Lärarutbyte över nationsgränserna lyfter NO-undervisningen
William Hedden, till vänster, är lärare i Chicago och Lars Arvidsson, till höger, är lärare i Växjö. De lärde känna varandra för 20 år sedan och har hållit kontakten sedan dess. Foto: Privat
Matematik no teknik Det kollegiala samarbetet spirar mellan Växjö och Chicago. Under sommaren har Lars Arvidsson och William Hedden besökt varandras skolor för att hämta inspiration och öka kunskapen om lärares vardag på båda sidor av Atlanten.
Sommarlägret i Pennsylvania för 20 år sedan blev starten på en vänskap mellan Sverige och USA som nu även kommer NO-läraren Lars Arvidssons kollegor på Ulriksbergskolan i Växjö till del.
– Under lägret var William och jag science-lärare för barnen. Vi dissekerade grishjärtan, byggde raketer och lärde känna varandra. Jag tänkte redan då att mina kollegor i Sverige skulle kunna inspireras av de amerikanska lärarnas sätt att jobba, säger Lars Arvidsson.
Sedan dess har de två lärarna hållit kontakten och med hjälp av ett gemensamt stipendium för att utveckla NO-undervisningen har de nu under sommaren tillbringat en vecka på varandras skolor.
– Det är viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld. Man måste få intryck från annat håll, vare sig det gäller grannskolan eller en skola i ett annat land – hur gör andra lärare och skolsystem med till exempel betyg och bedömning?
Positivt överraskad
William Hedden är lärare i fysik i Thornridge High School i Dolton, ett samhälle med drygt 21 000 invånare i utkanten av Chicago. Han tillbringade en vecka i Växjö i början av juni. Där fick han chansen att både besöka Ulriksbergskolan, som är en skola för årskurserna 1–6, och Katedralskolans gymnasium. I programmet ingick även ett besök på Linnéuniversitetet.
– Mina elever hade förberett frågor om hur det är att gå i skolan i USA och ville även veta vad William kände till om rappmusiken i Chicago. För oss lärare föreläste han om det amerikanska skolsystemet, säger Lars Arvidsson.
Under sitt besök i Sverige blev William Hedden positivt överraskad av att hans svenska kollegor ägnade så mycket tid åt kollegialt samarbete.
– Vi samarbetar även i min skola, men inte lika kontinuerligt. Vi träffas vanligtvis en gång i veckan för att diskutera innehåll, dela strategier och tipsa varandra om aktiviteter, skriver William Hedden i mejl till Ämnesläraren.
Han konstaterar att kritiska åsikter om arbetsvillkor är vanligt förekommande bland lärare på båda sidor om Atlanten.
– Lärare i USA klagar mycket på sina arbetsvillkor och det har vi goda skäl till. Jämfört med någon som arbetar inom industrin, eller nästan vilket annat tänkbart jobb som helst, arbetar lärare fler timmar och får inte betalt för den extra tiden. Det verkar som att svenska lärare gör allt det vi gör, plus administrativa uppgifter, och ändå får de lägre lön jämfört med oss, skriver William Hedden.
Mindre öppna skolor i USA
I slutet av sommaren var det dags för Lars Arvidsson att besöka sin amerikanska kollega. Han besökte skolor i både rika och mer utsatta områden och tyckte sig se större skillnader där än mellan liknande skolor i Sverige.
– Skolorna i Chicago är mycket mindre öppna än i Sverige. Besökare bär ofta besöks-ID och alla som går in på skolan får gå genom metalldetektorer. Dessutom fanns inhyrda vakter i korridorerna på de high school jag besökte, säger Lars Arvidsson.
En annan skillnad är betydelsen av skolidrotter och ämnesklubbar efter skoldagens slut. Många lärare tjänar lite extra genom att vara assisterande coach för skolans lag eller driva en science club eller math club på eftermiddagen.
– De elever som deltar i dessa aktiviteter utvecklas förmodligen ganska mycket i de ämnena.
Det Lars Arvidsson främst tar med sig till sin egen undervisning i Växjö är betoningen av resonemang och även hur skolorna i Chicago jobbade med begrepp inom den amerikanska motsvarigheten till svenska som andraspråk. Nya begrepp skulle beskrivas med egna förklaringar, ritas och sättas in i meningar.
När det nya läsåret nu är igång hoppas han också att hans och William Heddens besök i varandras skolor ska bli grunden för ett bredare samarbete över Atlanten.
– Nu kan vi förhoppningsvis skapa ett nätverk som håller många år framöver, säger Lars Arvidsson.
LÄS ÄVEN
NO-undervisningen har fastnat i en akademisk tradition
Debatt: Skolverkets beslut kommer ge fler godtyckliga betyg
Forskare vill stärka djurens rätt i skolan
