Därför krävs tydligare kursplaner i matte och NO-ämnena
Ola Helenius, till vänster, var en av föreläsarna under seminariet där även tidigare utbildningsministern Anna Ekström, till höger, deltog i paneldiskussionen. Foto: Noak Martinsson och Oskar Omne
Matematik no teknik
Tydligare kursplaner kan hjälpa grundskolan att förbereda fler elever för naturvetenskapliga utbildningar.
– Min dröm är att vi har en ständig utveckling av kursplanerna och att den är en del i lärarnas professionella utveckling, säger tidigare utbildningsminister Anna Ekström.
Kursplanerna är i fokus när lärare, forskare och andra experter samlas i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) lokaler i Stockholm för att diskutera framtiden för STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics). Hur motverka att så många elever tidigt tappar intresset för ämnena? Hur se till att de elever som ändå bibehåller intresset får tillräckliga grundkunskaper för att klara de krav de kommer möta på gymnasiet?
– Vi har i decennier sagt att nu ska kursplanerna bli tydligare men i praktiken är det svårt att genomföra, säger Anna Ekström, tidigare utbildningsminister och generaldirektör på Skolverket.
Vill ha lärarna i förarsätet
Hon anser att det finns mycket att lära av internationella exempel, till exempel Singapore där lärarna är nära knutna till arbetet med kursplanerna.
– Lärarna ska sitta i förarsätet och inte vara passiva mottagare av politiska budskap. De ska vara med och utveckla kursplanerna med input om vad forskning säger och det de ser av elevernas prestationer i nationella prov och internationella mätningar, säger Anna Ekström, som idag är knuten till IVA:s avdelning Företagande och ledarskap.
I sin inbjudan till seminariet pekar IVA på effekter av vad man ser som otydliga och alltför allmänt hållna kursplaner:
”Exempelvis sägs ingenting om att matematik ska användas för att beskriva samband inom fysiken. Det gör att många elever har svårt att förstå vad en naturvetenskaplig utbildning innebär, eller upplever att det är för svårt för dem.”
”Lättare för lärare att jobba självständigt”
Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med matematikinriktning vid Göteborgs universitet, är bekymrad över att så många duktiga elever med höga betyg från grundskolan inte längre väljer att gå naturvetenskapligt program på gymnasiet.
– Jag tror att matematiken gör dem otrygga. De är smartast i sina klasser och får högst betyg. Men de känner inte att de kommer att kunna lära sig matten, säger han.
Ola Helenius framhåller att det är lättare att vara lärare och få till en bra undervisning när det finns tydliga ämnesramar som anger vad eleverna ska behärska och vad undervisningen ska behandla.
– Om det står tydligt i kursplanen vad eleverna ska lära sig är det lättare för lärare att jobba självständigt och inte vara så beroende av läroböckerna, säger han.
”Mattekunskap är fundamental”
Jonas Nycander, IVA-ledamot och professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, påminner om hur nära de olika STEM-ämnena hänger ihop och hur de kan inspirera varandra.
– Mattekunskap är fundamental, men man lär sig inte ämnet bara genom matteundervisning. Man måste använda matten till något som ger mening, och där är fysiken det absolut bästa tillämpningsområdet. När jag själv gick i skolan hjälpte fysiken mig att förstå matematiken, säger han.
LÄS ÄVEN
Läsning i fokus när NO- och mattekrisen diskuterades
Spetsskola får mattetalangerna att frodas
Därför är ämnesspråket i fysik så viktigt
