Fortbildning i programmering gav väldigt olika resultat

Att projektet med att fortbilda lärare i programmering gav så olika resultat i olika skolor överraskade Julius Jonasson, matematiklärare på Björnekullaskolan i Åstorp. Foto: Colourbox/Amanda Rexhepi
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Projektet blev ett lyft för arbetet med programmering i grundskolorna i Åstorp i Skåne. Men för att kunskaperna ska spridas brett måste alla lärare få tid att förkovra sig.
– Inget händer av sig själv, säger Julius Jonasson, matematiklärare på Björnekullaskolan.

Struktur är nyckelordet när Julius Jonasson ser tillbaka på tre års arbete för att sprida kunskaper i programmering bland kollegorna inom grundskolan i Åstorp. Han ingår i den utvecklingsgrupp som kommunen bildat för att genomföra forskningsinstitutet Ifous program ”Programmering i ämnesundervisningen”.

– Vi har ökat vår kompetens enormt mycket tack vare att vi fått använda en del av vår arbetstid till uppdraget. Men för att nå våra kollegor behöver även de få tid och kompetensutveckling. Det måste finnas en struktur för hur man sprider kunskapen, säger Julius Jonasson.

Stora skillnaderna överraskade 

Gruppen består av sju lärare, en IKT-samordnare, en utvecklingsstrateg och en skolbibliotekarie. Med hjälp av en enkät har de tagit reda på vad kollegorna i de sju grundskolorna, en vuxenutbildning och en grundsärskola lärt sig om programmeringen och vilket utrymme de tycker att den ska få ta i undervisningen.

– Vi blev överraskade av att det var så stora skillnader mellan skolorna. På vissa skolor anser lärarna att de lärt sig mycket genom projektet, på andra skolor nästan ingenting.

Det har också skiljt sig en hel del i vilka möjligheter gruppen haft att sprida kunskapen. På några av skolorna har skolledningen backat upp arbetet, på andra inte. Vissa i gruppen fick sin ordinarie arbetstid nedsatt för att kunna ägna sig åt projektet, andra fick göra det inom ordinarie arbetstid.

"Känner nu ett starkt stöd"

Under det tredje och sista året i projektet har samtliga i gruppen fått sin arbetstid nedsatt med 20 procent.

– Mot slutet fick vi mer gehör från skolledningen och känner nu ett starkt stöd från förvaltningschefen. Att vi fått tid avsatt är en jätteviktig förändring och gör att det här inte bara blir ett sidoprojekt. Tidigare när vi haft möten har alla inte kunnat komma då det inte funnits vikarier.

När projekttiden nu är slut går arbetet vidare med ambitionen att sprida kunskapen ännu bredare. Pandemin ställer till problem, men så fort det är möjligt kommer all pedagogisk personal att erbjudas kompetensutveckling.

Breddar uppdraget

Gruppen har också fått ett utvidgat uppdrag.

– Nu önskar förvaltningschefen att vi också ska driva på en bredare digitalisering i skolan och stötta våra kollegor i hur man använder digitala läromedel. Ett av målen är att eleverna ska ha nått en viss nivå i både programmering och digital kompetens när de kommer upp i högstadiet, säger Julius Jonasson.

LÄS ÄVEN

Programmering lyfter inte elever i matte

Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet

Framgångsrik modell gör matten tydlig

Derivata om pandemin splittrar mattelärare