Fyra prisade lärare om hur de arbetar laborativt

"Krävs ett laborativt tankesätt"

Henrik Toresson, lärare på Alléskolan i Hallsberg, får priset i biologi ”för att han genom sin välstrukturerade och forskningsanknutna undervisning inom biologi inspirerar elever och andra lärare. Hans skapande av ett virtuellt klassrum för teoretisk och laborativ undervisning ger eleverna motivation och drivkraft att utvecklas inom biologiämnet även då distansundervisning är påtvingad under coronapandemin”.

Henriks tips:

– Förutom att labba praktiskt krävs ett laborativt tankesätt. Där det passar i den ordinarie undervisningen brukar jag slänga in myter eller pseudovetenskapliga påståenden tillsammans med frågan: ”hur kan vi testa detta experimentellt?”. Eleverna får då diskutera utifrån att experiment ska utföras många gånger. Man måste ofta ha en kontroll att jämföra med. Bara en variabel åt gången ska ändras.

LÄS ÄVEN: Ämneslärare – har du rätt lön?

"Frångår inövade rutiner"

Jena Yosef, lärare på Segeltorpsskolan i Huddinge, får priset i NO ”för att hon fångar intresset för NO med sitt brinnande engagemang, sin uppfinningsrikedom och stora ämneskunskaper. Hon får det komplicerade att verka självklart och får eleverna att förstå betydelsen av att kunna NO i deras egna liv”.

 Jenas tips:

– Mitt arbetssätt skiljer sig beroende på hur elevgruppen ser ut. I vissa grupper är behovet av praktiskt arbete större än i andra. Man behöver se över behoven för att kunna lägga ribban lite högre. Ibland inleder jag undervisningen med att laborera och går sedan igenom teorin. Ibland gör jag tvärtom. Ibland försöker jag att frångå inövade rutiner genom att byta miljö, till exempel gå ut på skolgården och skriva kemiska formler.

"Låter elever skapa egna uppgifter"

Annika Macklin, lärare på Snättringeskolan i Huddinge, får priset i matematik ”för att hon med mod, engagemang och kreativitet bedriver individualiserad undervisning som lett till mycket goda studieresultat och för att hon aktivt informerar och inspirerar kollegor att utvecklas”.

Annikas tips:

– Det första jag gjorde när jag lade om min undervisning var att titta på vad eleverna skulle lära sig, inte vad de skulle göra. Som lärare måste du planera för elevernas lärande mer än för din undervisning. Jag växlar mellan övningar med praktiskt material, kooperativt lärande och diskussioner. Ett annat tips är att låta eleverna skapa egna uppgifter, arbeta med begrepp och rätta fingerade problem.  

"Telefonen är ett kraftfullt verktyg"

Börje Sundvall, lärare på LBS Kreativa gymnasiet i Halmstad, får priset i fysik ”för att han med god och aktuell ämneskompetens inspirerar och utvecklar lärandet tillsammans med både eleverna och kollegorna såväl experimentellt som teoretiskt. Som komplement och stöd för lärandet har han skapat en omfattande och väl använd bank av digitala presentationer”. 

Börjes tips:

– Idag finns stora möjligheter för eleverna att utforska sin omvärld med hjälp av telefonen, som innehåller avancerade mätinstrument, till exempel accelerometrar och magnetfältsensorer. Appar ger åtkomst till sensorerna och kan göra både mätningar och grafer. För en lärare är det ett kraftfullt verktyg som enkelt kan implementeras i undervisningen, särskilt nu under pandemin då undervisning på plats är begränsad.

LÄS ÄVEN

Ämneslärare – har du rätt lön?

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Ny studie: Så blir labbarna meningsfulla

Vardagsnära kemi ska väcka elevers intresse

Läxförhör får fler att lyckas med matten