Lennart, 83, har skrivit 300 matte- och fysikböcker

Lennart Undvall började utbilda sig till lärare i matematik och fysik i mitten av 1960-talet. Redan under praktikterminen 1966 fick han frågan från sin metodiklektor om han ville hjälpa till att skriva en lärobok i fysik.

– Jag hade ingen erfarenhet, varken av undervisning eller av att skriva läromedel, men tackade ändå ja. Det är alltid spännande att testa vad man kan.

Han tog sin lärarexamen och började undervisa i Västerås 1967. Tre år senare var första fysikhäftet färdigt – av sammanlagt tolv så kallade arbetsområden i fysik. De har under årens lopp utvecklats till det som idag är Spektrum Fysik.

– Serien fick ett bra mottagande, och jag tog därför kontakt med förlaget och frågade om jag inte kunde få göra något även i matte.

Tanken bakom böckernas namn

Tillsammans med två kollegor lade han sedan grunden för det som femtio år senare har blivit en omfattande utgivning av läroböcker i matematik. XYZ är idag en välbekant bokstavskombination i många klassrum. Likaså Alfa, Beta och Gamma, som böckerna heter på mellanstadiet.

– Bokstäverna står inte för något alls – men används ofta i matteuppgifter. Vi använder dem som boktitlar istället för årskursbeteckningar eftersom det kan vara känsligt för till exempel en elev i nian som är svag i matte att använda en bok som det står årskurs sju på.

Enligt Liber förlag, som ger ut Lennart Undvalls läroböcker i matte och fysik, har han skrivit cirka 300 böcker sammanlagt under drygt 50 år.

Hur kan du ha skrivit så många böcker?

– Antalet stämmer säkert, men i den ingår förstås alla nya upplagor. Så fort det kommer en ny kursplan måste vi uppdatera innehållet. Det kan vara ganska svårt eftersom kursplaner i matte ofta är väldigt vaga och ger möjlighet till vida tolkningar. Det gäller inte minst den kursplan vi har idag.

Lennart Undvall är idag 83 år, men fortsätter oförtrutet att skriva några timmar varje dag. Idag arbetar han tillsammans med en grupp yngre lärare, varav en är hans dotter Kristina Johnsson, som undervisar i matte och NO på högstadiet i en skola i Stockholm. 

– Att skriva tillsammans med andra är bra. Det är ju inte alltid som de egna idéerna är de bästa och på det här sättet kan vi hela tiden ge och ta kritik. 

Gav eleverna pengar om de upptäckte fel

Så länge han själv arbetade som lärare på S:t Ilians skola i Västerås i årskurs 7–9 ägnade han ett par timmar varje dag åt att skriva. De sista 15 åren före pensioneringen gick han ner på halvtid för att hinna med författandet.

– Som läroboksförfattare är det en väldig styrka att samtidigt jobba i klassrummet. Då kan man hela tiden testa sitt material och se vad som funkar.

Finns det inga risker med att låta ens elever vara försökskaniner?

– Jag har aldrig upplevt det så utan tvärtom. Jag fick hela tiden feedback från eleverna, inte minst när det gällde felaktigheter. Att jag gav dem en krona för varje upptäckt fel bidrog till att de läste och räknade ambitiöst och noggrant.

Hände det att du använde matteböcker som någon annan skrivit?

– Nej, förutom när jag jobbade några år på gymnasiet. Då testade jag andras böcker, men aldrig på grundskolan.

Hur var du som lärare?

– Väldigt traditionell. Jag anser att en lärare ska ge eleverna de kunskaper de behöver. Att låta eleverna söka kunskaper på egen hand är inte min melodi. Det tror jag är särskilt viktigt i matte. Men självklart tycker jag att det också är viktigt att elever, när det passar, arbetar tillsammans i par och i grupp, säger Lennart Undvall.

LÄS ÄVEN

Rutinerad mattelärare för arvet vidare

Klassens ”mormor” skapar lugn på skolan

Forskaren: Pensionerade språklärare kan lyfta skolan

Lärarprofiler prisades på matematikbiennalen