Så avdramatiserar Matilda matten

Matematik- och psykologiläraren Matilda Nylén fotograferad i korridoren på en skola i Stockholm.
Foto: Oskar Omne

”Kopplingen mellan trygghet och lärande är stark i Matilda Nyléns klassrum.” Så stod det i prismotiveringen när hon blev utsedd till Årets gymnasielärare i Stockholms stad förra året.

Matilda Nylén började intressera sig för matematik i 20-årsåldern. Innan dess skapade ämnet ett starkt stresspåslag. I dag är hon matematik- och psykologilärare på gymnasiet – en ämneskombination hon har stor användning av.

En av matematik- och psykologiläraren Matilda Nyléns styrkor är att hon förstår vad elever inte förstår. Och kanske framför allt – hur det känns att inte förstå. Hon har varit där själv, från skolstart ända till studentexamen.

– Jag kände mig alltid orolig och vågade inte riktigt försöka, vilket jag tror beror på att de lärare jag hade inte var bra på att se varje elev och på att försöka hjälpa oss att bygga upp ett självtroende. Något man numera vet är väldigt viktigt, säger Matilda Nylén vars väg till läraryrket var långt ifrån spikrak.

”Det var inte alls så svårt”

Efter högstadiet valde hon musik­linjen. Därefter var det psykolog­yrket som lockade – ett intresse hon har haft hela sitt liv – men då räckte inte gymnasiestudierna till och hon blev tvungen att komplettera.

– Jag blev förvånad när jag började läsa matematik. Det var inte alls så svårt och hopplöst som tidigare. Motivationen stärktes, tack vare bra pedagoger, och det var då jag beslutade mig för att bli lärare.

Nu kändes matematik som ett givet val, liksom psykologi. Känslan av osäkerhet i matematik kan gälla även de elever som har lyckats ganska bra, det har hon lärt sig efter 15 år som ­lärare. Därför har Matilda Nylén, som arbetar på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm, alltid ett samtal med varje elev när de börjar på skolan.

– Då använder jag ett formulär med frågor som inte testar matematikkunskaper. De handlar enbart om tidigare erfarenheter i matematik, hur det har fungerat på högstadiet och varför. Jag vill avdramatisera det hela och få dem att känna sig trygga i klassrummet, säger hon.

Matildas arbetssätt i fem steg

Så gör Matilda Nylén när hon tar emot en ny klass på gymnasiet.

  1. Utforma ett formulär med frågor som enbart handlar om tidigare matematikerfarenheter, inte om matematikkunskaper. Prata individuellt med var och en av eleverna.
  2. Låt eleverna svara på påståendet ”Så här känns det när jag tänker på matte”, på en femgradig skala.
  3. Be dem ge exempel på tidigare matematiklektioner som har fungerat bra, hur de har varit upplagda och varför de var bra.
  4. Ta reda på om eleven har fått stöd tidigare. Om eleven har fått det: vilket typ av stöd? Fråga om eleven tror att hen kommer att behöva liknande stöd i gymnasiet.
  5. Följ gärna upp frågorna vid utvecklings­samtal.

Sina kunskaper om ångest, tankemönster och hur minnet fungerar har hon också fått användning av. Liksom vad som händer i kroppen när vi blir stressade.

– Elever säger ofta att de inte lyckas på proven för att de känner sig stressade. Då kanske en lärare tänker: ”Ja ja, visst … så är det väl för många.” Men faktum är att om man får ett riktigt stresspåslag, ja då kan man helt enkelt inte tänka lika bra. Och just det kan även vara bra för eleverna att veta. Jag brukar säga att de först får ta en stund för att försöka lugna sig, och om det inte går kan man kalla på mig och så kan jag komma och stötta, säger hon.

Vill få alla aktiva

Matilda Nylén beskriver sig själv som en lärare som är tydlig med vad som krävs och behövs, och som vill ha ordning i sitt klassrum. 

– Mina genomgångar är interaktiva och väl genomtänkta. De bygger på kooperativt lärande vilket innebär att eleverna sam­arbetar utifrån olika givna strukturer. Mitt mål är att samtliga elever ska vara aktiva och känna sig trygga att prova och diskutera sina idéer. Det här är inget ”wow-upplägg”, men det fungerar.

Matilda Nylén

Ålder: 52 år.

Bor: Södermalm, Stockholm.

Familj: Fyra vuxna barn.

På fritiden: Sjunger i kör.

Poddtips: ”Filosofiska rummet” som består av spännande tankar om livet i stort. Här ryms både psykologi och matematik.

Därför älskar jag att vara lärare:  ”Jag älskar friheten att få tänka ut och prova nya sätt att nå fram till eleverna. Och att få följa alla härliga elever tills de springer ut i vuxenlivet.”

LÄS ÄVEN

Så kan man stärka elevernas matematiska självförtroende

Mattelärarens hårda kritik mot gymnasiereformen

Så kan lärare hjälpa yrkeselever att klara matten

Bråk i matematiken ställer till det för blivande lärare