Efter problemen – nu vänder det för teknikämnet
Till vänster Claes Klasander, föreståndare för CETIS och till höger Li Ljungberg, ansvarig för grundskolefrågor på Teknikföretagen. Foto: Getty Images, Johan Wingborg
Matematik no teknik Antalet behöriga tekniklärare är fortfarande oroande få. Detta trots att behörigheten är en nyckelfaktor för god undervisning, enligt Claes Klasander, föreståndare för CETIS, som ändå ser hoppfullt på framtiden för teknikämnet.
Knappt hälften av alla tekniklärare i skolan är behöriga, enligt Skolverkets statistik. Trots att teknik har varit ett obligatoriskt ämne sedan 1980, och ett eget ämne sedan 1994. Med hjälp av en enkätundersökning riktad till 1 400 lärare och 300 rektorer har Nationellt resurscentrum för teknikämnet i skolan (CETIS) och Teknikföretagen gjort en djupdykning i den här problematiken.
– Tyvärr är den låga behörigheten ingen nyhet, säger universitetsadjunkten Claes Klasander, föreståndare på CETIS, och konstaterar att det är ett ihållande dilemma.
Att bristen på legitimerade tekniklärare påverkar dagens undervisning i teknikämnet råder det ingen tvekan om. Behörigheten är en nyckelfaktor, säger han och påminner om Skolinspektionens granskning från 2014 som visade att man mest byggde saker och ägnade sig åt ”oreflekterat görande” i teknikundervisningen.
– Vi måste komma ihåg att kursplanen är ett löfte till eleverna om vilket innehåll de ska möta, och lärare som är behöriga i teknik känner sig tryggare i att undervisa i ämnet än obehöriga. Om man då har en hög grad av obehöriga lärare som känner sig osäkra i hur man ska undervisa så blir konsekvensen att eleverna inte får med sig det vi har lovat dem. Men jag vill absolut inte lägga skulden på de obehöriga. Det här är ett systemfel.
”Stort behov av fortbildning”
Claes Klasander önskar att förordningen för lärarprogrammen skulle öppna för att blivande lärare ska kunna välja teknik i kombination med flera ämnen, vilket man inte kan i dag.
– Det skulle ge positiva effekter. Jag ser också ett stort behov av fortbildning. Rektorer behöver satsa på grundläggande och bred teknikdidaktisk kompetensutveckling för sina lärare.
Politiken och myndigheterna följer tyvärr inte upp hur det går med teknikundervisningen i den svenska skolan
Li Ljungberg, ansvarig för grundskolefrågor på Teknikföretagen, framhåller också vikten av fortbildning, ur industrins perspektiv – som har svårt att hitta rätt kompetens. Här krävs även krafttag från politiskt håll, betonar hon.
– Politiken och myndigheterna följer tyvärr inte upp hur det går med teknikundervisningen i den svenska skolan. Därför gör vi det i stället, säger hon.
Claes Klasander tycker sig ändå se ljuset i tunneln. Han är förhoppningsfull.
– En orsak till den låga behörigheten är att många av dagens lärarstudenter har haft en diffus bild från den egna skolgången av vad teknikundervisning är. Fast nu vänder det!
”Inte längre en praktisk oas”
Engagemanget för teknikämnet har stigit, enligt Claes Klasander. Bland annat när det gäller undervisningen om teknikens relation till hållbar utveckling.
– Teknik betraktas inte längre som en praktisk oas i en teoretisk skola. Det här ämnet har huvudansvaret för att ge eleverna en teknisk bildning som gör att de begriper mer av ”den konstruerade världen” som de befinner sig i, som de ska leva i och vara med att förändra, till det bättre, säger han.
Samtidigt påpekar Claes Klasander att vi nog kommer få vänta 10–15 år innan vi uppnår en tillfredsställande lärarbehörighetsnivå i teknikämnet.
– Vi ska inte glömma bort att teknikämnet fortfarande är ett relativt nytt ämne i jämförelse med andra. Och vars kursplan och timantal har genomgått många förändringar, i stor konkurrens med NO-ämnena. Men om fler elever får möta en engagerande teknikundervisning kommer några av dem se sig som potentiella tekniklärare i framtiden.
Fem saker som behövs
Så kan teknikundervisningen lyfta, enligt Claes Klasander:
- Det bör bli lättare att utbilda sig till tekniklärare, exempelvis genom att ett utökat statsstöd till behörighetsgivande kompetensutveckling i bristämnen ges till huvudmän. Detta för att förbättra villkoren för att lärare ska kunna studera på verklig halvtid – 50 procent tjänst och 50 procent studier.
- Rektorer behöver satsa på grundläggande och bred teknikdidaktisk kompetensutveckling för sina lärare.
- Förordningen för lärarprogrammen bör öppna för att studenter ska kunna välja teknik i kombination med flera ämnen.
- Aktörer inom teknikintensiva branscher måste sluta att enbart ropa efter fler ingenjörer. De måste inse att det först behövs bra tekniklärare – hela vägen från förskolan till gymnasiet!
- Teknikundervisningen i skolan måste fortsätta få positiv uppmärksamhet och eventuella skolreformer måste gynna ämnet, inte tvärtom.
LÄS ÄVEN
Charlottas forskning ska lyfta teknikämnet
Debatt: Teknik – ett viktigt men bortprioriterat ämne
Så får de eleverna att välja teknikprogrammet
