Prisad lärare får det att svänga om NO-lektionerna
Preeti Gahlawat arbetar som NO-lärare på Rödabergsskolan i Stockholm.
Lektionstipset NO-läraren Preeti Gahlawat anser att det viktigaste av allt är att skapa bra relationer till eleverna. Nummer två är att väcka nyfikenhet. Ett av hennes favoritprojekt är instrumenttillverkning, i samarbete med musikläraren.
Preeti Gahlawat har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris i NO för sin förmåga att ”ge alla elever en chans att uppnå sitt bästa jag och utvecklas inom ämnet men även som människor”. Och för att hennes undervisning präglas av ett hållbarhetstänk.
Sammanfattningsvis är hon en passionerad lärare som vill lära sig något nytt varje dag, och få det att smitta av sig på eleverna.
– När elever blir nyfikna är halva jobbet gjort. Jag brukar göra det genom att berätta om händelser från mitt eget liv. Sedan får var och en koppla det till sitt, säger Preeti Gahlawat som arbetar på Rödabergsskolan i Stockholm.
Preeti Gahlawat
Ålder: 44 år.
Bor: I Hägersten, Stockholm.
Familj: Man och två pojkar.
Skola: Rödabergsskolan i Stockholm.
Fritid: Gillar att ”bara vara” med familjen, och att nätverka med kollegor runtom i världen.
Övrigt: Skolans Erasmuskoordinator. Just nu i samarbete med 13 olika europeiska länder.
I dag har hon arbetat som lärare i 19 år. Först i hemlandet Indien, sedan i Japan och de senaste 15 åren i Sverige. Skillnaden mellan länderna är stor. I Indien gick det en lärare på 50 elever.
– Där ligger allt fokus på proven och det mätbara. Läraren pratar, elever lyssnar och sedan är det dags för prov.
När hon kom till Japan var det som natt och dag. Där jobbade hon i en privatskola – ett välbetalt arbete med 15–20 elever i varje klass.
– I Japan har man en holistisk syn på undervisning och jobbar ofta ämnesövergripande, kopplat till elevernas vardagsliv, och det är något jag har tagit med mig därifrån.
Handlar om relationer
Preeti Gahlawat beskrivs som en uppfinningsrik lärare och det händer ganska ofta att hon kommer på ett ämnesövergripande arbetsområde, rycker tag i en kollega och föreslår ett samarbete. Ett exempel var med skolans musiklärare. Då ville hon få sina elever att förstå hur ljud fortplantar sig. Så varför inte låta dem tillverka instrument från återvinningsmaterial, tänkte hon och påminner om att det är viktigt att få in praktiska kunskapsområden i NO-undervisningen.
– Eleverna fick göra research om ljud och resonans och komma på egna idéer. En grupp gjorde en gitarr av en gammal trälåda, toapappersrullar och trådar från textilslöjden. En annan gjorde trummor av tomma burkar. På det viset förstod de verkligen hur ljud fungerar. Slutligen fick de skriva en sång och spela med de olika instrumenten, vilket väckte många skratt.
En ytterligare skillnad mellan de länder hon har arbetat i är att respekten för lärare är mycket större i Japan och Indien än i Sverige. Men Preeti Gahlawat är övertygad om att respekt kan uppstå utan stränga hierarkier.
– För mig handlar undervisning helt och hållet om att skapa bra relationer – att vi arbetar tillsammans och är på samma nivå. Jag skojar ofta om mig själv. Då blir eleverna mer öppna och det förhållningssättet skapar också respekt.
Preeti Gahlawats och musiklärarens instrumentprojekt i 5 steg
- Syfte: Att undersöka hur musikinstrument skapar ljud genom att konstruera, presentera och spela på ett instrument av återvunnet material.
- Start: Låt eleverna, i grupp, välja vilket instrument de vill tillverka. Exempelvis stränginstrument, blåsinstrument eller slagverk.
- Materialförslag: Olika storlekar och längd på gummiband, kartonger, plaströr, snören, pinnar, sugrör och flaskor. Instrumentet ska kunna göra flera olika ljud.
- Presentation: Låt eleverna berätta om sina instrument, kopplat till teoretiska kunskaper om vibration, ljudvågor, ljud och volym.
- Final: Eleverna får spela en egen eller befintlig melodi – med eller utan text – i ensemble.
LÄS ÄVEN
Uteprojektet gör kemin tydligare
Metoden som fick Ewa att lägga om sin matteundervisning
