Så kan fler lyckas med matematiken

Varje år går ungefär tio procent ut högstadiet med icke godkänt i matematik. Det är bara i svenska som andraspråk fler elever underkänns. Ny forskning från Lunds universitet redogör för lärarnas och elevernas egna förklaringar till varför så många underkänns.

Elevernas främsta förklaring var matematikängslan. De angav även stökig arbetsmiljö och täta lärarbyten som viktiga orsaker. Lärarna däremot menade att eleverna inte var tillräckligt intresserade och kompetenta. De angav också låg utbildningsnivå hos föräldrarna som en möjlig förklaring till elevernas svårigheter.

– Jag tror att lösningen är en förändrad pedagogik, säger Ingemar Karlsson, som har skrivit avhandlingen om elever med mattesvårigheter.

Studien grundar sig på intervjuer med 32 elever i årskurs nio som har fått underkänt betyg, och deras åtta lärare. Elever och lärare kom från fem olika högstadieskolor i Skåne.

I studien framkom att skolornas hjälpinsatser bestod av specialundervisning och arbete i mindre grupper.

– Det är ju inte fel, men det ger inte heller eleverna tillräckliga kunskaper, det visar tidigare forskning, säger Ingemar Karlsson som själv jobbat som matematiklärare både på grundskolan, gymnasiet och komvux.

Han anser att gruppen som inte når kunskapskraven behöver individualiserade undervisningsplaner där man fokuserar mer på begrepp och sammanhang.

– Det är enda sättet att skapa en djupare förståelse och få en uppfattning om elevernas kunskapsluckor.

I intervjuerna med eleverna framkom även att de vill ha mer hjälp med problemlösning. Många sa att lärarna hjälpte till att lösa uppgifter utan att förklara anledningen till att de kört fast.

– Det tycker jag styrker min tes om att det behövs en annan typ av undervisning, säger Ingemar Karlsson.

I avhandlingen ingår en kartläggning av hur många elever i årskurs 7-9 som fått underkänt i matematik samt en jämförelse med resultaten på de nationella proven. Underlaget var 11 kommuner i nordvästra Skåne, cirka 25 000 elever ingick.

Utmärkande var den stora spridningen mellan kommunerna. I vissa underkändes hela 26 procent av eleverna till skillnad från andra där samma siffra låg på 1,6 procent.

Den stora spridningen avspeglade sig även i resultaten på de nationella proven. Här kunde man också se att det fanns en tendens att eleverna fick ett högre slutbetyg än vad de presterat på det nationella provet.

– Det kan bero på att betygssystemet är svårtolkat. Det kan också vara så att konkurrensen mellan skolorna gör att lärarna känner en press att sätta höga betyg. Men det är bara en förmodan, säger Ingemar Karlsson.

Han kunde se ett tydligt samband mellan låg socioekonomisk status och låga prestationer i matematik. Särskilt betydelsefullt var föräldrarnas utbildningsnivå.

Av kartläggningen framgick också att endast en halv procent av eleverna med underkänt betyg led av så kallad dyskalkyli.

– Det finns en tendens i dag att förklara elevers svårigheter med en diagnos, både från lärare och föräldrar. Mina resultat visar att det väldigt sällan handlar om det.

Orsaken till den matematikängslan som eleverna angav som den viktigaste förklaringen till sina svårigheter tror Ingemar Karlsson beror på signaler från både lärare, föräldrar och samhället i stort.

– Matte har fått en stämpel av att vara svårt. Samtidigt lyfts det som ett av de viktigaste ämnena. Det skapar en oro och rädsla, säger han.

I sina egna möten med elever har han lärt sig att man genom att diskutera matematiska problem och begrepp kan skapa ett mer avspänt förhållningssätt till ämnet.

– Men det finns inget ”quickfix”. Ändrad pedagogik löser inte alla problem, säger Ingemar Karlsson.

Hans engagemang för elever med matematiksvårigheter väcktes under tiden som lärare på komvux.

– Jag träffade så många som kände sig odugliga. Det var en kick när jag upptäckte att det gick att förändra den inställningen.

Nästa uppdrag blir att skriva en lärobok för Studentlitteratur om mattepedagogik. Han hoppas också få fortsätta sin forskning med en interventionsstudie för att utvärdera pedagogiken han förespråkar.

– Det saknas evidensbaserade program för elever som inte klarar av matematiken i dag, säger Ingemar Karlsson.