Läsning i fokus när NO- och mattekrisen diskuterades
Ulrika Björkstén var diskussionsledare och David Lindberg, Jonas Nycander, Åsa Johansson Palmkvist, Anna Ekström och Maria Anvret ingick i panelen under Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens seminarium. Foto: Noak Martinsson
Matematik no teknik
Om grundskolan ska lyckas förbereda fler elever för naturvetenskapliga utbildningar måste läsförståelsen öka, manar Gustav Blix policyexpert på Svenskt näringsliv.
– Vi kan inte vara ett land som inte läser, säger han.
Sveriges framtida konkurrenskraft är beroende av att fler utbildar sig inom matematik, teknik och naturvetenskap. Det är alla överens om när lärare, forskare och andra experter samlas i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) lokaler i Stockholm för att diskutera framtiden för STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics).
Svenskt näringsliv är bland de första att skriva under på det, men när organisationens företrädare Gustav Blix pekar på grundskolans ansvar är det inte ökade kunskaper i NO-ämnen han nämner först utan istället bättre kunskaper i läsning.
– De elever som har det tuffast i nästan alla ämnen är de som inte utvecklas i sin läsning. Det är klart att det behövs mer matte i fysikböckerna och bättre förutsättningar för laborationer och annat. Men alla instruktioner till experimenten är skrivna. Och alla introduktioner till ekvationerna är skrivna, säger han.
Med titeln policyexpert kompetensförsörjning arbetar Gustav Blix med frågor som ökad kvalitet och likvärdighet i grundskolan, och bättre samverkan mellan skola och arbetsliv.
– I ett normalt svenskt klassrum i årskurs fyra på mellanstadiet skulle jag gissa att ungefär 20 procent av eleverna inte hänger med för att vi inte förmår att sätta det här med läsförståelsen ordentligt. Det måste vi rätta till, säger han.
”Vill vidga perspektivet”
– Pratar vi om fel sak här idag? frågar Ulrika Björkstén, generalsekreterare för organisationen Vetenskap och allmänhet och kvällens moderator.
– Nej, jag tycker vi pratar om rätt saker också, men jag vill vidga det perspektivet. Det hade varit enklare för mig att säga att det är klart att vi behöver utbilda fler naturvetare. Men ska de kunna ta sig in på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet måste de kunna läsa. Vi kan inte vara ett land som inte läser, svarar Gustav Blix.
Även IVA-ledamoten Maria Anvret understryker att läsförståelse är en central och grundläggande fråga för rekryteringen till STEM-ämnena.
– Kan du inte läsa kan du inte ta till dig matematiska och naturvetenskapliga problem. Men problemen beror inte bara på bristfälliga kunskaper i svenska, utan också på det sätt vi idag tar till oss litteratur. Vi lyssnar istället för att läsa.
De stora förlorarna
Anna Ekström, tidigare generaldirektör för Skolverket och utbildningsminister, framhåller att många svenska elever ändå läser ganska mycket. Snarare är det deras föräldrar som borde skärpa sig.
– De borde sätta sig ner och läsa en lång roman, säger hon.
De stora förlorarna i det svenska skolsystemet hittar Anna Ekström bland de elever som inte talar svenska hemma.
– Där behöver vi göra mycket mer för att se till att de får ett så bra språk att de klarar läsförståelsen, matten och de övriga ämnena. Den segregation vi tillåtit de senaste årtionden visar sig i en dramatisk skillnad mellan olika grundskolor. Det här måste vi ta itu med, säger Anna Ekström, som idag är IVA-ledamot.
David Lindgren, statssekreterare på utbildningsdepartementet, håller med.
– Alla skolor måste ha lika förutsättningar. Även kunskapen bland elever på avancerad nivå sjunker i både läsning och matte. Vi behöver jobba med hela spektrat, få grunderna på plats och påverka elevernas hela skolgång. Insatserna måste sättas in tidigt, säger han.
LÄS ÄVEN
Så klarar elever fysikuppgifter – utan att förstå ämnet
Nya siffror: Andelen F ökar i alla NO-ämnen
