Oro när NO-laborationerna försvinner från NP

Från våren 2023 kommer nationella prov i NO-ämnen inte längre att innehålla någon praktisk laboration. Förändringen görs för att minska risken för att uppgifter sprids under provperioden.

– I våras spreds laborationsdelarna med vindens hastighet. Alla de tre laborationerna – i biologi, fysik och kemi – låg ute till allmän beskådan inom ett par dagar. Det förstörde provens validitet, säger Anders Boman, enhetschef nationella prov på Skolverket.

Skolverket: Smärtsamt beslut

De nationella proven i NO för årskurs nio består dels av en teoretisk del som sker på ett visst datum då alla genomför provet samtidigt, dels av en laboration som skolorna bestämmer själva när de genomför inom en period på fem veckor.

– Att behöva ta beslut om att det praktiska momentet i laborationen inte längre ska ingå i provet är smärtsamt eftersom laborationer är en viktig del i NO-ämnen, säger Anders Boman.

Teoretiska uppgifter kopplade till systematiska undersökningar som idag ingår i laborationsdelen, till exempel planering och utvärdering, kommer istället att ingå i den del av nationella provet som genomförs vid ett gemensamt tillfälle. Det gör att det datumbestämda provet i NO blir 30 minuter längre än idag.

Risk att lärarna prioriterar om

Skolverkets beslut att avskaffa laborationer i de nationella proven väcker en hel del kritik.

– Om proven har laborativa moment så signalerar man att det är viktigt att eleverna lyckas i de momenten. Men försvinner de från provet är det risk att lärarna inte längre ägnar så mycket tid åt laborationer i klassrummet för de ger ingen betalning i form av poäng i proven, säger Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Att det står i kursplanen att eleverna ska ha laborativa moment är inte alltid tillräckligt för att de ska bli av, är hans erfarenhet.

– Vi vet att så ser det inte alltid ut i vardagen.

”Beslutet spelar de skolorna i händerna”  

Anders Jönsson hänvisar också till internationell forskning, bland annat i Storbritannien, som visar att förekomsten av laborationer i klassrummen sjunkit när man plockat bort det laborativa momentet i provet.

Finns det en risk att skolor med svag ekonomi nu väljer bort laborationssalar och utrustning?

– Ja, Skolverkets beslut spelar de skolorna i händerna. Det finns de som av ekonomiska skäl eller på grund av lokalbrist väljer att inte ha laborativ verksamhet. Det påverkar elevernas möjlighet att tillgodogöra sig den formen av kunskaper och att studera vidare, säger Anders Jönsson.

Risken att skolorna slutar prioritera laborationer i undervisningen när labbarna tas bort från nationella provet har funnits med när Skolverket övervägt beslutet, framhåller Anders Boman.

– Vi har diskuterat risken för en sådan effekt, men man måste samtidigt ställa sig frågan vad det nationella provet har för syfte och det är att det ska vara ett redskap för att kalibrera betygssättningen. Om vi har ett delprov som år efter år läcker i förväg och genom det tappar i validitet måste vi fråga oss vad som är viktigast.

Ska tas fram nytt bedömningsstöd

För att möta farhågor om att laborationer inte längre ska få samma vikt i undervisningen planerar Skolverket att ta fram ett antal laborationer som skolorna kan genomföra när de vill.

– De är tänkta som ett bedömningsstöd för lärarna, men kommer inte att vara en del av nationella provet och istället ha ett formativt syfte.

När kommer laborationerna finnas tillgängligt för lärarna?

– Det vågar jag inte säga ännu. Skolverket diskuterar frågan med de nationella resurscentren och har även gjort enkätundersökningar med lärare för att ringa in behovet, säger Anders Boman.

LÄS ÄVEN

Allvarliga brister i NO-sal upptäcktes vid granskning

Skolans svar: Behövs inte en fullt utrustad laborationssal

Ny studie: Så blir labbarna meningsfulla

Prisad lärare gör fysik av gammalt skrot

Fullt blås för skola på fysiktoppen

Persson: Vi lärare tvingas bryta mot lagen