Självförtroendet som gör matteelever mer aktiva
Erik Bergqvist, till höger, är forskare vid Luleå tekniska universitet.
Forskning
Gymnasieelever som tror på sin förmåga att klara kommande matteuppgifter är mer aktiva i klassrummet, visar en ny avhandling.
– För att även få med sig de osäkra eleverna behöver läraren skapa en miljö där alla känner sig trygga att göra fel, säger Erik Bergqvist, forskare vid Luleå tekniska universitet.
Matteelever som är osäkra och tror att de saknar tillräckliga kunskaper i ämnet drar sig ofta undan och är tysta under lektionen. På det sättet förlorar klassen viktiga bidrag som kan föra elevernas lärande framåt.
För att få de osäkra och tysta eleverna med sig är det viktigt att läraren skapar en tillåtande miljö, menar Erik Bergqvist, forskare vid Luleå tekniska universitet.
– Kom bort från det repetitiva i undervisningen och försök vara mindre bunden av läroboken. Matte handlar inte bara om rätt och fel, säger han.
”Mer benägna att ställa frågor”
Erik Bergqvist har just lagt fram sin doktorsavhandling där han slår fast att matematiskt självförtroende speglar hur eleverna bedömer den egen förmågan att lyckas i ämnet. Han gör skillnad mellan allmänt självförtroende och framtidsorienterat självförtroende.
– Allmänt självförtroende innebär att känna sig generellt duktig på matematik, medan framtidsorienterat självförtroende kan handla om att tro på sin förmåga att förstå och bemästra det kommande kursinnehållet.
Elever som själva upplever att de kommer att förstå kommande matematiska koncept är mer benägna att delta aktivt i undervisningen, framhåller Erik Bergqvist.
– De som har ett starkt framtidsorienterat självförtroende är mer benägna att ställa frågor och fortsätta arbeta även när de stöter på svåra problem, säger han.
Att ha ett allmänt bra självförtroende i matematik behöver inte betyda att man har bra självförtroende när det gäller alla delar i ämnet. Den som behärskar geometri eller procent är kanske inte lika säker på att lösa ekvationer.
”Flickorna har ofta större rädsla”
Den data Erik Bergqvist använde i sin undersökning belyser också problemet med elever som är rädda för att säga fel, något som både är kopplat till klassrumsmiljön och till hur läraren agerar.
– Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel. Tidigare forskning har visat att om man skapar en lyhörd klassrumsmiljö där läraren lyssnar och följer upp så ökar elevernas engagemang, därmed är det också sannolikt att rädslan minskar. Att säga fel och göra misstag blir en naturlig del av lärandet.
Om läraren är lyhörd och tar till sig elevernas synpunkter skapas vad Erik Bergqvist beskriver som en feedbackloop i klassrummet. Eleverna visar intresse, ställer frågor och för lärandet framåt.
Gymnasieelevers allmäna självförtroende inom matematik påverkar inte deras motivation och engagemang i samma utsträckning som det framtidsorienterade.
– Elever som uttrycker ett starkt allmänt självförtroende kanske inte upplever något större engagemang hos läraren eftersom de själva inte behöver samma hjälp som andra elever, säger Erik Bergqvist, som själv har arbetat nästan 20 år som mattelärare i gymnasiet.
LÄS ÄVEN
Nya siffror: Flickornas betyg rasar i matte
Så avdramatiserar Matilda matten
