Så får metaforer mening i naturvetenskapen
Lektionstipset Naturvetenskapliga fenomen beskrivs ofta med hjälp av metaforer i syfte att göra abstrakta processer begripligare. Det bör man ta vara på i undervisningen i större utsträckning än man gör i dag, menar forskaren Alma Jahic Pettersson.
Det naturvetenskapliga språket är fullt med metaforer och liknelser som har lånats från andra sammanhang för att beskriva vetenskapliga fenomen. Exempelvis att ”proteiner består av långa kedjor av en slags byggstenar som kallas aminosyror”. Den här sortens bildspråk är något som forskaren Alma Jahic Pettersson har ägnat sig åt i sin avhandling ”Topsar och cellmembran”, med ambitionen att ta reda på vilken betydelse metaforer kan ha i NO-undervisningen.
– Metaforiska uttryck är en så pass vanlig del av naturvetenskapen att vi knappt reagerar på dem. Man använder dem nästan omedvetet i undervisningen, vilket är synd eftersom metaforer kopplar ihop mängder av fakta till en begriplig bild som underlättar för eleverna att komma ihåg biologiska och kemiska processer, säger Alma Jahic Pettersson.
Får inte fastna i ytlig "glosundervisning"
Hon började intressera sig för det här under tiden som gymnasielärare i biologi och kemi. Avhandlingen fokuserar på undervisning om kroppens näringsupptag, på mellanstadienivå, men resultaten kan även appliceras på högstadie- och gymnasieundervisning.
– I samband med kroppens näringsupptag pratar man ofta om att blodet transporterar näring till hjärnan. Blodet framstår nästan som en aktiv deltagare. Fast om man stannar där, vilket man ofta gör, så faller det ju rätt platt. Men om man fortsätter, med utgångspunkt i det metaforiska uttrycket transport, så kan man bygga broar till naturvetenskapliga termer och förklaringar. I det här fallet cellmembran och membranproteiner, säger hon.
Sammanfattningsvis: De metaforiska uttrycken måste problematiseras i relation till ämnesinnehållet. Annars finns det risk att själva lärandet uteblir.
Alma Jahic Pettersson
Ålder: 35 år.
Uppvuxen: I Nyköping, född i Bosnien.
Bor: Lilla Norsholm utanför Norrköping.
Familj: Man och två barn. Plus katten Siv.
Fritiden: Joggar och hänger med barnen på orientering.
Just nu: Kommunlektor på forsknings- och utbildningsavdelningen på utbildningskontoret i Norrköping.
Pågående forskning: Om barns meningsskapande i naturvetenskap och teknik genom skönlitterära barnböcker.
På gymnasiet består kunskapsinnehållet av mycket abstrakta processer som ska läras in under kort tid.
– Då är det viktigt att inte fastna i ytlig ”glosundervisning” och här kan metaforer vara ett bra hjälpmedel.
Naturvetenskapen genomsyrar allt
Alma Jahic Pettersson tror att intresset och lärandet av de naturvetenskapliga ämnena kan stärkas med hjälp av en större medvetenhet om metaforer och vardagsuttryck.
– Då ges eleverna bättre förutsättningar att förstå att naturvetenskap inte bara är något man håller på med i skolan. De här kunskaperna har ju med allt ifrån mat och hälsa till hygienartiklar att göra, vilket vi omges av dagligen.
LÄS ÄVEN
Lizettes modell fördjupar kunskaperna i kemi
Forskarens tips för att få i gång bra mattesamtal
