Språksvaga elever får det tufft även i kemin
Ylva Hamnell-Pamment, till vänster, disputerade nyligen vid Lunds universitet och har tidigare arbetat som lärare i kemi på såväl gymnasiet som universitetet.
Forskning Elever som har svårt med svenska språket är ofta de som också har svårast att förstå kemi, visar ny forskning. Det gäller även elever som lär sig utantill eller på andra sätt tar till sig kemiämnet på ett ytligt sätt – oberoende av hur bra de behärskar svenskan.
Hur kan kemilärare hjälpa sina elever att begripa kemi på ett djupare sätt? Det är en av de frågor Ylva Hamnell-Pamment försöker besvara i den avhandling hon nyligen lade fram vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
– De elever som har svårigheter i kemi behöver ofta språkligt stöd. Som lärare behöver man också sätta sig ner med eleven och explicit prata om hur man tänker och resonerar inom kemiämnet, det vill säga man observerar något, förklarar med hjälp av modeller och symboliserar med hjälp av kemins symbolspråk.
Lyckas inte koppla observation till teori
Ylva Hamnell-Pamment har arbetat som lärare i kemi på såväl gymnasiet som universitetet. Hennes erfarenhet är att både elever och studenter har svårt att begripliggöra ämnet.
Varför tycker de att kemi är så svårt?
– Många har svårt att koppla de observationer de gör – det de ser i klassrummet – till kemisk teori.
Kan du ge ett konkret exempel?
– I min forskning har jag noterat att elever som läser kemisk jämvikt har svårt att koppla de färgförändringar de ser i experimenten till teorin de läser för tillfället. Man kan se det som att det egna resonemanget inte knyts till modellerna som det undervisas om. Läraren behövs för att leda eleven rätt genom samtal, genom uppmuntran och tips på nya sätt att tänka. Dessa samtal är oftast kluriga för eleven, och kan ta tid.
Ylva Hamnell-Pamment har i sitt avhandlingsarbete följt hur elever på olika prestationsnivå och med olika språklig bakgrund lyckats i sina försök att förstå kemi.
– Det jag såg var att om språket är dåligt utvecklat har eleverna svårare att begripa. Om de har ytliga inlärningsstrategier får de också väldigt svårt att begripliggöra kemi. En sådan strategi kan vara att lära sig utantill. Då får de ofta svårt att koppla ihop de fakta de lär sig men de kemiska processer de studerar, till exempel under en laboration.
Koppla till vardagliga upplevelser
Kontextbaserad undervisning kan vara en väg att gå för att regelbundet öva på att koppla upplevelse och teori i klassrummet, men det förutsätter att eleven känner igen kontexten från sin vardag.
– Om man på lektionen till exempel pratar om batterier är det viktigt att prata om batterier som eleverna använder hemma. Kopplar man ett kemiskt fenomen till en vardaglig upplevelse blir det lättare att begripa.
En stor andel elever i studien var högpresterande och undervisades av duktiga lärare, men de hade ändå svårt att koppla kemins teorier till fenomen på ett strukturerat sätt.
– Jag tror vi behöver tänka mer på hur vi lär ut det naturvetenskapliga tankesättet i kemiundervisningen, säger Ylva Hamnell-Pamment.
LÄS ÄVEN
Vardagsnära kemi ska väcka elevers intresse
Olika sätt att göra kemin mer levande
Prisad professor avdramatiserar kemin
Forskare: Lärare måste bli bättre på att visualisera kemin
Animerade filmer hjälper eleverna att förstå kemi
