De lär eleverna att odla – utan jord

– Hydroponisk odling är perfekt både för att jobba ämnesöverskridande och för att utveckla vårt internationella samarbete, säger biologiläraren Mattias Ekerholm.

På NTI Vetenskapsgymnasiet i Helsingborg har man i flera år ansträngt sig för att arbeta mer ämnesövergripande, i synnerhet mellan teknik- och naturprogrammen. Det senaste området är på väg att utvecklas till det mest intressanta: hydroponisk odling.

– Eleverna har blivit så engagerade och så stolta när de ser hur deras tomat- och salladsplantor växer till sig utan ett uns matjord, säger Mattias Ekerholm som har både teknik- och naturelever.

"Känt i över hundra år"

Det är i kursen bioteknik som man lyckats bygga en tydlig brygga mellan programmen – i synnerhet i arbetet med hydroponisk odling.

– Att man kan odla utan jord har varit känt i över hundra år. Man har vetat att plantors rottrådar kan haka fast i sten, sand eller andra ämnen. Men metoden har fått ökat popularitet på sistone eftersom den är väldigt miljö- och klimatvänlig.

Eleverna har fått lära sig att åtgången på vatten är mycket lägre vid hydroponisk odling, då vattnet inte rinner i väg och torkar i jorden. Och plantorna kan stå tätare än i jordbäddar, vilket gör att marken kan användas på ett smartare sätt.

– De har också fått lära sig att styra olika censorer och system som sköter näringstillförseln och bevattningen vilket varit särskilt spännande för teknikeleverna.

Kontakt med tre länder

Vidare har eleverna fått räkna ut hur mycket koldioxid som växterna fångar in, vilket ytterligare understryker kursens koppling till miljö och klimat.

– Därför kände vi att det kunde vara ett område som man kan fokusera på i ett samarbete med skolor i andra länder. Alla sysslar ju med FN:s mål för hållbar utveckling.

Och mycket riktigt, de fick snabbt kontakt med skolor i Danmark, Spanien och Nederländerna. Drivande var rektor Ulrika Assarehn som också blev koordinator för det Erasmus-projekt som sparkat igång under våren. Nyligen kom hon och Mattias Ekerholm tillbaka från ett första möte i holländska Alkmaar.

– Vi tror att vi har mycket att lära av varandra. I Sverige finns en onödigt tydlig gräns mellan yrkesprogram och studieförberedande program, vår samarbetspartner i Roskilde till exempel utbildar elever till trädgårdsmästare men garanterar dem samtidigt högskolebehörighet, säger Ulrika Assarehn.

Hon vill slå ett slag för Erasmus-programmet ”Småskaligt partnerskap” som kräver minst två skolor eller andra utbildningsinstitutioner från minst två olika EU-länder.

– Det är väldigt praktiskt att vi skolledare och lärare kan resa ut i ett första skede och planera samarbetet. Därefter kan vi inleda ett elevutbyte.

Inspirerande studiebesök

Planen är att elever i årskurs två redan nästa år ska komma ut på ett sådant utbyte.

– De som vill kan sedan i trean koppla sina nyvunna kunskaper till gymnasiearbetena.

Hon är särskilt glad för att de lyckats föra in mer teknik och bioteknik för eleverna som går på naturprogrammet.

– Den digitala och tekniska kompetensen är viktig inom så många yrkesområden i dag.

Skolan hoppas på ytterligare en effekt av att satsa på ämnesövergripande undervisning, på att fokusera på miljö och klimat och på att ge eleverna möjlighet att knyta internationella kontakter: att fler tjejer ska söka sig till teknikprogrammet. I dag går 28 killar på programmet – och två flickor.

Mattias Ekerholm tror att det blir fler framöver:

– Våra hydroponiska odlingar har varit väldigt populära bland både killar och tjejer.

Och vad tar du med dig efter att ha sett odlingarna i Alkmaar?

– Storskaligheten! Och alla olika tekniker som används: Från tomater i mineralull till tulpaner som växer i vattentråg i kilometerlånga transportband.

LÄS ÄVEN

NO-lärarens odlingar får hela skolan att växa

Egen köksträdgård lyfter hkk-undervisningen

Här får eleverna lära sig direkt av bonden

Odling lyfter SFI-elevernas språk – och självförtroende