
Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Matematik no teknik NO-läraren Andreas Andersson får både plantorna och eleverna att växa. Efter flera års arbete med att använda odling i undervisningen har han utsetts till vinnare i trädgårdstävlingen ”Årets Spadtag”.
Trädgårdsskjulet på Axonaskolans skolgård i Tollarp i nordöstra Skåne började som en designuppgift för eleverna i ämnet bild. De ritade en skiss som på tekniklektionen blev en tredimensionell ritning i datorn och till slut en skalenlig modell i slöjden.
– Jag tycker inte att eleverna ska komma till ett färdigt trädgårdsland. Jag vill involvera dem i utförandet, säger Andreas Andersson.
Det 15 kvadratmeter stora skjulet rymmer spadar och räfsor och annan utrustning som behövs för att sköta skolans odlingar i pallkragar och varmbänkar. Men det fungerar också som kiosk.
– Att odla grönsaker och blommor fungerar som ett bra komplement i alla ämnen, säger Andreas Andersson, som under trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar tilldelades priset ”Årets spadtag”.
Priset får han bland annat för sitt arbete med projektet Odla unga Odlare, som vänder sig till personal på förskolor och skolor och drivs genom Riksförbundet Svensk Trädgård. Syftet är att öka intresset för odling hos barn och ungdomar.
– Min roll är att ge inspiration och det gör jag i korta filmklipp där jag berättar om hur vi jobbar med odling på vår skola.
Eleverna fick själva hjälpa till att bygga skjulet. Foto: Andreas Andersson
Andreas Andersson har i flera år använt odling i sin undervisning i NO och matematik och samtidigt jobbat för att öppna elevernas och även lärarkollegornas ögon för ett mer hållbart och jordnära liv.
Det startade med att han för sju år sedan utsågs till förstelärare. I den rollen drog han igång ett miljöprojekt på sin arbetsplats Axonaskolan, en fristående grundskola med inriktning mot idrott och hälsa samt utomhuspedagogik. Med tiden utvecklades det till en permanent verksamhet där alla skolans elever är med och odlar som en del av undervisningen.
– Jag ser till att det finns material, droppar idéer i lärarrummet och har kontakt med en bonde som kör ett lass gödsel till skolan varje vår. Sen har jag duktiga kollegor som nappar på mina idéer, ser sin roll och använder odlingen på olika sätt i sina klasser och sina ämnen.
Barnen växer av att se grönsakerna växa fram. Foto: Andreas Andersson
Under åren har han sett att elevernas intresse för odling och naturen ökat. När det är möjligt låter han dem gärna bygga något, som nu under våren när skolans odlingar ska utökas med några varmbänkar.
– Bygger man på skolgården finns det ingångar för flera skolämnen. När det är bestående grejer som ett skjul eller en bänk känner eleverna stolthet över att de gör något på riktigt.
Har du alltid varit intresserad av odling?
– Jag är lantbrukarson och var dagbarn hos min farmor och farfar som hade trädgårdsland. Där tyckte jag om att gräva och rensa ogräs, men sedan kom intresset att vila under 25 år. I dag odlar jag både blommor och grönsaker hemma i trädgården, men hyr också en bit åkermark där jag sätter potatis.
På jobbet går det inte en dag utan att någon kollega kommer fram och vill ha råd om sin trädgård.
Vilka är dina bästa tips?
– Perenner som kommer år efter år är alltid en bra början. Men det finns också många trevliga grönsaker att satsa på. Hemma odlar jag glasrabarber i en låda, de är godare än traditionella rabarber och blir dessutom väldigt vackra. Sparris är en annan fin grönsak. Är man med på det tåget är man ett riktigt modelejon, säger Andreas Andersson.
Här kan du läsa mer om Andreas arbete på: Tradgård.org, Facebook, Instagram, Odla i skolan
Först designade eleverna trädgårdsskjulet i bilden, sedan skissade de fram ett 3D-förslag i tekniken som de utgick ifrån när de gjorde en skalenlig modell i slöjden. Foto: Andreas Andersson
Slutligen hjälptes de åt att bygga trädgårdsskjulet på skolans skolgård. Foto: Andreas Andersson
LÄS ÄVEN:
Våga lämna matematikens rutinuppgifter
Han bygger batteri – med ingefära
Debatt Matteläraren: Många av mina elever förväntar sig att jag ska lösa uppgifterna åt dem.
Matematik no teknik Matteläraren: Man tar fasta på en ytterst begränsad del av kognitionsforskningen.
Debatt Matteläraren: Galet stor andel vill se någon form av grupperingar.
Forskning Ny studie identifierar flera hinder för metoden.
Lärarpriser Så väcker de elevernas intresse för matematik och naturvetenskap.
Krönika Matteläraren: Risken är att vår fascination leder oss lite fel.
Matematik Två av tre elever negativt inställda till matematik.
Undervisning NO-läraren: ”Jag håller på att fasa ut skriftliga prov”.
Reportage Så får de intensivmatten att fungera i praktiken.
Teknik ”Elever rycker i dörren för att få komma in till lektionen.”
Forskning Forskaren: Vissa elever riskerar att få en orealistisk bild av sin prestation.
Matematik no teknik Skolinspektionen: ”Vi kan inte ge en generell bild av hur det ser ut.”
Matematik no teknik ”Svårt att utveckla sin förmåga att arbeta laborativt om man bara får labba en gång per kurs.”
Forskning Forskaren: De klarar inte av att använda proportionalitet i verkliga sammanhang.
Debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Forskning Forskaren: Lärarna pressas att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll.
Debatt Kemiläraren: De stryper det viktigaste riktmärket vi har när vi sätter betyg.
Forskning ”Djur är ofta närvarande som objekt men sällan som subjekt.”
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?