Fuglesang: Matte- och NO-lärare gör jordens skillnad

Sveriges enda astronaut är numera professor och föreståndare vid Kungliga Tekniska högskolans rymdcenter i Stockholm. Men han är också författare till flera barnböcker, varav den första (Rymdresan) nyligen kom ut som en smart app.

Genom ”magiska fönster” kan läsaren ha en dialog med karaktärerna i böckerna och på så sätt bli motiverade till vidare läsning.

– Effekten när bilderna kommer till liv är magisk, säger Christer Fuglesang själv.

LÄS ÄVEN: Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Sedan han landat på jorden igen efter sin andra rymdfärd 2009 har han bland annat fungerat som inspiratör för den unga generationen. I flera år reste han runt bland åttondeklassare och pratade om deras val till gymnasiet. Huvudbudskapet?

– Att naturvetenskap, teknik och matte är grunden till allt, att man kan ta sig hur långt som helst med dessa ämnen. Även ända ut i rymden!

Vad kan skolan göra ytterligare för att ge barn ett livslångt intresse för naturvetenskap?

– Många talar om mer resurser och fler lärare. Men det är inte det viktiga. Duktiga lärare som kan sina ämnen och är engagerade är det som gör mest skillnad.

"Hon är värd en eloge!"

Christer Fuglesang är också en av de intervjuade i den nyutkomna boken ”Forskardrömmar: Berättelser för nyfikna barn”. Där berättar han bland annat om sin lärare i matematik och kemi på gymnasiet, Karin Brandt, som har något av ett världsrekord: bland hennes forna elever finns idag både en astronaut och en nobelpristagare i kemi (Tomas Lindahl).

– Hon är verkligen värd en eloge! Utan henne hade jag kanske inte sökt in på KTH.

Vad gjorde henne till en så bra lärare?

– Engagemanget, entusiasmen. Hon förmedlade känslan att naturvetenskap är ett spännande ämne. Och hon var väldigt kunnig.

Sverige har ju en lång tradition av ingenjörskonst, varför halkar vi ändå efter internationellt vad gäller elevers kunskapsnivå i naturvetenskapliga ämnen?

– Den som det visste! Men det är olyckligt att läraryrket minskat i anseende och att lärarens auktoritet har försvagats. Vi borde bara utbilda lärare som brinner för yrket och är duktiga i de ämnen som de ska undervisa i, men dagens låga intagningspoäng gör att även personer som saknar dessa egenskaper blir lärare.

Feltänk av matteläraren

Christer Fuglesang har också synpunkter på dagens undervisningsmetoder. Han är orolig för att elever har för dåliga grundkunskaper i exempelvis matematik innan de börjar använda verktyg som läsplattor och datorer.

– Jag pratade med en mattelärare som inte tyckte att det var nödvändigt för en femteklassare att kunna multiplikationstabellen utantill. Fel! Att kunna tabellen är ett sätt att stärka arbetsminnet.

LÄS ÄVEN: Ämneslärare – har du rätt lön?

På senare tid har forskare uppmärksammat att lärare i naturvetenskapliga ämnen skulle kunna bli bättre på att koppla undervisningen till aktuella händelser i samtiden. Christer Fuglesang håller med och lyfter fram Marslandningen nyligen:

– Det är ju en jättespännande händelse! Visa Youtubeklippen, berätta om Mars, diskutera om det kan finnas liv där!

Underskatta inte föräldrarnas ansvar

Vidare vill han slå ett slag för att föräldrarna måste spela en större roll i barnens utbildning. När han vid ett tillfälle ville inkludera det budskapet i en artikel från ett av lärarförbunden – där han skulle vara en av undertecknarna – möttes han av skepsis.

– De var rädda för att stöta sig med föräldrarna. Men jag stod på mig och formuleringen kom med. Föräldrarnas ansvar får inte underskattas och ignoreras.

Hans egen pappa var en viktig inspirationskälla för honom, berättar han i boken. Där nämner han också vikten av förebilder, i hans fall var det Albert Einstein. Det är ingen slump att huvudpersonen i hans barnböcker heter just farbror Albert.

"Tror jag kan inspirera andra"

Själv följer han sin förebild Einsteins omtalade devis: ”Om ni vill få intelligenta barn, läs sagor för dem. Om ni vill att de ska bli ännu intelligentare, läs fler sagor för dem.” Och han har inte bara läst för dem, han har ju också skrivit egna sagor för dem – och för andra barn.

– Jag ser fantasin som en språngbräda över till vetenskapen! Det gäller ju att väcka barnens nyfikenhet.