malmö.
En del av satsningen på S:t Petri består av extra resurstid med 30 minuter i veckan i matematik 1B, den första mattekursen på samhällsprogrammet.
– Till den har vi gjort diagnostiska flervalsfrågor som ger eleverna en möjlighet att repetera det som var viktigt från den föregående veckans genomgångar. Tack vare den extra resurstiden kan vi reda ut missförstånd direkt på plats, säger Kristian Strid.
Med teknikens hjälp får läraren in svaren på datorn och kan se staplar som visar hur många procent av eleverna som svarat rätt respektive fel. De kan även se vilka fel eleverna gjort.
– De diagnostiska flervalsfrågorna ska utformas så att man inte kan svara rätt om man missuppfattat, säger Kristian Strid.
Pengarna används på olika sätt
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i Malmö satsar totalt 7,4 miljoner kronor på att stärka matteundervisningen så att fler elever i de tolv kommunala gymnasieskolorna uppfyller kunskapsmålen.
På varje skola beslutar rektor i samverkan med ämnesföreträdarna hur pengarna ska användas. Några skolor har valt att lägga till fler undervisningstimmar för vissa moment, till exempel 120 timmar i stället för 100. Extra undervisning efter skoltid och dubbla lärare i klassrummet är andra exempel på hur skolorna tar del av pengarna.
Pengarna kan också användas till att anställa personal, till exempel en speciallärare på halvtid.
– Skolans behov avgör, säger Niklas Anderberg, utbildningschef inom gymnasieutbildningen i Malmö stad.
Eleverna positiva – minskar stressen
I satsningen ingår också en möjlighet att delta i Matematikbiennalen i Örebro i slutet av mars. Vartannat år lockar biennalen mellan 2 000 och 3 000 matematikintresserade pedagoger, skolledare, forskare, studenter och andra till två dagar fyllda av föreläsningar, workshops, utställningar, diskussioner och andra aktiviteter
– Alla lärare kan vara med förutsatt att de skriver ett papper om matematikdidaktik. Det här gör vi för att ytterligare stärka matteundervisningen, säger Niklas Anderberg.
Vad hoppas ni att satsningen ska leda till?
– Högre måluppfyllelse. Bättre kunskapsresultat.
Kan det bli aktuellt med liknande satsningar även inom andra ämnen?
– Svenska som andraspråk är ett område där det också finns behov av satsning. Betygsresultaten är svaga och vi måste ligga bättre till även där, säger Niklas Anderberg.
Gymnasieskolorna i Malmö har frågat eleverna vad de tycker om satsningen så här långt. Utvärderingen visar att 92 procent är positiva och menar att den ger en möjlighet att repetera, hinna i kapp och ställa frågor om det de inte förstått. Dessutom minskar stressen bland eleverna.
LÄS ÄVEN
Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”
Så många betyg höjs jämfört med nationella proven
Prisad lärare om viktiga nycklar i matteundervisningen
Forskarna: Därför når elever inte sin fulla potential i matte
