Unikt forskningsprojekt om motivationen i matematik

När resultatet är klart hoppas forskarna att besvara frågan hur man utvecklar motivation på lång sikt och vad motivationen har för betydelse för att få fördjupade kunskaper i matematik.

– Vi vet att motivation är en drivkraft för lärandeprocessen oavsett ämne och att det är viktigt att eleven har en positiv syn på sin egen kompetens. Forskning har visat att elevernas motivation för studier tenderar att sjunka ju äldre de blir. Övergångarna mellan stadier verkar därför vara särskilt känsliga, säger Cecilia Thorsen, lektor i pedagogik vid Högskolan väst som tillsammans med Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik, står för den svenska delen av projektet.

50 skolor i Sverige deltar

I Sverige kommer 50 skolor i Göteborg med omgivande kommuner att delta i den stora studien. Det blir ett representativt urval av skolor från stad och landsbygd. Minst lika många skolor deltar från de andra länderna – Norge, Finland, Portugal, Estland och Serbien. Undersökningen görs på bred front och omfattar elever, lärare och föräldrar.

Projektet är unikt för att det fokuserar på barnens matematiska motivation under grundskolans tidiga år utifrån ett longitudinellt (över tid) och jämförande perspektiv (mellan olika länder).

Praktiska verktyg för klassrummet?

Förhoppningen är att resultatet kan visa på framgångsrika vägar för att öka och behålla motivationen för matematik hos eleverna.

– Vi vill se vilka mekanismer som finns bakom barnens motivation i matematik. Som till exempel undervisningen i klassrummet, relationen till läraren och skolan, attityden hos föräldrarna, men också så kallade kamrateffekter. Det ska också bli intressant att se om det finns skillnader mellan olika länder, säger Kajsa Yang Hansen.

När resultatet från undersökningarna är klart, kommer forskarna att samla några av de deltagande lärarna i fokusgrupper för att få hjälp att översätta resultatet till praktiska verktyg.

– Om det till exempel visat sig att vissa metoder eller praktiker funkat bra, kan vi få hjälp av lärarna att utveckla praktiska verktyg för lärare att använda i sina klassrum, säger Cecilia Thorsen.

Men de är också noga med att påpeka att många underliggande faktorer inte kan mätas i en sådan undersökning.

– Det är ingen laboratoriemiljö. Vi är människor och personkemi är väldigt svårt att fånga i en vetenskaplig undersökning. Trots detta är det tack vare studiens longitudinella design möjlighet att fastställa orsakerna till förändringarna i elevernas motivation för matematik, säger Kajsa Yang Hansen.

Pilotstudie är redan gjord

En första pilotstudie är redan gjord och i höst hoppas forskarna få en första indikation, även om denna studie i första hand är till för att pröva instrumenten, det vill säga kontrollera att enkätfrågor och olika test funkar som de ska.

– Det ska bli väldigt spännande att se de första resultaten både från Sverige och från de andra länderna, säger Cecilia Thorsen.

Varför tycker ni det är viktigt att vara med i det här forskningsprojektet?

– Det är så viktigt att motivera barnen när de är små och formbara. Att lärare, föräldrar, skolan, alla gör sitt bästa för att göra matematik intressant och meningsfullt att lära. Om vi tappar den kritiska åldern blir det ännu svårare när de blir tonåringar, säger Kajsa Yang Hansen.

LÄS ÄVEN

Nya siffror: Ointresserade elever stort problem i matte- och NO-undervisningen

Sämre matematikundervisning i utsatta områden

Debatt: Strukturellt problem bakom de dåliga mattekunskaperna

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Elever har lågt självförtroende i matte och NO