NO-lärare tog fram egna appar i forskningsprojekt

Som både lärare och senare forskare har Pernilla Nilsson alltid varit intresserad av hur man kan fånga elevernas intresse och förmåga att ta till sig naturvetenskapliga ämnen. Idag forskar hon om digitalisering och leder högskolans forskningsprogram ”Lärande i det digitala samhället”.

I forskningsprojektet ”Design for learning – involving teachers in digital didactic design” fick 14 mellanstadielärare vid tre olika skolor vara med och utveckla egna appar utifrån sina behov.

Vart och ett av de tre lärarlagen fick först fundera ut varsitt didaktiskt dilemma i NO-ämnena. Vilket undervisningsområde är svårt för eleverna att förstå? Utifrån det valda området fick sedan respektive lärarlag utveckla en egen app.

I stället för att vara konsumenter blev lärarna själva nu alltså producenter av sin egen teknik. Forskare inom didaktik, informatik och interaktionsdesign tillsammans med systemutvecklare vid Högskolan i Halmstad fanns med som stöd hela vägen och följde projektet. Lärarna träffade forskarna vid flera tillfällen och däremellan gick de tillbaka till sina skolor och testade apparna med sina elever.

”Aha-upplevelse för lärarna”

Ett exempel är lärarlaget som tyckte det var svårt att få eleverna att koncentrera sig på att göra uppgifter utomhus – både idrottsuppgifter (som orientering) och rena kunskapsuppgifter om naturen. Resultatet blev appen MapRun som kombinerade orientering och NO genom att en naturuppgift låstes upp varje gång eleverna kom fram till en orienteringskontroll.

För att komma fram till en konkret app som fungerade för eleverna, fick lärarna stiga in i en ny värld av så kallad interaktionsdesign, eller ux-design (user experience) som det också kallas ibland.

– Det var ett nytt språk även för mig, säger Pernilla Nilsson, som var den forskare som representerade didaktiken i projektet.

Men det skulle visa sig att denna nya värld med begrepp som ”personas” och ”scenarier” skulle passa perfekt i kommande diskussioner om hur man fångar elevernas intresse, det som alltid varit Pernilla Nilssons stora forskningsfokus.

Att bygga upp en persona handlar om att mycket noggrant måla upp en bild av en person som är typisk för målgruppen utan att det för den skull handlar om en verklig person. I lärarnas persongalleri fanns till exempel Isak, som var väldigt intresserad av naturvetenskap men ogillade idrott i allmänhet och orientering i synnerhet. Här fanns också Emma som tyckte mer om språk och idrott än om NO. Vissa av uppgifterna i appen MapRun skulle Emma har svårare att förstå, men de skulle kanske vara för enkla för Isak. Å andra sidan skulle Lisas självförtroende stärkas om hon fick kombinera de svåra uppgifterna med något hon var bra på, som orientering.

– Att noggrant skapa personas var en aha-upplevelse för lärarna. Här fick varje lärare tänka sig in i hur eleverna lär sig! För det är ju inte förrän jag som lärare vet vad det är som gör det lätt eller svårt att lära sig något i relation till ett visst innehåll som jag kan planera undervisningen, säger Pernilla Nilsson.

Tänket funkar även i den analoga världen

Eftersom det var hela lärarlag som deltog varierade också den digitala kompetensen och det tekniska intresset. Men när projektet är avslutat tror Pernilla Nilsson att lärarna fått med sig en större verktygslåda, som även spiller på den icke-digitala undervisningen.

– Sättet att tänka på didaktiska dilemman är ju oberoende av läromedel egentligen, men här var ju fokus på att från början vara med och skapa en app för ett dilemma som de inte riktigt lyckats lösa i den vanliga undervisningen.

Resultatet av projektet visade att lärarna ökat sin tekniska kunskap och inte minst att de har ökat sin beställarkompetens. Eller som en av lärarna i projektet uttryckte det:

– Många appar är inte skapade av lärare och de anknyter inte alltid till läroplanen. Vi som lärare försöker alltid ge eleverna en större bild och vi vet vad våra elever redan kan. Om vi bara använder en app som finns på marknaden blir det inget helhetsperspektiv utan bara fragment av information lite här och där.

Projektet finansierades av Vinnova och det är kanske inte realistiskt att Sveriges lärare ska kunna utveckla egna appar med hjälp av forskare. Hur kan lärare som läser det här dra nytta av resultatet?

– Nu har forskningen visat att lärare kan ta över den digitala tekniken och kritiskt granska den. Man kanske inte kan utveckla appar själv på alla skolor men jag ser en framtid där den digitala kompetensen på skolorna ökar. Vissa skolor har IKT-pedagoger och det kommer in alltfler lärare som har annan bakgrund, till exempel som programmerare, informatiker och utvecklare via KPU-utbildningar. Då kan man tillsammans åtminstone kritiskt granska de appar som finns.

LÄS ÄVEN

Lärarprofiler prisades på matematikbiennalen

Programmering på schemat – då minskar elevernas intresse

Fem lärare prisas för sin innovativa undervisning

Debatt. Orimligt att en termins studier räcker för godkänt slutbetyg i NO-ämnen