Elevernas inställning allt sämre – ändå höjs matteresultaten
Ola Helenius är professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet och Johan Prytz är docent vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Matematik Elevernas matteresultat vände uppåt i senaste Timss-mätningen trots att de blivit mer negativt inställda till ämnet. Överraskande, menar forskare och framhåller att resultathöjningen går på tvärs mot hur många lärare uppfattar elevernas kunskapsnivå.
När jag pratar med lärare och andra personer med insikt i matematikresultaten i landet finns en utbredd uppfattning om att det går allt sämre för eleverna, säger Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet.
Samtidigt ser han att allt fler kommuner bedriver egna utvecklingsarbeten i matematik och att det kan ligga bakom förbättringarna i den internationella kunskapsmätningen Timss 2023.
– Att genomsnittsresultatet går upp samtidigt som många lärare upplever att det går sämre tror jag förklaras av den del av Timss-resultaten som berör likvärdigheten. De förbättrade resultaten drivs framför allt av elever med minst en svenskfödd förälder eller med föräldrar med högt socioekonomiskt index.
Anledning till oro
Ganska få lärare har klasser som huvudsakligen består av sådana elever medan många lärare har klasser som domineras av elever utan svenskfödda föräldrar och med lågt socioekonomiskt index.
– Dessa grupper av elever klarar sig allt sämre. Det förklarar varför många lärare upplever att deras klasser blir alltmer svårundervisade.
Hur ska man se på uppgången mot bakgrund av att Timss-mätningen samtidigt visar att en allt större andel elever är negativt inställda till och har sämre självförtroende i matematik?
– Man ska inte bry sig så mycket om hur elever svarar på sådana frågor. Resultaten är instabila och hänger inte särskilt väl ihop med hur bra elever i olika länder är på matematik. Speciellt så har en del högpresterande länder låga värden på elevernas matematiska självförtroende. Forskning visar att i klassrum där elever lär sig mycket är det överlag mycket känslor i spel. Det är alltså helt okej att vara frustrerad ibland så länge man ibland också känner sig tillfreds.
Men samtidigt finns anledning till oro, framhåller Ola Helenius.
– I vissa kommuner väljer de bästa eleverna inte längre de mest matematiktunga gymnasieprogrammen. De uppfattar inte matematiken som ett förutsägbart ämne som man kan prestera bra i om man anstränger sig.
Förväntade sig en försämring
Matematikundervisningen behöver organiseras så att den blir sammanhängande, förutsägbar, pålitlig och utan motsägelser för eleverna, anser Ola Helenius.
– Det här är inte en fråga om att göra matematiken roligare utan om hur det matematiska innehållet organiseras för att bli begripligt på lång sikt, säger han.
Även Johan Prytz, docent vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet, är överraskad.
– I Pisa 2022 sjönk resultaten i matematik tydligt, så jag hade förväntat mig en försämring även i Timss 2023. Att resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper ökar förvånar mig inte. Dels handlar det om skillnaden mellan låg- och högpresterande elever, dels om skillnaden mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. I flera internationella kunskapsmätningar från slutet av 00-talet har dessa skillnader successivt blivit större.
Positiv inställning inget nödvändighet
Under de senaste 15 åren har flera ambitiösa satsningar på matematik undervisning, som till exempel Matematiklyftet, lanserats. Johan Prytz konstaterar att det är lockande att se sådana satsningar som möjliga orsaker, men framhåller att han inte tagit del av några övertygande belägg för att så skulle vara fallet.
– Att elevernas inställning till och självförtroende i ämnet försämrats samtidigt som resultaten generellt går upp pekar på att positiv inställning och gott självförtroende inte är nödvändigt för att förbättra resultaten i grundskolan. Å andra sidan är det svårt att se hur vi ska lyckas locka fler elever till mer matematikintensiva gymnasieutbildningar när elevernas relation till matematiken utvecklas i den riktningen, säger Johan Prytz.
2 av 3 är negativa till matte
- I Timss 2023, som presenterades i december, svarade 65 procent av de svenska eleverna i årskurs åtta att de har en negativ inställning till matematik. I Timss 2019 var motsvarande andel 53 procent. I Timss 2015 var andelen 52 procent och i Timss 2011 var den 44 procent.
- Samma tendens gäller för matteeleverna i årskurs fyra samt i NO-ämnena i både fyran och åttan.
- Även elevernas självförtroende har blivit sämre över tid – inte minst i matematik. I Timss 2019 uppgav 41 procent av eleverna i årskurs 8 att de hade dåligt självförtroende i matematik, i Timss 2023 var motsvarande siffra 54 procent.
- Andelen lärare i matematik i årskurs 8 som anger att de har elever som saknar nödvändiga kunskaper eller färdigheter har också ökat från 88 procent i Timss 2019 till 91 procent i Timss 2023.
LÄS ÄVEN
Tro på sig själv är inte nog i matte
Nya siffror: Andelen F ökar i alla NO-ämnen
Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte
